I första delen av den här serien skrev jag om tankefällor, vanliga tankar som tenderar att fastna. Nu går vi vidare till tankefel, bias.

Vi människor värdesätter och prioriterar tyvärr kortsiktiga lösningar och snabba belöningar och undviker jobbiga saker som kanske är bättre för oss på lite längre sikt. Det är ett av ett stort antal bias som vi bär på och kallas ”immediacy bias”, vilket alltså innebär att vi prioriterar det som ger en kortsiktig belöning framför att kämpa för en mer långsiktig belöning.

Att vi inte ens vet om att vi har vissa tankefel är en bias i sig, en så kallad blind bias. Så första steget är att inse att vi bär på tankefel. Det verkar dock som vi är mindre ”biased” när hjärnans bromssystem - ventrolaterala prefontala cortex - är aktiverat. Det är då man lyckas hantera och kontrollera sina impulser och agera mer eftertänksamt. Därför är det klokt att träna upp din kognitiva förmåga och göra mentala armhävningar för att stärka din ventrolaterala prefontala cortex. Hur man gör det avslutar jag artikeln med.

De cirka 150 bias som identifierats kan grupperas i fem huvudsakliga teman som på engelska har akronymen SEEDS:

• Similarity
  
• Expedience
• Experience
• Distance
• Safety

Likhetsbias (similarity)

Tankefel uppstår ofta när vi ser likheter eller olikheter, vilket förklarar vår vilja att skilja på ”vi och dom”. De som är olika oss i fråga om kultur, hudfärg, dialekt, intresseområde och så vidare tenderar vi att se mer skeptiskt på. Går det illa för ”dom andra” kan det till och med uppfattas som en belöning för hjärnan, det har studier på fans av olika fotbollslag visat.

Dessa typer av bias kan du aktivt motverka exempelvis genom att anonymisera personer när du rekryterar eller medvetet söka vänskap i andra kretsar än du normalt rör dig. Tricket är att du när du känner ett motstånd mot att göra något gör det i alla fall. Utmana alltså dina bias – ofta kallade fördomar i denna kontext.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Lämplighetsbias (expedience)

Dessa tankefel förekommer oftast i situationer då du inte har tid att undersöka alla alternativ, all information. Då utgår du vanligtvis ifrån tillgänglig kunskap och det du tror är rätt. Skulle information som motsäger det uppkomma bortser du lätt från den. Ett exempel på bias inom detta tema är konfirmeringsbias, vilket innebär att vi söker bekräftelse på att vi har rätt. Alltså ser information som stärker vår tro och bortser från information som tyder på motsatsen. Det kanske du gör redan nu när du läser detta!

Du motverkar dessa bias genom att aktivt söka information och kunskap som motsäger det du tror dig veta. Ett annat sätt kan vara att sova på saken så att du inte agerar förhastat. Ett tredje sätt är att omge dig av nej-sägare istället för ja-sägare. 

Denna typ av bias är ett problem för poliser i en polisutredning. Det är så lätt att tidigt bestämma sig för vad som har hänt och sedan leta bevis för att hypotesen stämmer. Det förekommer till och med att poliser medvetet bortser från bevis som motsäger deras egen hypotes. ”Vårda tvivlet. Det är det som skiljer en bra polis från en dålig” ska tydligen vara ett talesätt inom polisen. Vårda tvivlet du också! Det är lätt att du redan bestämt dig för vad som är fel i ditt liv, men kanske är det du som har fel. Det kan vara något helt annat som ligger bakom dina utmaningar.

Erfarenhetsbias (experience)

Denna typ av tankefel gör att din erfarenhet, dina känslor och förväntningar påverkar din bild av verkligheten. Exempelvis är ”fundamental attribution error” ett sådant bias. Vi tillskriver externa faktorer våra misslyckanden och oss själva våra framgångar. Det är ett sätt att öka vårt självförtroende. 

Detta bias kan vara svårt att hantera. Det är ju bekvämt att skylla fel och misstag på andra än sig själv. Försök vara medveten om att det förekommer och försök byta perspektiv och utgångspunkt. Tänk om allt är tvärtom, är ett klokt tankesätt ibland. Tänk om alla andra har rätt och du faktiskt har fel?

Närhetsbias (distance)

Vi prioriterar sådant som ligger i närtid. Ett exempel på bias inom det här temat är känsloprediktionsbias, vilket innebär att din känsla när du beslutar dig påverkar dig för mycket. Det gör att du kanske hoppar över träningen som kortsiktig belöning även om du vet att träningen gör dig gott på lång sikt. Ett annat exempel är att det är lätt att tacka jag till en fest, men när väl festen är annalkande är det inte alltid lika kul. Då försöker du kanske hitta på skäl som gör att du slipper gå festen eller kanske till och med ångrar att du tackade ja?

Du hanterar dessa bias bäst genom att försöka vara mer tålmodig. Försök också att föreställa dig hur du brukar känna inför en fest redan när du bestämmer dig för att tacka ja till en. Det gäller att se sig själv i framtiden, även om det är svårt – en otränad hjärna tycker sig lätt se en främling i sådana situationer.

Trygghetsbias (safety)

Vi gör mer för att undvika faror och hot än för att få belöningar, det visar teorin om förlustaversion som gav Daniel Kahneman nobelpriset 2002. Att vi är känsligare för förluster än för vinster ser man tydligt på aktiemarknaden. Vi säljer ogärna en aktie som har gått dåligt eftersom det svider att ta förlusten. Istället väntar vi på att den ska gå upp, vilket den aldrig gör – det har många som köpte Fingerprint, Teliaaktien eller Ericsson på toppnivåer bittert fått erfara.

Lösningen är att försöka tänka objektivt. Försök vara modig och inte styras för mycket av din rädsla. ”Vägen ur rädslan är genom rädslan” är ett bra uttryck för att illustrera att det är genom att utsätta sig för jobbiga saker som man utvecklas.

Så här hanterar du bias

Så hur tränar du upp din förmåga rent generellt för att hantera bias? Det handlar om att stärker du hjärnans bromssystem, ventrolaterala prefontala cortex, och det gör du genom att göra kognitionsövningar eller lite coolare uttryckt genom mental träning.

Du kan börja redan nu och göra din första mentala armhävning. Ta fram papper och penna och skriv ned vilka tankar du fick av att läsa denna artikel? Lärde du dig något nytt? I så fall skriver du det, men jag vill också hur det kändes att lära sig något nytt. Skriv alltså ned dina tankar du fick om dina tankar. Obegripligt? Det är så kallad metakognition och är en svårare variant av den mentala armhävningen. Och den kanske du inte orkade med så här första gången du gjorde dina mentala armhävningar? Ingen fara. På sikt kommer du orka tänka tankar om dina tankar. Ta det stegvist.