När det finns en ”Egoexpert” med i  en grupp kan det ibland leda till förblindande dumhet. Historien om Kejsarens nya kläder uppträder i många olika skepnader och efteråt är det så pinsamt tyst när någon har petat hål på åsiktsballongen. I korridorerna hörs utryck som: ”Hur kunde vi vara så korkade?” 

Det kan vara klokt att reflektera över vad något består av innan vi utvärderar det. Att fundera över det satta syftet. Vem satte syftet och i vilken kontext? Det är inte säkert att den satta intentionen leder till de klokaste besluten om gruppen zoomar ut sitt tänkande. Tänk om det är någon med självpåtagen expertstatus som sätter ansatsen? Och med det förblindar övriga tankar? Efter 20 år som konsult har jag lärt mig att känna igen och vara vaksam på vissa mönster. Det händer relativt ofta att jag och grupperna jag jobbar med drar alltför snabba, och med det felaktiga slutsatser. 

I George Orwells roman Animalfarm finns det en mening som är spännande att fundera över: Alla grisar är lika, utom vissa grisar som är mer lika än andra.

Många gånger handlar det om makt. Egoexperten vill till varje pris leva upp till sin egen självpåtagna roll och ger sig själv stort tolkningsföreträde. Ibland är det en sorglig, pinsam och tröttsam process att få Egoexperten att inse att den precis som kejsaren i sagan, står naken med sina åsikter.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Är kejsaren naken? – ifrågasätt slutsatser och omdömen

För att säkerställa och kvalitetssäkra beslut kan det vara läge att leta efter några svar - innan beslutet fattas.

Vem har tolkningsföreträde i rummet? 
Vad ligger bakom när någon påtalar något? 
Hur kan personen veta det som den påstår sig veta?
Vad vill personen uppnå med sina tankar?
För vems skull yttrar sig personen?

Några paradoxer som visat sig under mina år som konsult är följande:

1. Den som pratar högst är inte med automatik smartast.
   
2. Den som pratar först har inte med automatik bästa lösningen.
3. Den som ropar om mer struktur är inte alltid den med bäst ordningssinne.
4. Den som kommer med ”enkla och självklara” lösningar visar sig inte alltid vara så enkla och självklara.
5. Den som pratar om mångfald är kanske den som är mest enfaldig.
6. Den som vill ha flexibilitet är kanske den mest förändrings obenägna.
7. Den som påpekar syfte är inte alltid den som själv vet varför den deltar.
8. Den som ställer mest frågor är inte alltid den som är mest intresserad.
9. Den som påpekar policys mest är kanske den som oftast är utanför ramarna. 
10. Den som pratar om integration är inte alltid den mest inkluderande.
11. Den som säger ”Vi har inga problem” är ibland den med mest problem.
12. Den som säger ”Vi har högt i tak här” kanske egentligen betyder ”Så länge som alla tycker som jag.”
13. Den som pratar om att motverka mobbing är kanske den med giftigaste kommentarerna.
14. Den som pratar om rak kommunikation kan ibland vara den som pratar mest skit.
15. Den som håller utbildningar om ”känslans intelligens” kan ibland vara den som är mest rädd för att visa sina egna känslor.

Så mitt tips är att vara sunt skeptisk till alltför snabba slutsatser och omdömen. 

Hur vet vi det vi vet? Och på vilka grunder?

För tänk om kejsaren är naken?