Som vi konstaterade i del 1 om hållbart ledarskap så blir det allt mer relevant att förhålla sig och agera mer hållbart med anledning av den transformation som vi genomgår på arbetsmarknaden i förhållande till teknikutveckling, miljömedvetenhet, globalisering och så vidare. I tidens anda behöver vi förhålla oss till ett nytt sätt att navigera bland allt detta och att också medvetet säkerställa att vi ställer om vårt ledarskap, så att det blir hållbart över tid.

Så blir vi hållbara chefer och medarbetare

För att göra det svåra lite enklare vill vi lyfta fram fyra faktorer som kan underlätta mental hållbarhet -motivation, lärande, work-life balance och stresshantering. Får vi kläm på dessa är vi på god väg. 

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Motivation. Så länge vi människor gör saker som vi tycker är roligt och utvecklande handlar det inte om antalet timmar vi lägger ner, utan det handlar om att arbetet stämmer överens med våra drivkrafter och att vi utvecklas. Vision och kultur kommer att bli allt viktigare för att lyckas säkerställa hållbarhet, både för chefer och för medarbetare, och blir stöttepelare och vägvisare när vi annars saknar svar. När vi lever i en allt snabbare, mer föränderlig värld med högre osäkerhet ger dessa två faktorer en riktning framåt och ett sätt för att navigera. 

Vi behöver hitta vårt eget ”why” i samklang med organisationens vision och kultur. VI behöver jobba på att förstå våra drivkrafter och agera utifrån dem.

Lärande. Säkerställ lärande i vardagen, reflektion som strategi och en förmåga att bygga utifrån det. På ett övergripande plan bör detta underlättas och premieras. Som medarbetare förväntas det av oss att vi utvecklas, vi behöver lära nytt och avlära gammalt som inte gagnar oss längre, som inte är ändamålsenligt. Vi kommer behöva ”kill your darlings”, det vill säga ifrågasätta det du trott dig veta och sluta göra sådant som du tagit för givet som del i förväntan på gott arbete, men som inte längre ger värde. Det kan handla om att korta ner möten, tacka nej till möten, sluta dokumentera allt och skicka för kännedom till alla i gruppen, för att ha ”ryggen fri”. Det handlar  om att reflektera över vad som gått bra, vad vi lärt oss och vad ni ska göra på ett nytt sätt eller sluta göra. Det kommer handla om att ta till sig nya kunskaper och nya kompetenser för att fortsatt vara attraktiv på arbetsmarknaden.

Worklife-balance. Var och ens recept för balans i tillvaron är en nyckel och ska hållas fast vid.. Att tänka tvärtom kan vara ett bra tips här. Istället för att tänka på allt man måste hinna och gräma sig över allt man inte hunnit. Fundera på vad som är viktigast, har högst prioritet och ger bäst effekt. Tänk igenom alla områden; jobb, privatliv, dig själv och din hälsa, hur du vill fördela din tid. Planera sen din dag/vecka utifrån det. Det vill säga, planera in det viktigaste och gläds sedan åt det du får gjort, och framför allt – tänk inte på det du inte hunnit med.

Stresshantering. Det är inte stressen i sig som är negativ, utan bristen på återhämtning, när vi inte längre fyller på med energi utan har ett underskott. Det behöver vi vara observanta på och omedelbart agera på. Skjut inte upp till helgen, till semestern, det där viktiga som ska ge återhämtning. En klok kvinna sade en gång: ”Förr hade vi bråttom, vi sprang till bussen och satte oss sedan och pustade ut. Nu stressar vi vidare och läser mail eller skrollar i telefonen och känner fortsatt stress”. Stressnivån stannar på konstant hög nivå istället för att vi pustar ut, tittar på träden som susar förbi och sänker stressnivån. Den kroniska stressnivån är direkt skadlig för oss.

Vi har alla olika strategier för att hantera stress, och vi blir dessutom stressade av olika saker. Börja med att identifiera dina stressfaktorer. Här är några exempel: 

Hur blir du hållbar?

Hitta din balans i:

• Kravbilder – Är de rimliga? Är det dina krav eller faktiska krav från din chef? Om det är dina krav, varför ställer du för höga krav på dig själv? Vad är det du vill bevisa/tillfredsställa för behov? Är det bra krav för dig? Eller är det gamla mönster som det är dags att lägga bakom dig? Är kraven ändamålsenliga? Leder de till ditt why? Till det du vill åstadkomma? Till tillfredsställelse långsiktigt? Vad behöver du ändra på? Vad vill du ändra på? Vad kan du göra? Vad ska du då göra?
• Mellan arbete och privatliv. Har du en rimlig fördelning? 
• Återhämtning – får du tillräcklig med sömn? Har du återhämtning under dagen? Kan du vara här och nu? Här och nu i dina möten? Hinner du lyfta blicken och ta in fler perspektiv och skapa en helhetsbild?

Det är många frågor, men stanna upp ge dig själv reflektionstiden för att förstå ditt nuläge, för att sedan kunna hitta rätt åtgärder för dig.

I detta sammanhang behöver vi även nämna stresshantering. Dels ser stressen olika ut för oss människor. Dels behöver vi olika åtgärder och återhämtningsstrategier.

Steg två blir att förstå stresshantering som du behöver, som är anpassad för dig. Grunden för all effektiv stresshantering innehåller oftast dessa tre parametrar:

1. Återhämtning (sömn & andning).
2. Förhållningssätt – lär dig välja rätt.
3. Mål – ”Vad vill jag?”, arbeta systematiskt åt det hållet.

Olika sätt att hantera stress

I Henrik Fexeus och Catharina Edblad boken Reload beskriver de tre olika ”personlighetstyper” och hur de hanterar stress olika. 

De beskriver dessa tre som Presteraren, den Pliktrogna och den Passiva. 

Var och en av dessa tre kommer att behöva olika stresshanteringsråd. Presteraren behöver kanske inte lägga in ytterligare ett träningspass i sin redan fullspäckade vardag, utan kanske ska gå ut på promenad och lyssna till fåglarna utan att sätta på pulsklockan. Den plikttrogna måste kanske träna på att inte direkt ta på sig en uppgift utan lära sig att återkomma efter att ha stämt av möjligheten att frigöra tid i almanackan. Den passiva får kanske inte lägga sig i soffan och titta på för många avsnitt av en TV-serie på Netflix, utan ta en promenad först. 

Här kan vi nämna att det finns både aktiv och passiv återhämtning. Många gånger när vi känner oss slutkörda hägrar soffan eller ett evigt skrollande på Facebook och Instagram, som inte hjälper i återhämtning. Det kanske till och med stjälper mer än det hjälper. Många gånger ger den aktiva återhämtningen mycket bättre effekt.

Som så många andra gånger  så är det inte ”one size fit all”. För vissa innebär det att lära sig att sänka prestationskraven, lära sig att vara här och nu och hitta återhämtning. För andra handlar det om att hitta korta återhämtningsstunder under dagen, det kan handla om lunchpromenader eller att bara andas några minuter. För någon annan handlar det om att få aktiv återhämtning, släppa tankar på det som stressar och hitta ny energi.

Nyckelorden är hitta ditt engagemang, se till att utvecklas, var nyfiken, hitta reflektionstid. Ta bort måsten och hitta lusten i din vardag och se till att få återhämtning.
Vi lever här och nu.