Det sägs ofta att människan är rädd för förändring. Det stämmer inte, i själva verket vill vi inget hellre än att förändras. Vi har en inneboende längtan att utvecklas och hjärnan riktigt suktar efter att få bygga nya kopplingar. Genom att lära oss nya saker utvecklas vi och genom att utvecklas blir vi något annat än vi var tidigare – något större, något rikare. Om den meningen fick dig att fundera en stund över vad ”större och rikare” betyder, och vad det kan innebära för dig, så har du gjort nya kopplingar i skallen. Och då är du inte längre samma person som du var för en liten stund sedan. Är inte det en häftig tanke? 

Hjärnan representerar ungefär 2 procent av vår kroppsvikt, men den står för 20 procent av vår energiförbrukning! Det är en hög siffra, faktum är att människan är det enda däggdjur som inte kan ha full effekt på både mage och hjärna samtidigt. Det är därför du får ”paltkoma” efter lunch. Det går åt så mycket energi till att sköta matsmältningen att hjärnan helt enkelt inte får tillräckligt mycket bränsle för att komma upp i fulla varv. Och kanske det är därför vi får ”stressmage” – hjärnan har så fullt upp med alla tankar att det inte finns tillräckligt med energi för att fixa magens funktioner på ett bra sätt.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Hjärnan stimuleras av det den tycker är meningsfullt.

Hjärnan förändras av att du använder den. (Se där, bara genom att du tänkte den tanken så förändrades din hjärna en smula igen.) Du har säkert hört sägas att ”hjärnan är en muskel” och muskler blir ju större om man tränar dem. Så är det med tankemuskeln också, även om den inte funkar riktigt som dina biceps när du pumpar dem tre gånger i veckan på gymmet. Men utvecklas gör den när du utsätter den för arbetsuppgifter. 

Hjärnan ser i princip likadan ut hos alla människor – det är antalet uppkopplingar som avgör den mentala kapaciteten. Uppkopplingarna uppstår när hjärncellerna stimuleras. 

När vi är små bygger hjärnan upp sitt maskineri utifrån de sociala behoven – språket är ett sådant exempel. Barnet märker att det måste lära sig prata för att göra sig förstått och med den motivbilden är hjärnan snabb att bygga nya kopplingar som främjar språkinlärningen. När vi är vuxna anpassar sig hjärnan snarare utifrån vad vi upplever som meningsfullt. Det kan vara att lära sig språk även i vuxen ålder men motivbilden är lite annorlunda – det är inte en måste-bild som utgör motivet utan en vill-bild. 

För den som är ledare är den viktigaste läxan att den vuxna hjärnan endast stimuleras av sådant som vi tycker är meningsfullt. Att tvinga medarbetarna att utföra jobb utan mening (eller utan att de förstår meningen med det) är med andra ord ingen mening.

I huvudet på de andra.

Även om vi alla har samma delar i hjärnan och ungefär samma struktur på dem så har vi, inte minst genom de kopplingar vi skaffat oss genom åren, helt olika sätt att föreställa oss och ta till oss information. Somliga är ”synmänniskor” och vill se tillvaron bilder och har jättesvårt att smälta siffror och bokstäver. De glömmer aldrig ett ansikte men kan ha svårt att lägga namn och bankomatkoder på minnet. Andra är ljudmänniskor och använder öronen för att suga åt sig information och kunskap. Det är dem du ska prata med och helst undvika mailen och skrivna projektplaner om du vill få dem engagerade. Ytterligare andra skulle man kunna kalla känslomänniskor, hos dem fastnar kunskapen framför allt genom upplevelser och känslointryck. Då handlar det verkligen att skapa delaktighet och engagemang om du vill att de ska tänka som du. Så här ser det ut i alla grupper – och det är först när du kan beröra alla individerna som du kan nå verklig framgång med gruppen.

Framgång är att gå framåt.

Vad är då framgång? Ja, även det är naturligtvis helt individuellt. Men en generell definition skulle kunna vara ”att ständigt lära sig att göra saker bättre”. För så är det naturligtvis. Du kan ha framgång i division 6 och i allsvenskan, även om spelskickligheten inte går att jämföra i de båda tabellerna. Du kan ha framgång i grundskolan och på universitetet, i kompisrelationer och i äktenskapet… Det är själva utvecklingen och förbättringen som är den stora framgången. Och din utmaning som ledare är förstås att ständigt leta efter effektiva sätt att skapa den kontinuerliga utvecklingen. 

Frågan är då hur du får dina medarbetare att dem bygga nya kopplingsscheman i huvudet? Enkelt: Genom att få dem att hela tiden vilja anta nya utmaningar och arbetsuppgifter med glöd och passion! Och hur gör du det? Ett bra sätt kan vara att starta med ett möte där ni tillsammans försöker definiera vad ordet ”framgång” betyder för just er. Bär gärna med dig din egen bild men lyssna framför allt på hur dina medarbetare ser på ordet. Om du köper definitionen ovan så inser du att bara det faktum att ni tillsammans försöker skapa en gemensam bild av ordet framgång, kommer att få er att gå framåt.

I det större perspektivet är ständig förändring och förnyelse, av och i organisationen, det enda sättet att skapa långsiktig framgång. Du kopplar, va?