Kloka beslut kräver både förnuft och känsla
Psykologen Caren Sjöström: ”Fallet Elliot visar att vi inte kan fatta några beslut på enbart logiska resonemang.”
Ledarskap | HR | ARTIKEL | OKT 2015
Hur gör du när du ska fatta beslut? I strategiska frågor på jobbet, eller privat, när du köper bostad, väljer skola till barnen, eller kanske bokar semesterresa? Använder du dig av fakta och logiska resonemang eller tillåter du dig att också blanda in känslor och intuition? Kanske lyfter du fingret i luften och läser av åt vilket håll det blåser?
De senaste årens forskning har visat att enbart förnuftet inte räcker till för att fatta kloka beslut – känslorna spelar också en viktig roll.
I mitt jobb som psykolog möter jag många chefer och ledare som genomgår en rekryteringsprocess eller någon form av utvecklingsinsats.
När jag frågar dessa ledare hur de hanterar problem och fattar beslut framhäver de flesta sin logiska sida, vilket inte är konstigt eftersom de tänker på de tillfällen då våra känslor helt tar över och gör oss komplett oförmögna att tänka klart. Det vet vi ju alla att i sorg, rädsla, ilska, frustration, desperation, extrem stress och affekt kan känslorna vara så starka att de sätter våra normala funktioner ur spel.
Forskningen har gjort många spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande. Det som har kommit fram de senaste 20 åren är att enbart logiken, eller vårt förnuft, inte räcker till för att ta beslut.
Fallet Elliot
Låt mig berätta om ett fall från den psykologiska forskningen. António Damásio är en portugisisk forskare inom neurologi och författare till flera populärvetenskapliga böcker om hjärnans funktion och medvetandets koppling till känslor. Damásio verkar i USA och där kom han 1985 i kontakt med en person som han kallade för Elliot.
Elliot som var i 30-årsåldern hade opererat bort en hjärntumör från frontalloben vilket resulterat i stor personlighetsförändring. Innan tumören opererades bort var Elliot en framgångsrik affärsman och lycklig familjefar. Efter operationen blev han impulsiv och odisciplinerad. Elliots kognitiva intelligens, rörelseförmåga och språk hade inte påverkats, trots det var han oförmögen att passa tider, prioritera bland uppgifter och fatta beslut. Efter en tid hade Elliot förlorat alla sina tillgångar på urusla affärer och hans fru och familj hade lämnat honom.
Damásio ansträngde sig för att komma till insikt om vad det var som var fel. Elliot fick genomgå en mängd tester som mäter rationella och logiska förmågor, såsom korttidsminne, långtidsminne, perceptiv förmåga, inlärningsförmåga, numerisk förmåga, slutledningsförmåga, och så vidare. Resultatet hamnade över genomsnittet. Elliot framstod som en man med normalt intellekt som trots det inte kunde fatta några beslut, särskilt inte i frågor som rörde personliga och sociala frågor.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Till sist gav Damásio Elliot ett test som faktiskt visade en förändring som uppstått efter operationen. Elliot fick sitta i en maskin som mätte aktiviteten i hans handflators svettkörtlar. En person som upplever starka känslor börjar nämligen utsöndra handsvett. Damásio visade sedan ett antal bilder för Elliot, bilder som vanligtvis triggar igång starka känslor – ett hus i brand, en avhuggen fot, en naken kvinna. Men Elliot reagerade inte alls.
Känslor avgörande
Damásio började studera andra personer med liknande hjärnskador och såg snart ett mönster. Eftersom de inte kunde uppleva känslor, hade de oerhörda svårigheter att fatta beslut. Damásio drog slutsatsen att känslor spelar en avgörande roll för att vi ska kunna fatta beslut och göra förnuftiga val. Och på samma sätt som för mycket känslor kan störa vår logiska förmåga, kan också för lite kontakt med känslor orsaka ett irrationellt beteende.
Fallet Elliot visar att vi inte kan fatta några beslut på enbart logiska resonemang. För att snabbt kunna välja en så simpel sak som vilken restaurang vi ska äta på (Elliot tog flera timmar på sig att resonera sig fram till vilken restaurang som var bäst) måste vi kunna värdera argumenten för och emot, inte bara logiskt, utan med hjälp av mikrosekundssnabba känsloreaktioner, små skiftningar i vår egen kroppsliga reaktion som signalerar till oss vad vi helst vill. Känslosignalerna kommer helt automatiskt för oss som har tillgång till dem och oftast är vi inte ens medvetna om det.
Nu är säkert Damasio en aning partisk, eftersom hans forskning visat på känslornas betydelse. Men han menar till och med att känslorna är intelligenta och att vårt interna känslo-signalsystem enligt ovan är det som gjort att vi överlevt som art, i mycket högre grad än vår logiska förmåga.
Så nästa gång du väljer middagsmat i butiken kan du vara helt säker på att ditt känslosignalsystem jobbar för fullt, du kanske till och med kan uppfatta det om du känner efter i kroppen.
Källa: Descartes' Error: Emotion, Reason, and the Human Brain, by Antonio R. Damasio. 1994: G.P. Putnam's Sons
- Följ skribent
Motivation.se har som främsta ambition att publicera intressant innehåll för våra läsare. Då och då ger vi utrymme åt områdesexperter, partners och andra skribenter med särskild kompetens som får möjlighet att dela med sig av sin kunskap inom sina områden
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Ledarskap
- HR
Om författaren
Caren Sjöström är psykolog på Kandidata. Hon arbetar med personbedömningar, stödjer och utvecklar individer och grupper samt utbildar i att hantera tester. Hon har också utvecklat och lett flera internationella talangprogram med fokus på emotionell intelligens i ledarskapet.