Regeringens arbete med den nya arbetsmiljöstrategin påbörjades redan 2019, men den rådande pandemin har gjort frågorna extra aktuella. Den nya strategin har titeln En god arbetsmiljö för framtiden, och ska gälla fram till 2025. I strategin läggs fokus på fyra områden; arbetslivet ska vara hållbart, hälsosamt och tryggt, och vi ska ha en arbetsmarknad utan brott och fusk.

Särskilt stor vikt läggs också vid behovet av att anpassa arbetsmiljöregelverket efter nya förutsättningar i dagens och framtidens arbetsliv. Det handlar bland annat om de nya möjligheter som digitaliseringen och möjligheten till distansarbete medfört, och som många av oss har fått uppleva under det senaste året. Det finns ett behov av att klargöra arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön när medarbetare jobbar på distans. Det behövs också mer kunskap och forskning om vilka konsekvenser distansarbetet kan ha för medarbetarnas välmående. Arbetsmiljöregelverket behöver kort sagt uppdateras och anpassas till en ny tid, vilket arbetsmarknadsminister Eva Nordmark förtydligade på ett seminarium om den nya strategin som hölls i februari.

– Varför behöver vi en ny arbetsmiljöstrategi? Det korta svaret på den frågan är att arbetslivet förändras, vilket innebär både nya utmaningar och nya möjligheter. Pandemin har belyst frågor som distansarbete, ansvar för arbetsmiljön och arbetsbelastning. Vi ser också att teknikutvecklingen bidrar till en snabbare omställning, sade ministern på seminariet, enligt ett pressmeddelande från arrangören Afa Försäkring.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Höjer ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet

Förutom de nya utmaningar som distansarbetet medför så behöver arbetsmiljöarbetet också uppdateras på flera andra sätt, anser regeringen. Bland annat vill man försäkra sig om att reglerna ger samma skydd för kvinnor och män, oavsett yrke och bransch. När arbetsmiljölagen först trädde i kraft på 70-talet så var den anpassad efter den tidens förhållanden, då arbetslivet framför allt dominerades av män med fast anställning, ofta i manuella yrken. Sedan dess har det förstås hänt mycket, både i arbetslivet och i regelverket. Men det finns fortfarande ett behov av att stärka arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken och se över regelverket ur ett jämställdhetsperspektiv, framhöll Eva Nordmark på seminariet. Ett annat viktigt mål i strategin är att motverka diskriminering.

Dessutom utvidgas den så kallade nollvisionen om att ingen ska behöva dö på sitt arbete. Målet i den nya strategin är att nollvisionen även ska gälla dödsfall som sker som en konsekvens av arbetet, även om de inte sker på arbetsplatsen. Det kan handla om fysisk eller psykiska ohälsa som är orsakad av arbetet, och som leder till dödsfall.

Syftet med den nya strategin är kort sagt att höja ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet, och det ska alltså göras med inriktning på de fyra fokusområdena.

– De fyra arbetsmiljöområden vi nu prioriterar är att vi ska ha ett hållbart arbetsliv där alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv. Vi ska ha ett hälsosamt arbetsliv som bidrar till att utveckla både individer och verksamheter. Vi ska också ha ett tryggt arbetsliv där ingen ska riskera liv eller hälsa. Och slutligen ska vi ha en arbetsmarknad utan brott och fusk, sade Eva Nordmark.