Att vara människa är något alldeles särdeles speciellt. Vare sig vi kontemplerar över det eller inte. Vi är det världsliga och det själsliga förenat i ett. I tider av sårbarhet ställs allt på sin spets. I en värld satt i gungning är själva föränderligheten så skyndsamt föränderlig att ingen ledstång finns att greppa. Eller gör det ändå det?

Finns det kanske ändå någonting som är stilla och tidlöst varande? Kan det trots allt finnas något som är givet? Någonting att lita på när ingenting längre går att räkna med? Likt en livets försyn som guidar oss genom mörkret? Som ett eko av ljus genom evigheten? 

Ja, visst är det så.

På en plats mellan månen och solen har vi placerats. Är inte redan det magiskt, så säg!? En planet där allt är möjligt har gjorts till vår hemvist. Här vandrar vi i en värld där allt är relativt. Mellan mörker och ljus, rädsla och kärlek, krig och fred, hat och vänskap, är allting – jag menar; vad som helst – möjligt att manifestera.

Så varför manifesterar vi människor så ofta i blindo? Varför kör vi på som fartblinda dårar även om det förstör planet, ekosystem och vår egen hälsa?

På en planet där det världsliga, under lång tid, har tillåtits utmanövrera det själsliga frodas inte balans. Vi lever i dissonans. 

Det världsliga egot vill ha mer av det som går att se och ta på. Det gödslas av kortsiktig girighet och kvävande kontroll. Våra själar däremot bryr sig inte om kortsiktiga vinster, makt eller ägodelar. Själen kräver inte kontroll. Tvärtom; själen lär oss att släppa taget. Själen vet att livet är en dans. Ett outsinligt flöde. Ett oupphörligt givande och mottagande av liv. 

Själen bryr sig därför om hur mycket vi känner. Själen bryr sig om hur mycket vi skrattar, älskar och sörjer. Själen bryr sig om hur mycket vi ger av våra kärleksfullaste gåvor till varandra. 

I en värld full av motstridiga strategier vill själen helst kasta dessa i elden. Någonstans i glöden inuti våra hjärtan talar själen sitt tydliga språk. Den talar om intention. Vad ska vi med alla dessa strategier till, om vi ändå inte stannar upp för att känna in vad vi egentligen vill skapa?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

På en plats mellan månen och solen är allting möjligt, vad som helst. Vår mänskliga skaparkraft är enorm – större än de flesta av oss tycks förstå. Vi är sårbara men också kraftfulla. Vi är självklara men ändå gåtfulla. Vi är enkla men samtidigt ruskigt komplicerade.

För är det ändå inte så att vi människor allt som oftast krånglar till saker i onödan? Jo, vi krånglar till det så till den milda grad att vi gräver våra egna gravar. Via krig, miljökatastrofer och härjande pandemier. Vi gräver våra egna gravar, fastän allt våra själar vill är att fullt ut uppleva livet.

Därför är vi här – på en planet där våra längtande själar har en hel värld att uppleva livet genom. Sångerna, danserna, soluppgångarna, eftermiddagsregnen, kärlekarna, sorgerna – alla de magiska stunderna.

Själen känner vår värdighet. Den viskar genom våra hjärtan om en medvetenhet. Denna medvetenhet förenar oss alla – här och bortom, nu och oändligen. Denna medvetenhet bär på en vishet som viskar genom vinden och bjuder upp till dans. Den låter oss lära om ett enklare liv, ett ljusare liv, ett närhetens liv. Ett själfullhetens liv.

Den ber oss att släppa taget om det vi så krampaktigt håller i – för att ge utrymme till det som flödar, det som kommer och går, det som älskar och förstår, det som ger liv och åter liv. På en plats mellan månen och solen, där allt är möjligt men ingenting går att räkna med, är vi trots allt fria att välja. Att välja varande, visdom och vänskap. Att välja tillit när jorden skälver. Att välja kärlek när rädslor frodas. Att välja medvetet när ovisshet råder.

I våra hjärtan brinner en intention; vår själsliga kompass mitt i allt det överväldigande värdsliga. Denna intention är vi alltid fria att leva utifrån. Alltid fria. Aldrig ovärdiga. Alltid givande och givna. Liv.