Agneta Sandström, tidigare forskare vid Umeå universitet och idag verksam på stroke- och hjärnskadeavdelningen vid Landstinget i Östersund, disputerade 2010 med en avhandling om utmattningssyndrom. Hennes studier visade att utbrändhet, som det heter i dagligt tal, ger objektivt mätbara förändringar i hjärnans aktiviteter.

- Vi gjorde en neuropsykologisk utredning som kunde bekräfta att patienterna hade problem med uppmärksamhet och arbetsminne, precis som de själva hade rapporterat, säger Agneta Sandström.

Patientgruppen fick också göra arbetsminnestester medan aktiviteten i deras hjärna mättes med en magnetkamera. Resultaten visade att patienterna med utmattningssyndrom hade ett annat aktivitetsmönster jämfört med både friska försökspersoner och personer som nyligen insjuknat i depression. De utbrända hade  nedsatt aktivitet i pannloberna och en förändrad reglering av stresshormonet kortisol.

Tjurskalliga och pedantiska

Senare forskning (bland annat vid Göteborgs universitet och Karolinska) har bekräftat resultaten, som bevisar att utmattningssyndrom går att diagnostisera och att det är någonting annat än vanlig depression.

Agneta Sandström kunde också konstatera att patienterna i hennes studie hade många gemensamma personlighetsdrag som möjligen kan förklara varför de har insjuknat.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- De flesta av personerna i min studie hade hög persistens och var tjurskalliga, ambitiösa, noggranna och pedantiska. Nu är det inte säkert att de som deltog i just den här studien är representativa, många var till exempel högutbildade och på gruppnivå hade de högre utbildning än genomsnittsbefolkningen. Men i den här gruppen var det tydligt att de var plikttrogna och lite tjurskalliga, vilket kanske inte är så konstigt. Om man är en sådan som ger upp när det blir jobbigt så blir man inte så här sjuk, säger Agneta Sandström.

Risk för återfall

Idag finns det ingen konsensus kring exakt hur utbrändhet ska behandlas, även om man vet att bland annat teamrehabilitering och arbetsinriktad rehabilitering kan göra folk bättre. Metoder som används är bland annat avspänningsövningar, KBT-behandlingar, sömnskola och coachning.

- När man ska utvärdera effekten av olika rehabiliteringsmetoder så gäller det att vara noggrann med exakt vad man mäter. I vissa fall har man gjort misstaget att bara mäta hur många som har återgått till heltidsarbete, men det behöver ju inte betyda att de verkligen är friska, säger Agneta Sandström.

Det man vet, tillägger hon, är att man inte får gå för fort fram med att återgå till arbete - exponeringen bör öka gradvis. Risken att den som en gång har drabbats av utmattningssyndrom insjuknar igen är nämligen väldigt stor.

- Det är det som är det värsta med det här - de som en gång har blivit utbränd bär med sig en sårbarhet och blir väldigt lätt dåliga igen. Om det händer så finns risken att de brakar ihop fullständigt. Så prognosen är tyvärr ganska dålig, därför gäller det att gå försiktigt fram och inte ha för bråttom tillbaka till jobbet. I många fall är byte av arbetsplats helt nödvändigt.

Sömnbrist tydligt tecken

Utmattningssyndrom är med andra ord en allvarlig sjukdom, och för dem som ligger i riskzonen gäller det att söka hjälp i tid. Det man framför allt ska vara uppmärksam på är sömnen och eventuella sömnstörningar.

- Jag tycker att alla människor som har problem att sova ska se över sin livssituation. Sömnsvårigheter är ett tydligt varningstecken som man absolut måste göra någonting åt. Det är när sömnstörningarna kommer som vi börjar få de här förändringarna i hjärnans aktiviteter. Det är ett bra riktmärke - om du får svårt att sova måste du ta tag i problemet och börja styra upp ditt liv, säger Agneta Sandström.