”Organizations don’t change, people do” – one at a time. 

Vi söker alla… efter harmonin, lugnet, framgången eller vad det nu är för ord vi sätter på det vi tror ska leda oss till att finna meningen i livet. Lyckan! Den plats där vi kan vila och pusta ut efter en resa som till och från både saknar kompass och riktning. Men resan tar aldrig slut. Den är ständigt pågående. Den tar oss till olika ställen och ibland tappar vi bort oss helt och hållet. Vi letar på fel ställen.

Vi är fostrade och lever i ett filosofiskt materialistiskt samhälle. Ett samhälle som uppmuntrar till att finna meningen, lyckan och framgången genom huset, bilen, partnern, titeln, karriären, bonusen, semesterresan, sommarhusprojektet eller till och med barnen. Vi målar upp en bild av oss själva som utåt sett speglar att allt är så bra. Men är det sant?

Jag blev nyligen uppmärksammad på Seth Stephens-Davidowitz’s bok Everybody Lies (2017). Efter att ha vänt och vridit på enorma datamängder fann han att vi på sociala media visar upp en tillrättalagd bild av oss själva. En bild som inte stämmer överens med de fotavtryck vi lämnar i våra sökningar på till exempel Google. Där ger vi uttryck för att livet inte alls är så bra som vi utåt sett vill ge sken av. Stephens-Davidowitz konstaterar krasst att alla ljuger. Föga förvånande. Skulle tro att det är få som vare sig vill eller vågar blotta sig med risk för att hela fasaden skulle krackelera. Baksidan är att vi fortsätter sätta ljus på fasaden – vår yttre rustning – och vår strävan efter att göra den alltmer bländande.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Fenomenet – att känna oss viktiga, värdefulla och framgångsrika genom yttre bekräftelse – förstärks av att vi lever i en ständig jämförelse. Vi jämför oss med varandra. Kanske är jämförelsen ett av nutida samhällets största ok för individen, tillika en begränsning för kollektivet och samhällets utveckling. Den ständiga jämförelsen blir allt mer påtaglig genom sociala mediers påverkan på oss. Vi matas med det ständiga flödet av statusuppdateringar från semesterresor, bröllopsfirande, champagne, middagar och barnens enastående prestationer.

Men vad skulle hända om vi riktar om ficklampan. Om vi satte ljus på oss själva och vår inre värld. Jag tänker på min sons definition av meningen med livet: Att uppleva livet. För mig handlar det om nuvaro, att känna, se, förnimma och lyssna in. Att observera vad som händer i oss själva i olika situationer. Att reflektera över vad det är för känslor som triggas. Utforska vilka värden som ligger till grund för känslan som uppstår. Vad vi känner och upplever handlar inte om vad andra gör eller säger; det handlar om de värden som formaterat oss och som styr hur vi upplever saker och ting.

Tänk om vi skulle utveckla vår emotionella självförståelse – eller i Daniel Golemans termer, vår emotionella intelligens (EQ) – och därigenom utveckla mer självtillit. Då kanske den yttre fasaden skulle få mindre betydelse och därigenom även strävan efter att stärka egenvärdet genom materiella ting och yttre bekräftelse. Jämförelsen skulle sannolikt också bli mindre intressant. Vet jag vem jag är, vad jag står för och är trygg i det påverkas jag vare sig av din framgång eller motgång. Då kan jag istället genuint glädjas med din välgång och hålla om dig i dina bakslag. Och är inte den största framgången av alla att hela tiden utvecklas som människa? Bli mer av ett autentiskt jag.     

Tänk om vi skulle transformera oss från filosofiskt materialistiskt till ett filosofiskt emotionellt samhälle. En plats där var och en vilar i självtillit. Där vi vågar visa varandra tillit. Då växer vi som människor. Då växer vi tillsammans. Då kan vi alla vara goda ledare både för oss själva och i relation till varandra. Då kan vi skapa nytt som gör skillnad som gör skillnad.