Vem behöver en filosof i ett samhälle där effektivitet och kortsiktig vinstmaximering är allt som räknas? Vem behöver en bokmal i en tid då kommunikationen mäts i antal klick?

Humaniora har en usel ställning i Sverige idag. Utbildningarna håller låg kvalitet och studenterna forslas ut i massarbetslöshet. Orsaken, tycks alla anta, är att humanister helt enkelt inte fyller någon funktion i en modern marknadsekonomi.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har intagit en särskilt hård linje i debatten om humaniora och dess värde i samhället. Bland annat har man i en rapport från 2011 föreslagit att ”lågproduktiva utbildningar”, som främst syftar på humanistiska studier, ska få sänkt studiebidrag.

Eftertraktade och välavlönade

Alla är nog överens om att det är ett problem när människor utbildar sig i flera år och sedan blir arbetslösa, vilket alltför ofta är fallet när det gäller humanistiska utbildningar i Sverige. Frågan är emellertid om det är studieämnet som sådant det är fel på – eller om det snarare är arbetsgivarnas syn på humaniora som är problemet.

Den borgerliga tankesmedjan Timbro har med anledning av denna frågeställning låtit Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, skriva ett Briefing Paper om humanisters ställning på arbetsmarknaden i Sverige respektive USA. Rapporten visar att personer med utbildning inom exempelvis filosofi, historia och litteraturvetenskap har betydligt godare utsikter i USA än i Sverige – vilket tyder på att humaniora har en potential som vi inte förmår utnyttja fullt ut.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Den statistik som lyfts fram i Timbros rapport visar att humanistisk utbildning i USA leder till både anställning och god löneutveckling. Siffror från 2013 visar att den genomsnittliga arbetslösheten för nyexaminerade inom humaniora är densamma som för personer med examen inom datavetenskap och matematik (runt 9 procent) och endast en dryg procentenhet högre än genomsnittet för alla som har akademisk examen.

Även när det gäller löneutvecklingen så ser det bra ut för humanisterna. Med undantag för vissa utbildningar – exempelvis socialt arbete samt lärar- och polisutbildningar – ligger humanisters ingångslöner och löneutveckling på ungefär samma nivå som för andra akademiker. Filosofiutbildningen har till och med ett större ekonomiskt värde än flera av de ekonomiska utbildningarna, enligt Timbros rapport.

Överförbara kunskaper

Det finns även andra tydliga fördelar med humaniora. Forskning har visat att humanistiska utbildningar i högre utsträckning än andra ger ”överförbara kunskaper”, det vill säga analytisk förmåga, goda läs- och skrivfärdigheter, och så vidare.

Frågan är då hur det kommer sig att humanister klarar sig så bra i USA men så mycket sämre i Sverige. Antagandet att studenter i humaniora inte är anställningsbara är bevisligen felaktigt, eftersom de uppenbarligen är anställningsbara i USA. Hur kommer det sig att svenska arbetsgivare ser så negativt på humanister?

En förklaring kan vara att utbildningssystemet ser annorlunda ut. I USA är det vanligt att man går en humanistisk grundutbildning som leder till en högre examen i exempelvis ekonomi och juridik. Det är också vanligt att grundutbildningarna omfattar flera olika ämnen – vilket gör att man kan gå till exempel en läkar- eller juristutbildning med något humanistiskt ämne som ”major” i grundutbildningen.

Detta innebär att många chefer och andra ledande yrkespersoner i USA har egen erfarenhet av studier i till exempel filosofi eller historia, vilket inte är lika vanligt i Sverige. Detta skulle kunna vara en förklaring till att amerikanska arbetsgivare ser mer positivt på humaniora – de har helt enkelt positiva erfarenheter av det själva.

Enorm potential

Naturligtvis finns det många aspekter av den här frågan, varav till exempel kravnivån i utbildningen är en viktig del. Klart är dock att det finns en enorm potential i humaniora som inte utnyttjas i Sverige. I USA är det mycket vanligt att ledande personer inom politik och näringsliv har en utbildning i exempelvis filosofi eller historia.

Svenskt Näringsliv tycks ha missat en aspekt i den här frågan – nämligen att utbildningar som är skräddarsydda för arbetsmarknadens behov idag kan vara helt värdelösa imorgon. Bättre då att ge människor överförbara kompetenser och en god förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande.

Humanister behövs, och humanister är anställningsbara, så länge utbildningarna håller rätt nivå – och antagandet att alla humanistiska utbildningar är flummiga och håller låg kvalitet är också en myt.

Om humanister är eftertraktade i USA, varför skulle de inte kunna bli det också i Sverige?