Dagens ekonomistudenter läser för lite humaniora. Det är slutsatsen i en policyrapport från Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching vid Stanford University. Rapporten bygger på en stor och under flera år pågående genomgång av de företagsekonomiska utbildningarna i USA. Studien resulterade i boken "Rethinking undergraduate business education. Liberal learning for the profession", där författarna argumenterar för att utbildningarnas ensidighet har bidragit till den ekonomiska krisen. Genom att reformera de ekonomiska utbildningarna och ge studenterna en rejäl dos humaniora skulle man kunna motarbeta den marknadsfundamentalism som ledde fram till krisen. Ekonomistudenterna måste helt enkelt lära sig att se saker ur andra perspektiv än de rent ekonomiska, menar författarna.

Ingen efterfrågan

Rapporten kom bara ett halvår efter Svenskt Näringslivs hårt kritiserade förslag om reducerat studiestöd för studenter inom humanistiska ämnen, och frågan har diskuterats flitigt på bland annat Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters debatt- och kultursidor.

Bino Catasús, professor vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, bekräftar att de inte läser särskilt mycket humaniora på ekonomiutbildningarna - åtminstone inte vid SU. Det finns möjlighet att läsa humanistiska ämnen som valfria kurser, men ingenting av det är obligatoriskt.

- Jag skulle verkligen inte ha någonting emot att lägga in mer humanistiska studier i våra utbildningar. Men jag vet inte om det finns någon sådan efterfrågan från studenterna. De vill läsa kurser som leder till att man får jobb, vilket ju inte är helt orimligt, säger Bino Catasús.

Signal från arbetsgivarna

För att få studenterna intresserade av humanistiska studier krävs det nog signaler från arbetsgivarna om att sådana kunskaper är efterfrågade, förklarar han. Det är sällsynt att studenter läser ekonomi bara för allmänbildningens skull - de flesta gör det med den klara målsättningen att få ett jobb.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Jag har aldrig hört en arbetsgivare säga att han behöver någon som har läst en kombination av exempelvis ekonomi och filosofi, säger Bino Catasús.

Det finns även i viss mån organisatoriska hinder för att ta in humanistiska studier på ekonomiutbildningarna.

- Det finns restriktioner i själva strukturen eftersom ekonomi och humaniora inte tillhör samma fakultet. I teorin finns det inga hinder, men i praktiken blir det problem, förklarar han.

Olika perspektiv

Bino Catasús tror inte att man kan undvika ekonomiska kriser genom att låta ekonomistudenterna läsa humaniora. Det är en väldig förenkling, menar han.

- Ju bredare kunskap desto bättre, det kan man absolut säga. Men det betyder inte att kriserna försvinner då, den slutsatsen kan man inte dra. Kriser beror på så otroligt många saker.

Det betyder emellertid inte att forskarna vid Stanford är helt fel ute, säger ekonomiprofessorn.

- Det är naturligtvis bra att kunna se utmaningarna ur historikers, socionomers eller språkvetares perspektiv också, istället för att alltid ha ett ekonomiskt perspektiv, säger Bino Catasús, men tillägger att även utpräglade humanister behöver vidga sina perspektiv:

- Humanister kan för lite ekonomi, så resonemanget gäller åt båda hållen.

Mindre kulturintresserade?

I en artikel i Svenska Dagbladet kopplas rapporten från Stanford samman med en annan amerikansk studie som visar att ekonomistudenter tänker mer instrumentellt och är mindre kulturintresserade än andra studentgrupper. Bino Catasús säger dock att han aldrig har märkt av något sådant.

- I en kurs som vi hade inledde vi med att läsa noveller för att studenterna skulle lära sig hur man öppnar en text - man skriver ju mycket när man jobbar med ekonomi. De var jätteintresserade! Men det är möjligtvis så att våra studenter hellre läser ekonomisidorna än kultursidorna i en tidning eftersom det är de frågorna vi diskuterar i utbildningen, säger Catasús.

Kulturen kommer kanske inte naturligt i undervisningen, tillägger han. Men i vissa kurser, särskilt sådana som går lite mer på djupet, får de ändå in andra perspektiv än de rent ekonomiska. Diskussioner om exempelvis etik och genus tillhör inte ovanligheterna.

"Våga vara annorlunda"

Bino Catasús har själv en vision om hur framtidens ekonomiutbildningar skulle kunna se ut, men säger samtidigt att vissa förändringar är väldigt svåra att genomföra i dagens massutbildningssituation.

Trots sina tidigare invändningar håller han dörren öppen för den typ av undervisning som rapporten från Stanford föreslår.

- Vi måste våga blanda olika ämnen och göra saker annorlunda. Det är ingen idé att vi försöker göra allting exakt likadant som i alla andra länder, säger Catasús.

- Jag tror på en sådan inriktning som handlar mycket mer om att bli klok som person. Vi behöver också en mycket mer dialogbaserad undervisning nära näringslivet, säger han och fortsätter:

- Idag kan vi ha studentgrupper på 250 personer. På exempelvis Stanford är de kanske tio personer i en grupp. Idealet vore mindre grupper och mer dialog samt att varje student har en "tutor". Det är mitt ideal, men jag tror inte att det kommer bli så, säger Bino Catasús.