”Kreativa personer är plikttrogna, noggranna, pålitliga och levererar i tid.” Ord uttalade av Fredrik Ullén, internationellt erkänd konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap. Fredrik Ullén har bland annat forskat om hur musik påverkar hjärnan, men när jag läser om honom i DN är det hans forskning kring flow och kreativitet som framför allt fångar min uppmärksamhet.

Det saknas fortfarande en tydlig bild av vad som händer i hjärnan vid flow, man har bättre koll på vad som händer kroppsligt och hur flow påverkar oss psykologiskt. Pulsen går upp lite samtidigt som andningen är lugn och djup. Dessutom slappnar muskler i pannan, som normalt visar på mental anspänning, av! Musklerna som kan framkalla ett leende är däremot aktiverade.

Rätt anspänning och fokus

Flow hänger alltså ihop med avspänning och glädje – väldigt intressant! Jag fick nyligen frågan om skillnaden mellan fokus och flow av en deltagare i den onlineträning jag erbjuder i mental ergonomi. Mitt svar handlade om att fokus är en förutsättning för flow - och fokus kan vi medvetet framkalla, det kan vi däremot inte med flow. Så är det till stor del fortfarande, men kanske kan vi ändå hjälpa vårt flow på traven med hjälp av de nya rönen?

Flow handlar om att ha precis rätt anspänning och fokus för att utföra det vi gör. Det gäller också att känna lust till och ha vana av att utföra uppgiften. Jag minns när jag gick min utbildning till stresscoach hos Lars-Eric Uneståhl. Han pratade ofta om idrottsmän och flow, att det var när de hamnade i det tillståndet som de kunde prestera som bäst. Då hade de precis rätt anspänning i rätt muskler, och muskler som inte skulle göra jobbet var avspända. På så sätt slösas ingen energi bort på onödig muskelanspänning.

Flow har också en positiv effekt på stress. Människor som ofta upplever flow berättar om ett större engagemang i kreativa verksamheter, de är öppna, har mindre problem med utbrändhet och mår överlag bättre än andra som man jämför med. Det är naturligt; när man är trygg i sin roll eller syssla är det lättare att våga ta nya grepp, och rädslan – stressen – för att göra fel minskar. Tänk så mycket av denna trygghet som försvinner med badvattnet i många omorganisationer, särskilt när de görs utifrån den felaktiga tanken att vi människor behöver ständig förnyelse och levererar bäst när otrygghet råder.

Målmedvetenhet och disciplin

Sen kommer det där med målmedvetenhet och disciplin, det är viktiga personlighetsdrag i sammanhanget. Här kan jag tänka mig att många blir överraskade. Men vi tänker ett varv till. I de flesta lägen gäller att det vi gör ofta blir vi bra på, och efterhand kan vi koppla på vår energibesparande automatik. Det verkar också gälla kreativa processer, även om de kan se olika ut varje gång, som vid musikimprovisation. Själva improviserandet blir tryggt och både den mentala och motoriska anspänningen kan minska i delar som inte är involverade. Det är helt logiskt. Men det gäller att först träna disciplinerat och vara målmedveten, annars kan det lätt bli tvärt om, med stora anspänningar och mycket stress som följd.

Det mesta har en fram- och en baksida. I mindfulness pratas det mycket om att vi inte ska gå på autopilot utan öka vår medvetenhet om vad vi gör och hur vi agerar. Det är klokt, då blir vi bättre på att hantera impulser som inte gagnar oss, som till exempel att agera i affekt över något som väckte stressresponsen, eller låta oss avbrytas av allehanda distraktioner när vi försöker skapa fokus. I andra sammanhang hjälper automatiken oss att hitta fokus, flow och kreativitet, spara energi och känna oss lugna och kompetenta. Det gäller att bli medveten om när automatiken gagnar oss och när den inte gör det. För det är mindfulness ett utmärkt verktyg.