”Artig eller effektiv – välj!”

Gästskribent Karin Tenelius: ”Det är den slags artighet som naturligt förekommer när vi talar med folk som vi inte har en nära relation till – tänk cocktailparty.”

Ledarskap | ARTIKEL | JUNI 2016

Anna Bellman, Kommunicera, Nätverka

Anna Bellman, Kommunicera, Nätverka

Svenska arbetsplatser saknar öppenhet och högt i tak. Istället för att kommunicera rakt om det som inte fungerar är vi ”trevliga” och undviker obehagliga situationer så mycket vi kan. Det urholkar effektiviteten i vilken verksamhet som helst, och i företag blir konsekvensen utebliven lönsamhet. Konflikträdsla, missriktad hänsynsfullhet och lågt i tak är fenomen som upprätthåller dödläget. Antingen kan du fortsätta att vara artig eller också träna dig på att vara modig och börja kommunicera.

Cocktailparty

Låt mig börja med att säga att motsatsen till artig inte är oartig.

Artigheten jag talar om - som är förödande om man är intresserad av fungerande organisationer, servicekvalitet eller lönsamhet - är den slags artighet som är full av för mycket hänsynsfullhet.

Det är den slags artighet som naturligt förekommer när vi talar med folk som vi inte har en nära relation till – tänk cocktailparty.

I stora ambitiösa projekt där arbetskollegorna i teamet är beroende av varandra och där resultatet är direkt länkat till ett bra samarbete, kommer atmosfären av artighet att verka direkt hindrande.

Det blir således avgörande med en annan, mer ärlig och öppen dialog.

Artighetskultur

Jag arbetade nyligen med en organisation vars serviceavdelning inte alls fungerade. Inte för någon av de avdelningar i organisationen den skulle betjäna. Det var dessutom alldeles för komplicerat att anlita serviceavdelningen – omständliga rutiner och ett tråkigt bemötande från servicegivarna. Det gjorde att alla hittade alternativa sätt att serva sig själva, oftast på bekostnad av sina egna arbetsuppgifter, och serviceavdelningen stod utan något att göra.

Karin Tenelius, Tuff Ledarskapsträning

Karin Tenelius, Tuff Ledarskapsträning

Det hade pågått i åratal. Givetvis fanns det någon som hade ansvar för serviceavdelningen, men eftersom organisationen hade en stark artighetskultur – som många månade om - var alla för artiga för att ta upp problemet på det sätt som behövdes, för att den ansvariga skulle få till stånd en förändring.

Varför har vi då fått för oss det är oartigt att vara rak och ärlig?

Som jag sa blandar vi ihop artighet, respekt och hänsynsfullhet. Vi tror att alla dessa tre är motsatsen till rak och ärlig. Nja, vi kanske inte tror det - men vi agerar i linje med det antagandet.

Det är fullt möjligt att vara rak och ärlig och visa respekt och hänsyn samtidigt.

Paradoxalt nog är det ofta mer respektfullt och hänsynsfullt att vara rak och ärlig än att vara artig.

Professionell kommunikation

På jobbet är vi professionella. Och artiga.

Ordet professionell används ofta som en motsats till personlig eller privat.

”Här är vi professionella!”, underförstått; här pratar vi om jobbet och lägger inte fram våra privata bördor eller tillkortakommanden inför kollegorna.

En definition på ordet ”professionell” som jag hittar när jag googlar är ”en ständig strävan att yrkesutövandet ska styras av det som gagnar verksamheten”. Det rimmar väl med rak och ärlig kommunikation, för övervägande del av organisationers problem och utmaningar handlar nämligen om avsaknaden av rak och ärlig kommunikation.

Vara snäll

En annan sammanblandning som hindrar förekomsten av rak och ärlig kommunikation är antagandet att ”vara rak och ärlig” inte är snällt. I teorin skulle vi inte skriva under på det antagandet, men icke desto mindre lever vi efter den inställningen på våra arbetsplatser.

Så varför undviker vi att vara raka mot varandra?

Framförallt för att det är bekvämt. Det innebär ju att vi kan försvara våra val att inte ta upp saker som skaver, att inte ge rak och ärlig feedback, att inte reda ut gnisslande jobbrelationer. Vi slipper allt det obekväma som det innebär. Vi slipper också alla risker som det innebär att vara rak och ärlig.

Kostnaderna i effektivitet, funktionalitet, servicekvalitet, kundutveckling, utveckling i allmänhet, sjukfrånvaro och reda pengar är större än vi någonsin kan föreställa  oss.
Men om vi kunde föreställa oss hur mycket det kostar - skulle vi ändra oss? Eller vill vi hålla fast vid artigheten?

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Om skribenten

Karin Tenelius, grundare och VD för Tuff ledarskapsträning som tränar chefer i ett ledarskap som ger motiverade, ansvarstagande medarbetare och självgående team. Karin Tenelius är expert på medarbetarstyrd verksamhet, självorganiserande team och ohierarkiskt arbetssätt  i praktiken. Hon har dessutom stor erfarenhet av att bygga och skifta kulturer och samarbetsklimat på kort tid.

Läs mer om Tuff Ledarskapsträning här.

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill