Varför är begreppet ”varför” så viktigt?
Marika Ronthy reflekterar över om det system vi byggt upp i vårt samhälle och våra organisationer är förenligt med mänskliga strävanden.
Motivera | ARTIKEL | JULI 2017
Varför är begreppet ”varför” så viktigt?
VEM är den arbetande människan till för? Är de så att den kollektiva medvetandenivån nu har nått en nivå där de riktigt viktiga frågorna får sin förtjänta plats?
Jag vill börja med att bjuda på mina varför-frågor. VARFÖR engagerar jag mig i olika frågor? VARFÖR läser jag böcker? VARFÖR vill jag inte sluta att jobba? VARFÖR menar jag att det jag lärt mig genom studier och erfarenheter är viktigt att dela med mig av till nästa generation? VARFÖR ägnar jag timmar åt att meditera? VARFÖR bryr jag mig överhuvudtaget? VARFÖR finns just jag här på jorden? Den frågan är stor. Går inte att svara på just nu eller aldrig. Varför har ordet varför figurerat inom mig de senaste 15 åren? Det är något jag på djupet vill förstå. Och det är viktigt.
Ordet varför blev än mer centralt för mig när jag ville förstå mysteriet med vad ledarskap är, eftersom det är på den arenan jag arbetat under flera decennier.
Med mitt utforskande genom att lyssna in vad chefer på olika nivåer brottades med bidrog det till att min förståelse av begreppet ledarskap klarnade alltmer, trodde jag men till slut har det krackelerat helt.
Det handlar ju om MÄNNISKAN och om SAMMANHANGET och vad sammanhanget kräver och vill av människan i hens olika ROLLER.
Vad vill de av mig?
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Men vad vill jag? Och VARFÖR?
Det är något som inte stämmer
Min grundfråga just nu är: Är det system vi byggt upp i vårt samhälle och våra organisationer förenligt med mänskliga strävanden?
Ja och nej beroende på vilken sida jag står på. Solsidan av mig är att jag vill medverka till det högsta goda. Det betyder att jag klättrar upp på själens stege och ser till att jag lever efter mina goda intentioner att vilja väl, att vara generös att visa medkänsla och utifrån min empatiska förmåga möta människor där de står. Utan att förvänta mig direkt uppskattning och erkännande. Det senare har jag jobbat med och idag befinner jag mig nära att kunna acceptera att just så måste det vara.
Skuggsidan är att gå ner för stegen, bort från mitt ansvar, bejaka egots begär och kanske till och med leva i en tro att jag är ett offer för en massa omständigheter och hat och hämnd är en framkomlig väg. Det senare ser vi för mycket av just nu. Å andra sidan är det en reaktion på att något inte stämmer.
För att begränsa mig just nu vill jag att vi betraktar det som sker på våra företag utifrån, hur vi betraktar arbete och lönsamhet, hur vi ser på ledarskap och inte minst hur vi vill se på den arbetande medarbetargruppen som inte har en chefsbefattning. De flesta med andra ord.
VEM är den arbetande människan till för? En fråga jag ställde i en liten grupp häromsistens.
Lisa svarar: ”Jag arbetar här för att jag måste få ihop till mat, hyra och kläder. Jag är här för min egen skull utifrån mina behov just nu. Jag råkade hamna här, här är jag kvar och jag gör mitt jobb så gott jag kan.”
Anna svarar: ”Utöver att jag måste ha en lön för min överlevnad är jag här för att jag vill bidra till vår verksamhet, som jag tycker är intressant. Det jag gör känns meningsfullt eftersom de kunder jag trots allt är till för får hjälp med att inte gå vilse i försäkringsdjungeln.”
”För mig är det självklart att jag är till för kunden och jag utsätter mig för dagliga utmaningar här på jobbet.” säger Anders.
Olle svarar: ”Ja DET har jag undrat länge.. jag är till för våra aktieägare och det känns inte alls meningsfullt.”
Från Svante kommer: ”Den arbetande människan är till för att hålla konsumtionen uppe. Och jag är en del av det.”
Linda funderar: ”Hon är till för att hålla hela maskineriet igång, men nu verkar det som om många kuggar har rostat och vad händer då med kugghjulet? Jag vill hoppa av.”
Belinda svarar: ”Den arbetande människan, ja vem är hon? För vem jobbar jag egentligen? För vad jobbar jag? Är det ok att jobba utifrån att det ska vara meningsfullt bara för mig? Ja det är väl just det, det måste vara, men jag vill också bidra till att vi alla här ska känna att det är meningsfullt det vi gör. Jag har under det senaste året alltmer börjat ifrågasätta den väg vi valt. Det känns inte rätt inom mig men jag vet inte riktigt vad det är. Ju mer jag grubblar desto mer orolig blir jag över att vi håller på att spåra ut. Allt handlar om att vara effektiv, uppkopplad, snabb och nå våra orealistiska mål. Och vi har dålig inblick i vårt stora sammanhang. Jag tror att kapitalismen går mot sitt slut. Det jag har indoktrinerats till att tro på tror jag inte på längre nu när jag ser alla negativa konsekvenser. Vilken utmaning vi står inför.”
Med detta lilla axplock av röster kommer jag in på begreppet MENING.
Människan strävar efter mening
I alla tider och världen över har människan alltid ställt sig frågan om mening och meningsfullhet. Det har dock visat sig att den frågan blir mer aktuell när hon hamnar i personlig kris. Antingen genom sjukdom, förlust av anhörig eller när hon tappat tron på framtiden (Vos, 2016). Jag har noterat att meningsfrågan allt oftare dyker upp i olika sammanhang. Det talas också ofta om att hitta sitt högre syfte. Kan detta vara ett symtom på att det är något som inte stämmer. Har människor tappat tron på framtiden? Det är något som ligger i det kollektivt omedvetna som framträder och blir synligt för oss, och det tar sig olika uttryck. Är de så att den kollektiva medvetandenivån nu har nått en nivå där de riktigt viktiga frågorna får sin förtjänta plats?
Mening är en subjektiv upplevelse och definitionen av begreppet kan bli lika omfattande som antalet individer. Låt oss ändå stanna upp och reflektera över begreppet och dess innebörd.
Nietzsche menade: ”He who has a why to live for, can deal with almost any how.”
Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors menar att den mänskliga hjärnan är byggd för att söka efter betydelser och sammanhang. Eftersom det är så blir det okontroversiellt att påstå att människan är meningssökande. Då kan vi stanna upp vid det och gå vidare. Låt oss utforska vad som ger oss mening i det vi gör på våra arbeten. Det som är meningsfullt i mitt privata liv är förhoppningsvis lättare att beskriva och det styr jag över själv. På jobbet där tillåts jag inte att styra över frågan. Det kan bli ett hot mot en ledning om man släpper frågan fri. Häromdagen talade jag med en lärare på en av våra högskolor som uttryckte något jag blev glad över att höra: ”Vi lyssnar numer mycket på våra studenter och vi märker att de ifrågasätter en del företag så pass att de inte ens kan tänka sig att söka anställning där efter att de avlagt sin examen”. Vad betyder det för er undrade jag? ”Vi är mycket öppna för att söka nya vägar och leta efter nya forskningsinriktningar som passar en ny värld, det måste kännas meningsfullt för både studenterna och oss.”
Peter Gärdenfors menar att den primära betydelsen av mening rör handlingar. Det finns en mening med vad någon gör. Det människan gör har en betydelse och ett syfte.
Om mitt syfte är att utifrån min erfarenhet och kunskap hjälpa människor att hitta sin mening i tillvaron och att jag genom mitt förhållningssätt (handlingar) kan få dem att se och förstå sin tillvaro bättre då upplever jag det som meningsfullt och det ger mig mening. Jag har valt ett arbete som tjänar människan och det ger mig mening. Genom att vara tjänande, vara till för någon annan blir det jag gör och vill göra, meningsfullt. Det är applicerbart på varje arbetsplats. Alla har kunder, kund i bemärkelsen ”jag är till för dig”.
Boken ”Livet måste ha mening” skrev Viktor E. Frankl under sina tre år i koncentrationsläger under andra världskriget. Han var psykiater och professor i psykologi och med sina prövande år i koncentrationsläger blev han en tongivande röst inom den existentiella psykologin. Han menade att människans sökande efter mening är en primär kraft inom henne. Meningen måste sökas och förverkligas av individen själv. Människan är enligt Frankl i stånd att både leva och dö för sina ideal och värden. Viljan till mening är ett faktum, inte något man tror att de kanske har.
Jag avslutar min artikel här och ber dig gå tillbaks till mina varför-frågor och ber dig leta fram dina VARFÖR-frågor. Hoppas att du upptäcker något.
Marika Ronty är leg.psykolog, med specialisering inom dialog och ledarskap. Hon grundade Amfora Ledarintelligens som bytt namn till Ronty Ledarintelligens. Idag arbetar Marika främst som mentor.
Tidigare har Marika varit med att starta upp en ledarskapsmodul inom ExecutiveMBA vid School of Business, Stockholms Universitet där hon arbetade under åtta år. Hon har mest gjort sig känd genom sina böcker om utvecklingssamtal som bygger på en omfattande empiri vilket även hennes böcker om Ledarintelligens gör. En ledarskapsmodell som binder ihop själ, hjärta och hjärna vilket hon även beskriver i hennes senaste bok, Vägen Du Ännu Inte Gått. Hennes modeller finns även beskrivna i ett flertal akademiska uppsatser och i några publicerade vetenskapliga artiklar.
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Motivera