Våra förväntningar styr det vi får

Elisabeth Kamél: Vi kan välja hur vi vill se på dem vi möter, och det spelar roll vilken förväntan vi har när vi går in i mötet.

Projektleda | Ledarskap | ARTIKEL | AUG 2017

Förväntningar styr det vi får

Förväntningar styr det vi får

”Det du förväntar dig är det du upplever…” Visste du att du avgör om ditt projekt kommer att ha väl fungerande kommunikation med intressenterna eller inte? I rollen som projektledare har vi ofta fokus på förväntningar – det vill säga de förväntningar som finns hos projektets intressenter. Det är inte alltid lätt att hitta rätt; frågor som kommer upp är till exempel vad som är möjligt och hur långt man kan, och borde, sträcka sig i form av anpassningar. Det här är frågor vi som projektledare brottas med dagligen. Tänk om det faktiskt finns en silver bullet för detta? Visst vore det häftigt?

Vårt normala beteende är att vi undermedvetet bedömer dem vi träffar - är det en vän eller fiende?

Hjärnan tenderar att kategorisera människor vi inte känner som fiender, tills vi kan bevisa motsatsen. Det beteendet är inte så praktiskt när vi arbetar i projekt eftersom arbetsformen relativt ofta innebär interaktion med människor vi inte känner.

När vi bestämmer oss för att det är en vän, så händer saker som ger oss en skjuts för att skapa goda relationer. I situationen genereras oxytocin (det där hormonet som får oss att må bra och känna oss trygga). Hormonet ger oss de bästa förutsättningarna för att kunna samarbeta, oavsett om det gäller jobb eller fritid. Det är bland annat därför som man ofta lägger in en ”isbrytare” i ett möte där många människor som inte känner varandra möts. Exempelvis när vi startar med att ta en kaffe och hälsa på varandra. Eller när vi startar upp ett projekt med en övning för att lära känna varandra t.ex. ”lära-känna-bingo” som går ut på att prata med så många som möjligt för att kunna hitta en person med en egenskap, färdighet eller ägodel.

Syftet är förstås att bemöta den där ”fiendereflexen” och därmed skapa bättre förutsättningar för ett produktivt möte.

Motivation.se

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Och här kommer det viktiga från de senaste årens hjärnforskning – vi kan på förhand bestämma oss för om den vi möter är vän eller fiende. Vi kan vara med och påverka om den vi möter ska utgöra ett hot eller om vi kan känna oss trygga.

Det innebär att vi kan bestämma oss för att intressenten är vår bästa vän.

Genom att bygga bilder av vänligt sinnade intressenter, vars största intresse är att få ut det bästa av projektet, så kommer samarbetet att flyta på ett helt annat sätt än om vi låter hot-reflexen få fullt utrymme.

Rannsaka dina förväntningar

Inför dina första möten med intressenterna rekommenderas därför att du förbereder dig med att gå igenom och rannsaka dina egna förväntningar på intressenterna.

Är det snälla tankar du tänker, när du tänker på alla dina intressenter? Förhoppningsvis är det så. För ingen vill väl tänka tankar som inte leder framåt, i alla fall inte medvetet.
Jag rekommenderar dig att alltid vara vaksam på ditt eget beteende i de här situationerna.

Jag vet hur lätt det är att trilla dit med tankar som skapar dåliga förutsättningar - trots att ”man vet”.

Vi kan alltså välja hur vi vill se på dem vi möter, och vår förväntan styr vilken upplevelse vi har med oss när vi går ut från mötet. När vi, i förväg, bestämmer oss för att vi tycker att det ska bli spännande och intressant att möta nya intressenter, och använder en öppen och nyfiken inställning i mötet så kommer resultatet att bli betydligt bättre.

Fascinerande är också att detta gäller alldeles oavsett om vi träffat en människa förut eller inte. Pröva att ta en runda till i dina funderingar över det förra mötet du anser blev fel eller inte helt lyckat. Är det så att det finns fler sätt att se på det som hände? Tänk om du missade en viktig poäng i det som hen sa? När du prövar att tänka dig in i vilket syfte hen hade med sin synpunkt – hur ser du på det då?

När du hittar syftet med beteendet eller synpunkten, då är det lättare att hitta ett annat, mer positivt, sätt att se på händelsen och vips har du använt hjärnan för att tolka om en situation. Människor som omtolkar situationer och väljer att se saker på ett positivt sätt tenderar enligt David Rocks att må bättre och leva ett bättre liv.

Kvaliteten och kvantiteten

Det är också intressant att nämna i det här sammanhanget att det enda som gör människor lyckliga är kvaliteten och kvantiteten på deras sociala relationer.

I boken ”Hjärnan på jobbet” skriver David Rocks om en studie som Daniel Kahneman utfört, där han konstaterade att det inte bara är dopamin som är viktigt för att vi ska känna lycka, det behövs också ”ett trivsamt oxytocinsorl”. Med goda relationer har vi en bra grund för att hantera den stress som många av oss projektledare upplever så gott som dagligen.

För att både du och andra ska kunna fälla det så viktiga avgörandet mellan vän eller fiende, är det viktigt att visa och tydliggöra sin avsikt. Människor knyter an till varandra, eller läser av varandra, genom spegelneuron.

Den italienska neuroforskaren Giacomo Rizzolatti visade att spegelneuron tänds i hjärnan när vi ser andra människor utföra en ”avsiktlig handling”, antingen det handlar om att ta upp en frukt för att äta den eller när vi ser någon le. Samma spegelneuron aktiveras hos båda två - den som utför och den som ser handlingen utföras.

Det gör att vi intuitivt får en förståelse för andra människors avsikt. I ena fallet leder det till att jag tänker tanken: ”jag vill också ha en frukt”, i det andra fallet till att jag besvarar leendet med att le tillbaka. Det gäller också om den du möter har en ”bekymmersrynka i pannan” och ett ansiktsuttryck som också ger intryck av oro eller rädsla – spegelneuronet tänder samma områden i hjärnan hos den som ser detta. Oavsett om det är du i rollen som projektledare, eller någon annan.

Valet är ditt

Det allra mest intressanta kring förväntningar tycker jag ändå är att du kan välja att förutsätta framgång såväl i dina relationer med intressenterna, som i annat du företar dig.

Det tankesättet kräver dock omfattande träning, i alla fall för de flesta av oss. Kanske visste du redan att de här tankegångarna såg dagens ljus redan på 1970-talet? Både inom Neuro Lingvistic Programming (NLP) och inom Mental Träning (Lars-Eric Uneståhl) har man tidigare lyft detta. Inom NLP kallas exempelvis omtolkning för omramning.

I Mental träning ingår det att arbeta med attityd och inställning, och där har begreppet ”Förutsätt Framgång”(F upphöjt till 2) spelat en stor roll för att ta fram mentala bilder av lyckade resultat för människor inom idrott, skola och arbetsliv.

Och nu, nästan 50 år senare, visar hjärnforskningen att det fungerar så; att våra förväntningar styr det vi får.

Förhoppningsvis tar det kortare tid innan detta blir en allmänt tillämpad kunskap.

Några saker att testa för att träna hjärnan:

•    När du möter en ny intressent; gör något på en personlig nivå för att minska känslan av hot.
•    Bestäm din förväntan i förväg och låt den bli positivt laddad.
•    Pröva att ändra en negativ förväntan på en intressent genom att tolka om situationen som skapade känslan hos dig.
•    För att främja samarbetet; uppmuntra dina projektmedlemmar att knyta an till varandra på ett personligt plan.

Elisabeth Kamél

Elisabeth Kamél

Vår expert inom projektledning och projektkommunikation

  • Följ skribent

Med sin passion för projektledning går Elisabeth Kamél före och visar vad som är möjligt för att få fram det allra bästa ur en organisation. Elisabeth har lett olika typer av projekt, från renodlade IT-projekt till projekt med stora inslag av förändringsledning sedan mitten av 1990-talet. Utöver det har hon utbildat och certifierat projektledare enligt internationell standard. Många uppdrag och projekt som Elisabeth hanterat har varit komplicerade ur ett kommunikationsperspektiv. Det ledde till att hon skrev en bok om projektkommunikation och hur man får den att fungera. För detta tilldelades hon pris för Årets Projektledarbok 2012. 

Effektiv projektkommunikation: nyckeln till projektets framgång heter Elisabeths andra bok, nyligen utgiven av Liber. Boken tar sin utgångspunkt i tio av de vanligaste ledarutmaningarna som projektledare brukar ha. Det mesta projektledare gör handlar om kommunikation och Elisabeth har tagit hjälp av såväl mental träning och NLP (Neuro Lingvistisk Programmering) som hjärnforskningen för att genom exempel och övningar bidra till att öka kunskapen och kompetensen i projektens kommunikation.

Kontakt: elisabeth@motivation.se

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda
  • Ledarskap

Elisabeth Kamél

Elisabeth Kamél

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda
  • Ledarskap

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill