Ibland jag, ibland vi

Innan vi reflekterar vidare kring vi-snackets fördelar ska vi ta några ord om ”jag” i förhållande till ”vi”. Att prata i jag-form är ett sätt att kommunicera. Vi-form är ett annat. Rätt använt har båda sin plats och funktion. Vilken form som är ”rätt” styrs givetvis av sammanhanget och syftet med kommunikationen. Om jag exempelvis vill berätta om mina tankar, känslor och behov så är naturligtvis jag-form och jag-budskap önskvärt. Om jag däremot pratar om en gemensam målbild, överenskommelse eller plan för teamet är sannolikt vi-form att föredra.

Dessa olika sätt att kommunicera kan även kopplas till två av våra psykologiska behov: känslan av autonomi respektive samhörighet. Poängen är att vi behöver båda sätten att kommunicera. Ibland behöver vi prata i jag-form för att tydliggöra att ”du och jag” är olika individer med olika tankar, känslor, behov, etc (autonomi). Ibland behöver vi värna om tillhörigheten – oss som en form av enhet – och då kan det vara en fördel att prata utifrån vi:et (samhörighet).

När jag lyssnar till hur människor pratar – och det kan även gälla mig själv – kan jag då och då notera att jag-form hade varit att föredra, men av någon anledning väljs andra uttryckssätt. Det verkar som att vi ibland gömmer oss bakom ord som man, vi eller någon. Som en konsekvens blir vi otydliga och tar inte riktigt ställning. På motsatt sätt använder vi ibland ”jag, mig och mitt” när vi egentligen borde prata om ”vi, oss och vårt”. Kanske är det inte alltid helt självklart vad som lämpar sig bäst, men desto viktigare att göra ett genomtänkt val utifrån vad vi vill få för effekt med vår kommunikation.

Låt oss nu gå vidare och se vad det finns för potentiella mervärden med just vi-snack.

Vi-snack stärker kärleksrelationen

Det finns flera studier som visar på att vi-snack stärker kvaliteten i kärleksrelationer. Vi-snack skapar en känsla av gemensam identitet – ett vi – som bekräftar det ömsesidiga beroende som är en viktig egenskap i nära relationer. Det stärker i sin tur parternas relationstillfredsställelse såväl som den gemensamma förmågan att hantera utmaningar på ett konstruktivt sätt. Studier har även visat att vi-snack har en positiv effekt på den individuella psykiska och fysiska hälsan. Som individer mår vi alltså bra av vi-snack och det har visat sig särskilt gynnsamt i stressfyllda situationer där paret arbetar tillsammans för att hantera den enes eller gemensamma utmaningar.

En förklaring till de positiva effekterna är att vi-snack kan vara ett tecken på fokusförskjutning från självcentrering till relationsorientering. Med andra ord, en förflyttning till förmån för relationen. I linje med detta tenderar kärleksrelationer med mer relationsorientering (snarare än självcentrering) ha en högre grad av tillfredsställelse. Relationer synes helt enkelt fungera bättre när parterna sätter relationens väl och ve före egna individuella behov. Här behövs givetvis en balans mellan individuella och relationella behov – det är inte antingen eller, utan snarare både och, med tyngdpunkt på de sistnämnda.

En annan intressant aspekt är att partnerns (den andres) användning av vi-snack verkar ha större positiv effekt på en själv än den egna användningen av vi-snack. Så för att värna om relationen, och den andres välmående, kan det vara väl värt att prata i vi-termer både direkt och indirekt när den andre hör. Med andra ord, jag och min upplevelse av relationen påverkas positivt starkare om jag hör dig prata i termer av ”vi” än om jag själv gör det.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Vi-snack stärker även ledarskapet

Även om forskningen om vi-snack främst har fokuserat på romantiska relationer så synes flera insikter kunna överföras till den organisatoriska kontexten. Framförallt kan vi-snack användas i ledarskapet för att exempelvis bygga samhörighet och teamkänsla.

Ledare som använder inkluderande ett språk – som ”vi”, istället för ”jag och ni/du” – stärker tillhörigheten och känslan av en gemensam målsättning. Det kan i sin tur öka motivationen och engagemanget att vilja bidra. Härigenom är vi-snack även ett sätt att bygga psykologisk trygghet. Med andra ord, vi-snack kan signalera att ledaren värnar om teamets gemensamma framgång vilket i sin tur kan skapa en miljö där medarbetare vågar lyfta idéer och synpunkter.

Vi-snack signalerar även samarbetsvilja – att vi ska lösa saker tillsammans – vilket i sin tur kan minska motstånd som kan finnas i exempelvis förändrings- eller konfliktsituationer. Och på ett mer övergripande plan kan vi-snack vara ett sätt att betona det kollektiva ansvaret alla medarbetare och chefer tillsammans har för att organisationen ska kunna fullfölja och skapa värde i linje med sitt uppdrag och syfte. Detta är inte minst värdefullt då det ofta finns ett upplevt avstånd mellan ledning och medarbetare.

Om du säger det, så mena det!

Avslutningsvis, med tanke på de positiva effekterna som vi-snack kan medföra både i privata och professionella relationer så kan det vara lockande att börja använda vi-snack i alla möjliga sammanhang. Men om det används retoriskt utan en genuin avsikt så kan det få motsatt effekt.

Som individ – partner såväl som ledare – behöver vi mena det vi säger. Det gäller alltid. Andra märker när vi inte är autentiska – det är som att vi läcker det vi tänker och känner. Det vi säger behöver stämma överens med vad vi känner och hur vi icke-verbala kommunicerar.

Walk the talk, so to say!