Som barn läste jag Kalle Anka och en av seriefigurerna som jag var särskilt fascinerad av var "Oppfinnar-Jocke". Oppfinnar-Jocke levde i sitt laboratorium i Ankeborg tillsammans med sin lilla robot Medhjälparen. Jag minns hur Oppfinnar-Jocke utvecklade manicker med helt enastående egenskaper. Kalle Anka och hans farbror Joakim von Anka gillade också Oppfinnar-Jockes skapelser och hade för vana att ”låna” hans prototyper. Dilemmat var att de sprang iväg för att avyttra produkterna innan Oppfinnar-Jocke hann berätta om deras förödande svagheter. Svagheten var att produkterna ofta ändrade karaktär och till köparnas förargelse inte fungerade som Kalle Anka och Joakim von Anka utlovade. Oppfinnar-Jocke tvingades då ge ekonomisk ersättning till köparna för den sveda och värk de åsamkats.

När Oppfinnar-Jocke vid sällsynta fall lyckades sälja en kvalitetssäkrad produkt var det ofta till ett underpris, så ekonomiskt sinnad var han inte. Men han var en sann nyskapare och kom på alla möjliga och omöjliga idéer som han dessutom hade förmågan att förverkliga. Var han kreativ? Definitivt. Innovativ? Det må vi tillstå. Entreprenöriell? Ytterst tveksamt.

Entreprenör eller innovatör – vad är skillnaden?

Det ligger en skillnad i att vara innovativ respektive entreprenöriell. På samma sätt skiljer det sig åt att vara innovatör respektive entreprenör. Men denna distinktion görs sällan. Snarare förutsätts entreprenören även vara innovatör, och vice versa. Så för att svara på frågor i ingressen behöver vi ha skillnaderna klara för oss. Låt oss börja i begreppet ”innovation”.

Innovation kommer från latinets innovare och betyder förnya. En innovation är resultatet av en utvecklingsprocess och står för något originellt. Men är det då bara helt nya uppfinningar som är innovationer? Någon skulle säkert hävda det. För egen del ser jag i princip inget som helt nytt. Nya idéer bygger allt som oftast på redan existerande. Utifrån det resonemanget är allt vi har omkring oss potentiella utgångspunkter för nya innovationer. En existerande produkt som tillverkas i ett annat material kan vara en innovation. En process som genomförs på ett mer miljömässigt sätt kan vara en innovation. En tjänst som används på ett nytt sätt kan också vara en innovation.

Men vad då ”kan”? Vi skulle i och för sig kunna säga att alla uppfinningar är innovationer. Men om en ny manick inte har något mervärde för någon, är det då rimligt att tala om den som en innovation? Oppfinnar-Jocke var oerhört kreativ och hade mängder av uppfinningar. Men en del av dem syntes helt sakna syfte och funktion – de var inga innovationer. Men trots att alla hans uppfinningar inte var innovationer så var Oppfinnar-Jocke en sann innovatör.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Innovatören som arketyp är specialist, tänkare och ensamvarg. Drivkraften är själva problemlösningen, tillsammans med bekräftelsen från likasinnade på att ha löst ett verkligt delikat problem. Ta till exempel en forskare som lyckats lösa ett tekniskt problem. Gemene man har sannolikt svårt att förstå själva genombrottet, men forskare inom samma vetenskapsfält skulle direkt fatta komplexiteten och imponeras. Här har vi också innovatörens akilleshäl. En innovation kräver mer än förverkligandet av en kreativ idé. För att bli framgångsrik och vinna marknad behöver det finnas kunder med ett behov som tillgodoses på ett bättre, billigare eller smartare sätt än det hitintills gjort. Med andra ord, en innovation löser någons problem.

Sen kan man fråga sig vad för problem som är värda att lösa. Löser vi viktiga problem genom att möjliggöra för Stina att beställa hempizza under dygnets samtliga 24 timmar? Ja, för Stina kanske det är ett problem om hon inte hade den möjligheten. Framförallt kanske det underlättar för Stina att få ihop livspusslet. Så vad som är en innovation är i mångt och mycket upp till användarens – marknadens – tycke. Det handlar om att ”någon” – kunden, brukaren, medborgaren – ska få ett otillfredsställt behov tillgodosett och därigenom ett problem mindre. Här behövs entreprenörskap.

Entreprenören – ledare och lagspelare

Entreprenören är drivande och har en utomordentligt god näsa för affärer. Entreprenören ser saker som andra inte ser och tillvaratar möjligheter som bjuds. Till skillnad från innovatören är entreprenören mer av en ledare och lagspelare som får saker att hända. Drivkraften är att få ut produkten på marknaden och bekräftelsen erhålls genom den ekonomiska framgången.

Kan då inte en innovatör också vara entreprenör? Absolut, Ingvar Kamprad är ett gott exempel på det. Oppfinnar-Jocke var det inte. I normalfallet är nog inte innovatören entreprenör eller entreprenören innovatör. Båda är kreativa, men på olika sätt. De har helt enkelt olika egenskaper och drivkrafter.

Framgångsrika och hållbara företag, organisationer och samhällen behöver innovatörer såväl som entreprenörer. Båda behövs för att skapa mervärde och tillväxt. Där innovationsfasen slutar, tar den entreprenöriella fasen vid. Två olika, men helt ömsesidigt beroende processer. Traditionell FoU-verksamhet har således intet värde om den inte åtföljs av en kreativ, drivande och enträgen kommersialiseringsprocess. Innovationer behöver konceptualiseras till affärsmässigt konkurrenskraftiga erbjudanden.

För detta krävs ledarskap. Ett modigt och öppet ledarskap som bygger innovativa och entreprenöriella organisationer som vi så väl behöver för att säkerställa tillväxt. Ett ledarskap som stimulerar medarbetarnas kreativitet och tillvaratar idéer. Ett ledarskap som inte bara fokuserar på de stora genombrotten, utan även på de många små som gör skillnad. Det ger utveckling, och utveckling motiverar till mer.

Läs mer om motiverande ledarskap här.

Ett parentetiskt tillägg

Låt oss förutsätta att Regeringen har haft denna dualitet i beaktande när de bestämde sig för att avsätta 845 miljoner kronor till satsningen ”Testbädd Sverige” i syfte att stödja nya innovationer och innovativa tillväxtföretag. Test- och utvecklingsmiljöer är ovärderligt för att stimulera tillväxt och utveckling; därtill behövs säkerligen stöd när det är dags för produkterna att erövra marknadsandelar – då är konkurrensen och klimatet kanske än tuffare.