Så till frågan: Hur blir jag en bra ledare? En bra ledare skapar mening genom att ge en begriplig bild av vad verksamheten ska åstadkomma och vilket mervärde som ska skapas för kunderna. En bra ledare är strategisk, långsiktig, tydlig och kommunikativ, coachande, nuvarande, tillgänglig, involverande, inkluderande, flexibel, modig, visionär, innovativ, inkännande, lyhörd, delegerande och klar över sin värdegrund. En bra ledare lever som han/hon lär, är en förebild, bygger team, vågar fatta beslut…

Listan kan göras oändligt lång. Och ingen kan på samma gång leva upp till alla önskningar. Om vi dessutom beaktar förmågan att situationsanpassa ledarskapet i relation till olika saklägen och olika medarbetares behov blir det ännu svårare att ge ett praktiskt, hanterbart svar på frågan.

Jag tänkte tillbaka på min bok I motgång kliver ledaren fram (2010). Där skriver jag om vikten av personligt ledarskap som en grund för att vara en bra ledare för andra. Det personliga ledarskapet handlar om att kunna leda sig själv på ett utvecklande och effektivt sätt. Det handlar om självreflektion och eftertanke. Eller kanske ännu viktigare förtanke, det vill säga att tänka igenom saker och ting före handling. Ett gott personligt ledarskap bygger på självinsikt och förmågan att kunna se på frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Detta är centralt. En nyckel till det att vara en bra ledare är att kunna leda sig själv genom ett medvetet personligt ledarskap. En god självförståelse helt enkelt… därmed inte sagt att det alltid är så lätt och ibland är det enklare än vi tror.

En annan nyckel handlar om förmågan att sätta kontexten (se t ex artikeln ”Pratar vi om samma sak”). En bra ledare är ytterst nogsam med att i alla sammanhang klargöra spelplanen vi just nu befinner oss i och talar utifrån. Detta gäller i samtal om den strategiska riktningen, taktiska ställningstaganden, såväl som till synes operativa cykelställsfrågor. Det gäller alla möten och alla mötespunkter. Kontexten sätter vi genom att beskriva varför frågan är viktig, dess bakgrund, vad vi ska prata om, vad syftet är och vilka förväntningar som finns på involverade. Ett vardagligt exempel är att tydliggöra om vi under mötespunkten ska spåna/diskutera, fatta beslut eller om det handlar om information.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Sen finns det ytterligare en essentiell ingrediens som knyter an till ledarskap som relationellt fenomen. Det handlar om känslor och därmed emotionell intelligens (se t ex artikeln ”Är emotionell intelligens en nödvändig ledarskapsförmåga?”). Vikten av att beakta det emotionella bygger på antagandet att ledarskap skapas mellan individer – den som leder och den/de som väljer att följa – och att kommunikation häri är ledarens viktigaste verktyg.

Min poäng med denna tredje nyckel är att det inte går att säga att du ska vara si eller så för att bli och vara en bra ledare. Du kan vara på ett sätt med en medarbetare som tycker du är en fantastisk ledare; medan samma beteende i relation till en annan medarbetare blir katastrof. Ta bara det här med tydlighet, vilket ofta lyfts fram som en önskvärd ledaregenskap. Samma tydlighet kan vara uppskattad av en medarbetare, medan den upplevs som stressande av en annan.

Istället för att fundera över hur en bra ledare är, vänd på tanken och fråga dig vad du skapar för känsla hos din medarbetare.

När du pratar med en chef med bristande ledarskap får du känslan av att chefen är viktigast.
När du pratar med en chef med ett bra ledarskap får du känslan av att du är viktigast.