Pratbart #14 - Globala målen: Mission possible

Pratbart är en reflekterande, inspirerande och tänkvärd podcast där fokus ligger på ledarskap.

Ledarskap | Hållbarhet | ARTIKEL | DEC 2016

I det här avsnittet av Pratbart möter vi Parul Sharma, jurist, hållbarhetsexpert och ordförande för regeringens delegation för genomförandet av de nya FN-målen och Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. De samtalar med Marie Alani och Helena Timander om hur vi som företag och individer kan arbeta med de globala målen i den konkreta vardagen. Du som lyssnar får kunskap om de utmaningar vi står inför - såväl globalt som i det lilla. Alla steg som tas i rätt riktning är viktiga för en hållbar jord nu och i framtiden. Och för att resan ska lyckas behöver vi modiga ledare med den etiska kompassen påslagen i alla frågor.

Helena Timander har en bakgrund inom marknadsföring, ekonomi och HR och Marie Alani inom varumärke och kommunikation. Den gemensamma faktorn är en passion för entreprenörskap, kreativitet och utveckling. Tillsammans driver de konsultbolaget och förlaget Vision Takeoff och hjälper företag att använda sin kultur som hävstång för bättre affärer. De är även författare och flitigt anlitade föreläsare och workshopledare.

Ladda ned som podcast eller lyssna online!

Ett kort sammandrag av poddens innehåll hittar du här:

I Pratbart #14 hör du Marie Alani och Helena Timander samtala kring de Globla målen och hur individer och företag kan arbeta med dessa för att hjälpa världen mot fred och hållbarhet. Gäster i studion är Parul Sharma som är människorättsjurist. Tdag jobbar hon hos Advokatfirman Vinge som rådgivare och är ordförande för regeringens delegation för Agenda 2030, och Pär Larshans som har jobbat 20 år med hållbarhetsfrågor och har den sociala dimensionen och miljöaspekten nära hjärtat. Idag är han hållbarhetschef på Rang-Sells.

Marie Alani inleder avsnittet med att ge en kort bakgrund kring de Globala målen.

- De globala målen – 17 stycken med 169 delmål - antogs 2015 av världens stats- och regeringschefer vid FN’s toppmöte i New York. Syftet är att fram till 2030 ta oss till en fredligare och mer hållbar värld. Målen är framtagna med tre dimensioner i åtanke – den sociala, ekonomisk och miljömässig.

Hur bryter vi ner målen för att kunna använda dem i våra verksamheter och företag? Och vad betyder de här målen på företagsnivå?

- De betyder framförallt att alla företag kan skapa samhällsnytta genom att mappa sin egen verksamhet mot målen och verkligen bidra och ta ansvar för sin egen del. Vad kan just din verksamhet vara med och påverka? Var kan vi göra mest nytta? Målen hjälper oss också att förstå att det här ansvaret måste tas av alla länder. Vi pratar inte längre om utvecklingsländerna, som det handlade om när Milleniemålen sattes. Det här handlar om alla länder i världen, säger Pär Larshans.

- Det måste också till en väsentlighetsanalys som gör att bolagen kan se vitsen och relevansen med de 17 målen i sin verksamhet. Alla målen kommer ju inte att vara tillämpliga i alla företag. Företagen kan ha ett tvåfaldigt intresse i att jobba mot målen – det handlar om att se hur vi kan bidra och vad som är vårt ansvar. Hur kan vi bidra till en hållbar värld i vardagen och hur tar vi ansvar i alla våra processer? Ansvarsdelen är inte alltid lika charmig att prata om när det gäller hållbarhetsmålen, säger Parul Sharma.

Målen är ganska nyligen satta – men hur står sig Sverige i detta? Hur medvetna är vi idag?

- Jag upplever att svenska företag är väldigt skarpa när det gäller miljö- och klimatfrågan och där sker också mycket innovation. Däremot upplever jag att Sverige ligger långt efter när det gäller mänskliga rättigheter och antikorruptionsfrågor. Vi har oerhört liten stabilitet i de frågorna och mycket begränsad kunskap på området, fortsätter Parul Sharma.

- Sverige som nation måste synkronisera regler och praktik på ett bättre sätt. Regeringen presenterande nyligen en strategi för hållbar konsumtion och produktion enligt mål 12. Det är bra men i strategin nämns knappt svenskarnas avtryck utanför landets gränser, dvs när vi reser eller exporterar, fortsätter Parul.

Pär Larshans visar med hjälp av olika storlekar på burkar hur det svenska avtrycket ser ut – från individnivå till export och tillverkning. Den absolut största delen av vår miljöpåverkan sker i export och när vi flyttar vår produktion till andra länder.

- Inga medborgare eller nationer kan idag tänka isolerat. Ansvaret tar inte slut för att vi lämnar vårt vardagliga liv och sysslor. Det måste vi prata öppet och ärligt om. I hela vår produktion finns massa saker som vi inte ser och inte riktigt förstår som svenskar. Förtryckande system som är flera hundra år gamla, korruption osv. Bara för att vi sätter en svenska flagga någonstans i världen så innebär inte det att allt sånt försvinner, säger Parul.

Hur ska vi bli bättre på det vi inte är så bra på?

- Under rådande förutsättningar har vi gjort mycket inom nationen Sverige, men vi måste fundera på hur vi kan skapa ett ledarskap som kan säkerställas även inför framtiden. Kan vi garantera att de här förutsättningarna får fortsätta gälla? Där är ledarskapet oerhört viktigt för att bibehålla den yngre generationens engagemang. Ibland blir jag lite orolig att det ”äldre” ledarskapet vi ofta ser idag dämpar utvecklingen. At unga människor ska kasta in handduken för att man ser att ledarskapet inte håller, säger Parul.

- Det handlar mycket om värderingar och ett ledarskap som driver på förändring. Det är jätteviktigt. Det är dessutom det absolut billigaste sättet att rekrytera på. Vi vill visa att vi är med och löser samhällsproblem, det blir en positiv entreprenörsanda och i slutänden slår det självklart även på affären, säger Pär.

- Hållbarhet måste också tillämpas i praktiken. Ett exempel på något som fallerar ganska ofta är work-life-balance. Det här med att jobba övertid, göra mycket representation och komma hem sent till familjen – är det hållbart? Är det gott ledarskap? I värsta fall slår det mot barnen och då svarar vi inte upp mot barnkonventionen. Det handlar om att väga och mäta mot det företagen säger sig vara. Det här är också hållbarhetsfrågor. När vi kommer ner på den här nivån så handlar det om ganska jobbiga saker, men de här frågorna måste också bevaras, säger Parul.

- Målen symboliserar av en ring och det är ju dit vi vill komma – till ett cirkulär ekonomisk hållbarhet. Idag läggs många strategier utifrån motsatsen - ett linjärt tankesätt för att hela tiden putta ekonomin framåt. Vi måste tänka om där. Vi kommer att behöva ett systemskifte. Och alltid ställa oss frågan: Vad är min del i ett cirkulärt flöde? Företag och politik måste sätta sig ner vid samma bord och prata. Annars blir det ”jag löser problemet jag ser” inte det som behöver lösas, säger Pär.

Hur kan då mindre och mellanstora företag göra för att börja?

- Det är en ledarskapsfråga även där. Som mindre företag kan du jobba med filantropi och stötta organisationer. Man ska också titta på hur företaget påverkar i de lika 17 målen. Hur kan du mitigera din påverka? Har du mycket resor, till exempel - finns det möjlighet att dra ner på dem? Finns det något i era resor som inte uppfyller de sociala målen? Det är också viktigt att titta på bidragssidan – hur kan vi aktivt agera för att bidra? Men för små företag, i första hand, skulle jag säga att det är allra viktigast och mest effektivt att genast titta på hur du kan påverka i det du redan gör i din produktionskedja osv. Alla individer påverkar exempelvis mål 15 – vi gör alla ett ekoavtryck på individuell nivå. Hur kan jag som individ minimera det? Vad är vi beredda att uppoffra?, säger Parul och Pär.

Marie Alani & Helena Timander

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Hållbarhet

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill