Gudrun Schyman behöver knappast någon närmare presentation. Efter att ha varit partiledare för vänsterpartiet i tio år startade hon partiet Feministiskt Initiativ, för vilket hon idag är talesperson. Därtill måste hon räknas som en av Sveriges mest tillgängliga politiker - samla ihop 25 personer så kommer hon hem till ditt vardagsrum (eller föreningslokal, eller kvarterskafé...) och pratar politik. 

På Årets vd 2013 kommer Gudrun Schyman att tala under temat makt och motstånd - jämställdhet som mål och medel. Den könsdiskriminerande strukturen i dagens näringsliv är tydlig och svår att bryta ner; makt får man i regel av någon som redan har makt. I de svenska företagen är det män som har makten, och med få undantag tenderar de att dela med sig av makten till andra män som liknar dem själva.

- Det är en maktordning som vi har i hela samhället. Vi organiserar samhället utifrån en förväntan om att vi ska vara olika på grund av kön. Det är en struktur som genomsyrar livets alla områden, säger Gudrun Schyman.

"Inte ett område för tyckande"

Med dagens utvecklingstakt kommer det att dröja ett drygt halvsekel (52 år) innan ledningsgrupperna i de svenska börsbolagen blir jämställda, enligt en rapport från Andra AP-fonden som Motivation.se tidigare har skrivit om. 

Unga som idag går på högstadiet kommer således att hinna gå i pension innan börsbolagens ledningar blir jämställda.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

När det gäller börsbolagens styrelser går utvecklingen bakåt; andelen kvinnliga ledamöter har minskat med 0.6 procent sedan 2011, och ligger idag på 22.3 procent.

- Könsnormerna märks på olika sätt i olika delar av samhället. I näringslivet märks de framför allt genom att det är färre kvinnor än män som är ledare, säger Gudrun Schyman. Fakta talar för sig själv, menar hon.

- Jämställdhet är inte en åsikt utan ett samhällsmål. Man kan inte ha en åsikt om huruvida samhället är jämställt eller ej, det vet vi av fakta och statistik att det inte är. Så det är inte ett område för tyckande.

"Väntat på egna initiativ"

Obalansen i bolagens ledningsgrupper och styrelser är ett obestridligt faktum, och Gudrun Schyman menar att det finns ett sätt att öka utvecklingstakten mot ett mer jämställt näringsliv.

- Det finns konkreta förslag om kvotering, som skulle innebära att man bryter den genuskvotering som finns idag. Det handlar om att i demokratins anda införa en bättre balans, vilket också skulle leda till att man höjer kunskapsnivån inom näringslivet. Det finns goda exempel på kvotering i våra grannländer, säger Gudrun Schyman.

Förslaget om kvotering är kontroversiellt och har stött på hårt motstånd, bland annat från näringslivet och dess intresseorganisationer. Men Schyman menar att det inte finns något alternativ:

- Nej, det verkar svårt. Vi har väntat länge på egna initiativ från näringslivet, men de kommer inte.

Det är inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta vänta, anser hon.

- Samhällsekonomiskt har vi inte råd med könsdiskrimineringen. Vi har ett utbildningssystem som är gratis för att alla ska kunna utbilda sig på lika villkor, och då har vi inte råd att inte ta tillvara på kompetensen, säger Gudrun Schyman.

Mycket att vinna

Hela samhället har mycket att vinna på ökad jämställdhet i näringslivets toppskikt, menar hon. Om fler kvinnor blir vd eller styrelseledamöter kan det på sikt leda till ökad jämställdhet även längre ner i samhällspyramiden. Idag är förhållandet det motsatta, säger Gudrun Schyman.

- Det finns ett tydligt samband mellan könsdiskrimineringen längst upp och längst ner. Det visar att det är viktigt vilka signaler man sänder ut från ledningen. Vi vet att det är de som har mest makt som har störst möjlighet att förändra, och de måste inse att det här är strategiska utvecklingsfrågor.

Hon tror också att företagen har mycket att vinna, även rent ekonomiskt, på att satsa på jämställdhet. Men den typen av argument kommer i andra hand.

- Undersökningar har visat att en effekt av jämställdhet är ökad lönsamhet. Blandat är bättre, det ger mer kunskap och kreativitet. Men man får inte bli så cynisk att man säger att mänskliga rättigheter bara ska få frodas om det är lönsamt, säger Gudrun Schyman.

Offentlig sektor och politiska partier har möjlighet att gå före och visa vägen i jämställdhetsarbetet. På statlig nivå har det också skett till viss del, men i de kommunala verksamheterna ser det sämre ut. Och även om man har kommit ganska långt inom partipolitiken så finns strukturerna fortfarande kvar.

- Politiken går före när det gäller jämställdheten. Ändå ser vi att både statsministern, finansministern och utrikesministern är män. Så den traditionella uppdelningen gäller fortfarande, konstaterar Gudrun Schyman.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin