I takt med att transparens-trenden växer och mognar, tar den också nya former och intar nya scener.

Det var inte länge sedan som medievärlden började förändras och bana väg för en ny typ av transparent journalism. Journalister tar i allt större grad hjälp av privatpersoner att skapa sina artiklar och lägger helt öppet ut vad de har hittat hittills och ber om allmänhetens hjälp att fylla kunskapsluckor.  Den nya tendensen möts av både kritiska och positiva röster. Bland kritikerna hörs de som talar om bristen på kvalitetsjournalistik och insikt om journalistik i samhällets tjänst. De positiva kommentarerna handlar ofta om hur mycket effektivare journalistiken blir, och om hur ofta allmänheten är korrekt i sina iakttagelser. Och faktum är att journalister i allt högre utsträckning söker information i publika forum för att snabbare nå fram till nya insikter med allmänhetens hjälp. Wikileaks är bara ett forum vi har hört om på senare tid.

Privat och personligt, men ändå offentligt
Trenden transparens har även nått djupt in i vår privata sfär.  För även privat ska vi vara transparenta. Genom sociala medier visar vi upp oss och vilka vi är. Vi vårdar våra personliga varumärken ömt. Vi slipar på hur vi vill bli uppfattade och hur vi vill ses och vi är personliga på gränsen till privata.  Vi berättar på Facebook och Twitter VAD vi gör, genom applikationerna Gowalla eller Foursquare visar vi VAR vi gör det och på Youtube och Flickr visar vi HUR vi gör det. Det råder en stämning som i det närmaste kan liknas vid att vi måste synas, annars finns vi inte.

15 minuter
Andy Warhol hade mer rätt än vi kunde ana när han 1968 sa att i framtiden kommer alla att bli världskändisar i 15 minuter. Och idag har vi tillgång till sociala media, vi har publiceringsverktyg, kamera, video och GPS i våra mobiler och vi är villiga att visa upp oss i dokusåpor. Denna trend verkar inte ha någon gräns.

Det finns en stark baksida, som jag ser det. Privatpersoner är inte rustade som stora företag att hantera mediala kriser. Företag har en stor apparat som hanterar medieflödet och deras informationsavdelningar är välbemannade och kunniga på hantera kriser.  För det finns en privat baksida, nätmobbing är ett utspritt fenomen. Vänner publicerar kanske bilder på dig som inte är till din fördel. Själv kanske du vädrar åsikter som du inte står för senare. Allt som sker kring ditt digitala och högst personliga varumärke kan ibland få ett eget liv på nätet, som har möjlighet att nå många och det kan få långtgående effekter.

Hur gör du då? Som svar vill jag göra en pastisch på Andy Warhols”I framtiden kommer alla att bli världskändisar i 15 minuter”.

Jag väljer att säga ”I framtiden kommer alla att behöva en privat PR-avdelning”.