Henrik Tangen är hälsopedagog i botten och är idag yrkesverksam som HR-specialist med fokus på arbetsmiljöfrågor. Hans andra bok  Framgångsrika arbetsplatser – En bok om human resurshantering utkom i början av året och syftet är bland annat att tydligt visa hur hälso- och HR-arbetet, i kombination med den fysiska arbetsmiljön, kan påverka flöden och lönsamhet på arbetsplatsen. Och det är fullt mätbart.

- Rummet talar faktiskt om hur de som befinner sig i det ska agera och känna. Det påverkar bemötandet mellan individer och hur människor känner sig på jobbet.

Många känner till hur arbetsgivare som Google försöker skapa kreativa miljöer med hjälp av inredning och annorlunda element i omgivningarna. Det fungerar uppenbarligen, men Tangen menar att man inte alls behöver gå så långt för att påverka mycket. Och viktigast av allt är att man tar sig tid att analysera vad man vill åstadkomma och förstå vilka behov företaget har.

- Jag har sett många exempel på hur arbetsflöden, och därigenom också effektivitet, påverkats genom utformningen av den fysiska miljön. Små insatser gör stora skillnader för de som befinner sig i miljön åtta timmar om dagen.

En konkurrensfördel

En klassiker är det öppna landskapet – är det bra eller dåligt? Tangen menar att det kan vara både och - allting beror på vad man vill åstadkomma.

Är det en arbetsplats som bygger mycket på samarbete kan öppenheten vara bra. Dessutom bidrar det öppna kontoret mycket till något som inte många tänker på – det informella lärandet. Information och kunskap som far genom rummet blir indirekt en viktig del av företagskulturen och stärker kompetensen som byggs inom företaget.

- Om en öppen miljö passar eller inte beror väldigt mycket på vad man har för grundpelare i organisationen. Därför är det så viktigt att börja med en analys av behoven man har, innan man gör radikala förändringar. Låt inte människorna anpassa sig efter lokalen. Jobba tvärtom.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Det öppna landskapet kan också blandas med ”holkar” som erbjuder avskildhet för den som vill jobb ostört eller ringa samtal. Det blir också allt vanligare med ”tysta rum” på kontoret och särskilt utformade mötesrum.

Henrik Tangen citerar Winston Churchill som mycket träffande sa: ”First we shape our buildnings, then the shape us”. Han menar dock att användandet av den fysiska arbetsmiljön som en strategi inom HR varit så gott som obefintlig.

Saker som trivselkänsla, harmoni, estetik och lugn i lokalerna påverkar inte bara effektiviteten hos medarbetarna utan kan också vara avgörande vid rekrytering, som ju i allra högsta grad är en strategisk fråga. Den fysiska miljön utgör en del av helhetsuppfattningen av företaget och avslöjar på ett subtilt sätt arbetsgivarens engagemang. Arbetsmiljön blir helt enkelt en konkurrensfördel.

Inte för opersonligt

Om öppna landskap kan ha sina fördelar, enligt Henrik Tangen, så är han mer skeptisk till det så kallade ”flexkontoret”. Ett flexkontor bygger på idén att man ska kunna komma och gå som man vill och där har ingen fasta platser. Man kommer till jobbet och tar helt enkelt ett ledigt skrivbord. Henrik menar att en sådan arbetsplats riskerar att bli alltför opersonlig.

- Människan har ett visst behov av att skapa ”revir”, göra avtryck, kanske utsmycka sitt eget rum eller sitt skrivbord. Man vill göra det till sitt. Och framförallt känna en tillhörighet, enligt KASAM-principen. Det tycker jag tappas bort i en flexkontorsmiljö. 

Henrik Tangen använder KASAM-begreppet när han går djupare kring arbetsmiljöns betydelse. KASAM-teorin framarbetades av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, och står för Känsla av SAMmanhang.

Känslan av sammanhang har visat sig vara en betydande faktor för hälsa, trivsel och framgång för både individiden och företaget. Med hög KASAM fungerar vi bättre, hanterar stimuli på ett effektivt sätt och uppnår bättre hälsa på jobbet. Men det påverkar också relationer till kollegor och skapar en positiv företagskultur. Och för att känna sammanhang och samhörighet med organisationen blir även den fysiska utformningen av arbetsplatsen mycket viktig.

- Jag tror KASAM skapar en bra hälsomodell att ha som grund för hälsoarbete överhuvudtaget. Det är en psykosocial teori som rör sig på många plan och får med alla väsentliga delar som krävs för att skapa en bra känsla när man går till jobbet.

Byggnaden som medspelare

Tangen tycker att man bör se själva byggnaden man befinner sig i på jobbet, som en medspelare. Till exempel kan man förbättra flöden och processer genom att titta på den fysiska miljön. Kan teammedlemmar placeras annorlunda? Kan kommunikationen flyta bättre om man flyttar på väggar, skrivbord eller arbetsstationer?

- Det finns inredningstrender inom kontorsmiljö på alla plan. Men jag tror man ska försöka välja en inredningsarkitekt som bygger sina tankar på evidensbaserad design, det vill säga en inredning som faktiskt är sprungen ur vetenskapliga rön. Jag brukar jämföra med hur medvetet man arbetar när man anlägger miljöer i en djurpark. Allt är väldigt noga planerat och grundat i kunskapen man har om djurets egenskaper och behov. Man borde givetvis jobba likadant för oss människor om man förväntar sig trivsel och välmående. 

Att tänka holistiskt

Hur ser Henrik Tangen på ledarskapet när det kommer till arbetsmiljöfrågor?

Givetvis är ledarskapet oerhört viktigt och Henrik menar att cheferna blir förebilder i organisationen, vare sig de vill eller inte. Därför är deras attityder och värderingar kring hälsa och arbetsmiljö något som påverkar många.

- Jag tror att ledare alltid måste sträva efter att tänka holistiskt. Utöver att lyckas vägleda och inspirera medarbetarna måste en chef också ha empati och vara medmänsklig. Kunna se vilka behov andra har. Det finns många exempel  där chefen beslutar hur kontoret ska inredas, skjuter till massa pengar och gör stora insatser utan att egentligen fråga medarbetarna hur de vill ha det. Och sen visar det sig att chefen sällan är på kontoret och påverkas inte alls av miljön på samma sätt som alla andra. 

Henrik Tangen vill se att arbete med hälsa och arbetsmiljö blir en naturlig del av företagens strategiarbete. Men hjälp av enkäter, individanpassade förmånspaket och bra chefer tror han att vi kan komma långt.

- Det finns stora vinster att göra – såväl mänskliga som ekonomiska – om man arbetar med humankapitalet som den starka resurs det är. Här har HR ett stort ansvar att driva dessa frågor. Vi måste sluta ”chansa rätt” och börja veta vad vi håller på med och vilka resultat det ger. Det är oerhört mycket som är mätbart och möjligt att jobba målinriktat med.