Ett hälsosamt arbetsliv är ett viktigt mål både för enskilda arbetsplatser och för samhället i stort. Människor har rätt att må bra i sitt arbete, ha god hälsa och slippa arbetsrelaterade sjukdomar. De har också rätt till arbetsplatser där det går att trivas och där de kan utvecklas som människor. Allt det här handlar i grund och botten om arbetsmiljö.

När regeringen i februari presenterade sin nya arbetsmiljöstrategi, som går under titeln En god arbetsmiljö för framtiden och som ska gälla fram till 2025, så var ett hälsosamt arbetsliv ett av de fyra fokusområdena. Det övergripande målet med den nya strategin är att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöarbetet, samt att anpassa regelverket till dagens och morgondagens arbetsliv. Då är förstås löntagarnas hälsa en självklar prioritering.

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterade strategin så framhöll hon vikten av att fånga upp positiva friskhetsfaktorer i arbetet, och att jobba mer förebyggande för att arbetslivet ska bli mer hälsosamt. Samtidigt framhöll hon att det finns forskning som tyder på att dödsfall i arbetsrelaterade sjukdomar riskerar att öka i framtiden. Därför har regeringen utvidgat sin nollvision vad gäller dödsfall i arbetet, så att denna inte bara ska omfatta dödsolyckor utan även dödsfall till följd av arbetsrelaterade sjukdomar.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Förebyggande arbetsmiljöarbete avgörande

Förebyggande arbete är alltså centralt för att skapa ett mer hälsosamt arbetsliv, och där spelar det systematiska arbetsmiljöarbetet en avgörande roll. Men arbetsmarknadsministern anser att även företagshälsovården bör kunna göra mer för att förebygga ohälsa.

– Företagshälsovården spelar en helt central roll. Jag skulle vilja se att alla anställda har tillgång till en företagshälsovård med hög kvalitet – och att vi använder företagshälsovården i ännu större utsträckning också i det förebyggande arbetet. För jag kan se att ibland blir det så att företagshälsovården kommer in när problem (skada eller sjukdom) redan har uppstått. Men vi kan också göra mer i det förebyggande arbetet, sade Eva Nordmark på ett seminarium som anordnades av Afa Försäkring i samband med att den nya arbetsmiljöstrategin presenterades.

Forskning har bekräftat bilden av att företagshälsovårdens tjänster främst används i efterhand, till exempel vid rehabilitering, vilket tidningen Arbetsliv berättade om 2018. Här bör det alltså finnas större utrymme för att arbeta förebyggande och lyfta fram olika friskhetsfaktorer i arbetet. 

Det goda ledarskapet är en viktig friskhetsfaktor, tillsammans med bland annat delaktighet och påverkansmöjligheter, kommunikation och återkoppling, rättvisa, transparens och möjlighet till kompetensutveckling, skriver Suntarbetsliv i sin lista över de viktigaste friskhetsfaktorerna för en sund arbetsmiljö.

För att uppnå målet om ett hälsosamt arbetsliv vill regeringen bland annat lägga större fokus på åtgärder i branscher där risken för ohälsa är stor, och exempelvis prioritera tillsynen i välfärdsyrkena, där det finns en hög grad av stress och tung arbetsbelastning. Man vill också satsa på bättre samverkan mellan arbetsmiljömyndigheterna och arbetsmarknadens parter, och se till att såväl skyddsombud som chefer har rätt kunskaper och förutsättningar för att kunna verka för ett hälsosamt arbetsliv. Ett annat mål är att öka kunskapen om arbetsmiljöfrågorna – ”hela vägen från skolan till forskningen”.