Det var världsdagen för statistik häromveckan och SCB lanserade sin nya sida ”Sverige i siffror” med uppmaning att ta reda på fakta istället för att gå och tro saker. Om ni inte redan gör det så uppmanar jag er att gilla SCB:s sida på Facebook eller följa dem på Twitter för lite pedagogiskt presenterad statistik om allt möjligt.

När vi arbetar med jämställdhetsintegrering (Sveriges strategi för att nå det jämställdhetspolitiska målet) så är könsuppdelad statistik ett av de viktigaste verktygen. Det hjälper oss att upptäcka mönster där kvinnor, män, tjejer och killar skiljer sig åt.

Genom att ställa frågor till statistiken kan vi sedan gräva djupare inom intressanta områden och på det sättet skapa bättre jämställdhetsmål.

Något som ofta kommer upp när vi rör oss bland siffror och jämställdhet är könsfördelningen i styrelser och det som kallas ”kritisk massa” när det kommer till representation av den underrepresenterade gruppen.

Idén om kritisk massa kommer från kärnfysiken då det är 30 procent som behövs för att starta en kedjereaktion. När det kommer till grupper så handlar det om att någonstans kring 30 procent så slutar jag representera en grupp och blir en individ.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Är du ensam kvinna i en stor grupp så blir du kvinnan i bestämd form, är ni fler så kanske andra indelningsgrunder blir mer relevanta i gruppen. Kanske är du då en av säljarna, de som bor söder om stan eller de som är föräldrar. Ditt kön blir inte din mest framträdande identitetsposition.

När en grupp uppnår en kritisk massa av den underrepresenterade gruppen så ger det möjlighet för critical acts, som kommer med möjliga förändringar, som till exempel en förändring i hur gruppen ser på kvinnor eller män. Detta skapar i sin del möjlighet för social förändring på arbetsplatsen som i sin tur kan (men inte måste) leda till en mer inkluderande miljö. Detta för att perspektivet förändras och fler får vara med och bestämma hur verkligheten kan tolkas.

Det är nog nyttigt ibland att ha en lite skeptisk ingång till statistik och att ifrågasätta hur mätningar gjorts och siffror sammanställts, det går genom urval och presentation att vinkla saker. Men trots det, är siffror fortfarande viktigt, inte minst könsuppdelad statistik (även om kvinnor och män inte är uttömmande kategorier) just eftersom vi får syn på skillnader vi kanske inte förväntade oss.

Eller som SCB formulerar frågan till oss: ”vad tror du och vad vet du egentligen?”

Utan könsuppdelad statistik ser vi inte den kritiska massa som kan underlätta och sätta igång critical acts, en kedjereaktion av förändring som hjälper oss närmre våra jämställdhetsmål. Tänket går också att applicera på minoritetsgrupper och mångfaldsmål.

Det är ju inte kärnfysik det här. Eller jo, det är det ju.

Tips!

Vill du själv mäta på din arbetsplats är 3R en bra ingång (du kan läsa mer på jamstall.nu). Börja med att titta på representation (1R) sedan går du vidare till resurser (2R) och till sist realia (3R).

• Representation handlar om att räkna huvuden på olika nivåer och sätt, anpassa efter vad som känns rimligt i din verksamhet.
• Resurser handlar om att se hur resurser fördelas, med resurser menas pengar, tid, kompetensutveckling och alla de resurser som är viktiga i din verksamhet.
• Realia eller normer är en sammanslagning av de två första och den (företags)kultur som ni har. Genom ert sätt att fördela positioner resurser skapar ni förväntningar och upplevelser av till exempel möjliga karriärvägar.