När Marie Ryd tog del av den nya forskningens hjärnscanningsbilder på 90-talet, såg hon plötsligt fysiska bildbevis av det hon upplevde hände i hennes huvud när hon mediterade och utövade uppmärksamhetsträning, Det gav en rejäl aha-upplevelse som var omöjlig att värja sig mot. Frågorna om hur vi faktiskt lever våra liv idag kröp allt närmare och Maries intresse för ”The mind” tog över.

Idag driver hon tidskriften Holone och är även flitigt anlitad som konsult och föreläsare kring det som kommit att kallas neuroledarskap och den nya hjärnforskningen.

- Många är idag drivna av olika rädslor, utan att egentligen vara fullt varse om detta. Stress är, för vår hjärna, ett tillstånd av hög beredskap. Kroppen är konstant beredd på ”fight, flight eller freeze”. Det påverkar vårt sätt att fatta beslut och vårt förhållningssätt till världen runtomkring.

Hardcore science

För Marie blev Holone ett sätt att samla ihop användbara delar från den kognitiva hjärnforskningen och samtidigt i linje med målet att sprida denna nya viktiga kunskap ut på arbetsplatserna. Under tre års heltid har hon i princip dagligen följt och tagit del av forskningsfronten. Hennes forskarutbildning i kombination med egna erfarenheter av att bevittna sitt eget ”mind” kommer väl till nytta.

Vi pratar hardcore science, inget tendentiöst antagande eller gissningslekar.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Jag vill tydliggöra att saker som reflektion, ett leende, medkänsla, beröring, mental träning, andningsövningar och meditation inte är något flum och slöseri med tid som ska hållas utanför arbetsdagen, tvärtom – det är välinvesterad tid för en organisation som vill uppnå maximal effektivitet. Den nya kunskapen är dynamit!

Namnet Holone kommer av grekiskans ”holos” som betyder helhet, och ändelsen ”-on” som betyder ”del av”. En vetenskaplig artikel är ett holón (hål´ån) därför att den innehåller all tidigare kunskap – holos –samtidigt som den utmynnar blott i ett enda litet rön– en del av helheten.  Människan är också ett holon. I en människa finns hela evolutionen inbyggd, samtidigt som vi bara är som ett enda pyttelitet sandkorn på den stora stranden.

Människan är också en kombination av både en samling små hårda partiklar (delar) och en mjuk vågrörelse (helheten). Marie menar att organisationer idag ofta enbart adresserar oss som ”partiklar”. Som att vi vore rationella maskiner som alltid fungerar enligt en viss modell. I själva verket är vi oerhört drivna av våra emotionella lägen.

- Vi är hela väsen, alla äggen ligger i samma korg, det får vi inte glömma. Den nya forskningen har också lärt oss att hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig och formbar. Det här är revolutionerande! Det innebär att vi kan hitta helt nya nivåer när det gäller vårt förhållande till hjärnan och oss själva. Hjärnans formbarhet innebär att ”if you don’t use it, you lose it”. Vi måste arbeta med den för att utvecklas. Vi kan träna upp mycket av det vi vill ha mer av.

Den mentala tallriksmodellen

Forskning som bedrivits av bland annat framstående Daniel Siegel, professor på UCLA och coachen David Rock på Neuroleadership Institute i USA visar gång på gång vikten av att ”se sitt mind”. Deras arbete har mynnat ut i en rekommendation från dem som de kallar en ”mental tallriksmodell”. På tallriken har de lagt upp en rad grundläggande ingredienser som bör finnas i en människas liv för att hjärnan ska hållas spänstig och för att vi ska klara livets påfrestningar på bästa sätt

Det är sju områden – enkla att lära sig, men ack så svåra att förhålla sig till. Sömn, Motion, Fokustid, Relationstid, Leklust, Time out och Time in. Det är sju ”rätter” för att ”the mind” ska vara i balans. Marie Ryd går igenom ”tallriken” steg för steg. Allting känns logiskt, viktigt och något vi bör ta på allvar.

Sömnen

Sömnbrist är en vanlig företeelse idag. Vi har en bild av att sömn är slöseri med tid. Vem har inte sagt: - Jag hinner inte sova. Men i själva verket är det – från hjärnans synvinkel – en mycket aktiv period i våra liv. För lite sömn är en kraftig stressor för oss. Att sova bättrar på vår kreativa förmåga, underlättar inlärning, reglerar känslor och påverkar minnet positivt.

Motion

Att vi behöver röra på oss för att det är bra för kroppen är allmänt känt. Hur mycket det också påverkar vår kognition - vår förmåga att planera, fatta beslut, fokusera, minnas -  har däremot inte varit lika tydligt. Nu vet forskarna bättre.

Fysisk aktivitet syresätter hjärnan som gör att det bildas fler nervceller som tillsammans förbättrar kognitionen. Forskning visar att fysisk rörelse gör oss bättre på att hantera stress och det utvecklar hippocampus – den delen av hjärnan som styr vår förmåga att minnas och lära nytt.

Fokustid

När vi ”knäcker” ett problem frigörs dopamin – hjärnan belönar problemlösning. Att gå i mål belönas. När vi ligger i hängmattan på semestern dröjer det inte länge förrän vi kanske tar fram ett korsord, ett sudoku, ett komplicerat recept eller hittar på något annat problem att ägna tiden åt.

Relationstid

En viktig kunskap som den nya forskningen också tillfört är att hjärnan i grunden är social. Nätverken, samarbetena och relationerna i vår omvärld är det som fått oss att överleva evolutionärt, trots att vi varken har huggtänder eller klor.

Vi är beroende av våra sociala relationer och nätverk och vi blir snabbt mentalt utarmade när de inte fungerar. Icke fungerande sociala omständigheter skapar oerhörd stress och gör att hjärnan lägger stora mängder av sin energi på att försöka mota sin rädsla för utanförskap. Utfrysning är för hjärnan som ett slag mot huvudet. Social smärta är fysisk smärta.

Leklust

Siegels forskning har visat att det bildas nya celler när vi lär oss saker på ett lekfullt sätt. Det skapas helt enkelt nya kontaktpunkter mellan cellerna i kroppen. Det är därför som det faktiskt gör skillnad att ha pingisbord på kontoret eller att bryta av med ett kortspel. Vi tycker att det är kul att leka tillsammans. Teambuildningaktiviteter bygger med andra ord inte bara relationer, utan också våra hjärnor.

Time out

Att tillåta sig att göra ingenting är också viktigt – att låta tankarna bara löpa, att släppa taget och bara stirra ut genom fönstret och dagdrömma. Helt utan fokus. Det finns ingen som helst effektivitet i att sitta och blinka, ta ytterligare en kopp kaffe och kämpa sig ur en svacka.

De bästa idéerna kommer när du tar Time out – inte när du stångar pannan i kaklet om och om igen. Vissa forskare kallar idag därför denna viktiga ”icke-sysselsättning” för ”kreativ inkubering”.

Time in

Vi måste också ge oss möjligheten att ostört och medvetet rikta uppmärksamheten inåt mot vår egen kropp. Med den inåtriktade uppmärksamhet som mindfulnessbaserade metoder hjälper oss till regleras känslo-svallen och du tränar också upp din förmåga att behålla fokus, d.v.s. minska oönskad tankeflykt.

Ta tag i styråran

Marie Ryd använder uttrycket ”vi har det som vi tar det” och vill, via tallriksmodellen, uppmuntra oss att ta tag i styråran över våra egna liv. Forskarna bakom tallriksmodellen menar att hjärnan behöver alla de sju delarna men Marie betonar också att behoven är individuella - var och en måste vara lyhörd för sin egen mix.

- Livet är en knagglig bana som för med sig en mängd olika stressfyllda situationer i form av problem och livskriser vilka gör att vi ibland faller igenom. Om vi utvecklar hjärnans förmåga till resiliens – återhämtning – kommer vi att kunna möta och resa oss ur dessa kriser med större spänst.

Innan jag och Marie Ryd skiljs åt ger hon mig en bunt Holone-tidningar. De blir liggande ett par dagar hemma, men en kväll tar jag med mig bunten till sängen och ska bara titta lite innan jag övergår till min roman.

Två timmar senare har jag plöjt tre av numren och är alldeles för insiktspigg för att kunna sova. På baksidan av varje tidning hittar jag punktlistor med små tänkvärda guldkorn. ”Öva dig i själv-medkänsla”, ”Empati och medkänsla är träningsbara aktiviteter”, ”Konstupplevelser som väcker smärta väcker hjärta och ett gott ledarskap”, ”Stressa inte – långvarig stress bidrar till att hjärnans volym minskar”.

Jag släcker min lampa med en känsla av att vi bara står precis i början av en revolutionerande utveckling för mänskligheten. Om vi använder vår nya kunskap på ett ansvarsfullt sätt kommer mycket att förändras.

Låt oss se till att det blir så.