Minns du T-banan i Stockholm innan gratistidningen Metro kom på 90-talet? 

Människor satt tysta och stirrade ut i tomma intet. Metros grundare såg att här fanns en dödtidspunkt i tillvaron som kunde fyllas med en reklamfinansierad publikation. Det blev succé. Hjärnan vill inte ha tråkigt. Den vill ha dopaminkickar. Från en dag till en annan satt nästan varje passagerare och bläddrade i Metro. Tolv år senare ser vi ett liknande fenomen med mobiltelefoner.  

Flera forskare pekar varnande på att mängden dötid minskar. Ytligt sett kan det verka bra. Varför ska vi ha tråkigt? Varför inte utnyttja tiden du har? Mobilens tillgänglighet och fantastiska utbud gör det möjligt att inte ha en död minut. Kruxet är att det kan skada oss. Vi  behöver dagdrömma. Vi behöver ha tråkigt ibland. Vi behöver aktivera våra inre nätverk för att må bra och inte minst, för att vara kreativa.

Journalisten och författaren Manoush Zomorodi håller kurser i att ha tråkigt (ja, faktiskt!). I ”How boredom can lead to your most briliant ideas” intervjuas en kvinna, Amanda Itzko, som ett typiskt exempel på hur det kan vara att alltid ha mobilen till hands. 

– Det liksom kliar. Jag plockar upp den när jag går från ett rum till ett annat, när jag går in i en hiss, och även – och detta är verkligen genant – i bilen.  

Amerikaner tittar i genomsnitt i mobilen 52 gånger per dag, enligt en undersökning av konsultföretaget DeLoitte. Intensivast är tittandet bland ungdomar.

Med hjälp av så kallad fMRI, som mäter variationer i blodflöden, kan forskare se vilka delar av hjärnan som är aktiva i samband med att du utför olika uppgifter. Tekniken har lett till stora framsteg inom hjärnforskning, men har samtidigt befäst bilden av hjärnan som aktiv när du använder vissa utvalda verktyg för att utföra uppdrag.  Hjärnan i övrigt har setts som inaktiv. I forskningsvärlden har denna inaktivitet kallats för ett brus (noise) i tron att den inte fyller någon funktion. Men så är det inte. Tvärtom.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Något som fick forskare att tänka om är att hjärnan förbrukar i princip lika mycket energi när du inte gör något, som när du är aktiv. Vad är det då hjärnan gör när du inte gör något? 

Det visar sig att den går in i ett aktivt autoläge, i så kallade ”resting-state networks.” Ett av de mest studerade av dessa är DMN, Default Mode Network, som har kopplingar via noder tvärs över hjärnan. DMNs aktivitet ökar när du är inaktiv. Du märker att det när du till exempel dagdrömmer och sugs in i en inre värld där tankarna kommer lite hip som happ, minnen blandas med aktuella händelser och oväntade associationer. Autoläget kan ticka igång under en promenad, när du har tråkigt, gör något monotont eller ligger i hängmattan utan att lyssna på en podd..

Vad händer med dina ”resting-state networks” i vår övereffektiva värld?  

Författaren och forskaren Mary Helen Immordino-Yang vid University of Southern California har med ett team studerat ämnet “Rest Is Not Idleness: Implications of the Brain’s Default Mode for Human Development and Education” och menar att autoläget är nödvändigt för vårt psykiska välbefinnande.  Det är ett tillfälle att smälta nya intryck, att bearbeta konflikter, utmaningar och förstå oss själva i relation till omvärlden. 

En annan ivrig förespråkare av sysslolöshet (idleness) är Andrew Smart, författare till Autopilot: The Art and Science of Doing Nothing. Han anser att den västerländska civilisationen är så hårt inriktad på arbete och effektivitet att vi förgör vår egen mänsklighet.  Luther, Calvin, Taylor med flera har starkt bidragit till att vi lever i en värld med starkt fokus på arbete och åter arbete. Talande nog finns tiotusentals böcker om Time Management på Amazon, påpekar han kritiskt. 

Dagdrömmeri är något annat än mindfulness eller meditation, som är aktiva, mentala metoder för att finna ro. När du är sysslolös släpper du taget om dina tankar och glider delvis ner i ditt undermedvetna. Det skapas kopplingar som du i ett aktivt tillstånd inte kommer i närheten av – något som kan generera de mest oväntade och briljanta idéer. Kanske var det så när Isaac Newton satt i sin trädgård och såg ett äpple falla och han kom på att äpplet påverkades av samma osynliga kraft som planeterna. Eller när Arkimedes gick in i  badkaret och, enligt vad som sägs, sprang naken ut på gatan och skrek: Eureka!! (Jag kom på det). Han hade insett att höjningen av vattennivån i badkaret motsvarade hans egen kroppsvolym. 

Numera forskas en hel del om nyttan av att inte göra någonting. I ett experiment om relationen uttråkad/kreativ, som citeras av Harvard Business Review, delar forskarna Sandi Mann och Rebekah Cadman vid University of Central Lancashire in deltagare i två grupper. Den ena gruppen har till uppgift att kopiera telefonnummer från ett papper till ett annat, den andra kan småprata. Därefter ombeds bägge grupper att hitta på så många användningsområden som möjligt för ett par plastkoppar. Gruppen med den tråkiga uppgiften hade signifikant fler kreativa uppslag än den andra gruppen. Resultaten bekräftas av motsvarande tester på andra håll. Slutsats: Det kan vara väldigt positivt att ha tråkigt. Det triggar igång dina inre nätverk. 

Och om någon anklagar dig för att vara slö för att du ligger i en hängmatta kan du förklara att din hjärna är fullt sysselsatt med att jobba åt dig. Länge leve hängmattan!