En studie vid University of Scranton från i januari i år, visade att ungefär varannan amerikan normalt sett har något form av nyårslöfte. Av alla dessa löften tillhörde de flesta något av områdena personlig utveckling (47 %), viktnedgång (38 %), privatekonomi (34 %) eller relationer (31 %). Fyra viktiga områden som inte borde vara särskilt svåra att motivera - vilket därmed också borde öka sannolikheten för att löftena hålls.

Men hur har deltagarna lyckats?

Samma studie visade att av alla som avgav ett nyårslöfte, rapporterade 75 % att de lyckades hålla sina löften årets första vecka, men att det sedan sjunker för att ligga på 46 % efter sex månader. Här tycks ålder spela en viss roll. Bland deltagarna i 20-årsåldern rapporterade 39 % att de uppnådde sina mål fullt ut, medan motsvarande siffra för deltagare över 50 år endast var 14 %.

Varför är det då så svårt för oss att förändra våra dåliga vanor, även när vi vet att vi egentligen borde?

Inom den psykologiska forskningen finns det naturligtvis mängder av förklaringar till detta. Vissa ser kanske en möjlighet att hitta en ursäkt för sina misslyckade förändringsförsök, men då ska man veta att det med forskningens hjälp också går att hitta metoder för att åstadkomma en lyckosam och varaktig förändring.

Om vi börjar med varför det är så svårt att förändra beteenden och vanor, så finns det ett antal olika faktorer som påverkar:

Människan är i grund och botten lat och bekväm. Inte så att vi är skapta för att ligga i soffan, kolla på tv och äta godis, men däremot fungerar våra hjärnor så att de hela tiden försöker förenkla och automatisera saker och ting, för att spara energi och utrymme till stunder då det verkligen behövs. Detta gör att vi bildar vanor och vanemönster som hjärnan kan utföra med minimal ansträngning. Det vi gjort många gånger förr, blir vi bättre och bättre på att utföra och det ”kostar” mindre och mindre energi, uppmärksamhet och tankekraft.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Våra befintliga beteenden och vanor finns där av en anledning. De har troligtvis fyllt en viktig funktion för oss tidigare. Men när livet och förutsättningarna förändras, fortsätter vi ändå att agera på ett sätt som inte längre är effektivt, hjälpsamt eller bra för oss. Detta för att vi skapat oss vanor som vi fortsätter att utföra, utan att reflektera kring vilken funktion de egentligen fyller.

Våra hjärnor är slavar under de kortsiktiga konsekvenserna av våra beteenden. Om jag tar den där cigaretten nu, får det omedelbart positiva kortsiktiga konsekvenser i form av njutning, ett (inbillat) lugn eller en social samvaro med andra som röker. De långsiktiga konsekvenserna -  som att det är ohälsosamt och dyrt – har inte alls samma kontroll över oss.

Innebär det här att vi helt enkelt bara ska ge upp? Naturligtvis inte! Forskningen visar att vi faktiskt kan förändra våra beteenden genom medveten ansträngning.

Några goda råd att ta fasta på är:

• Sätt upp ett tydligt mål. Forskningen visar t.ex. att personer som faktiskt använder nyårslöften för att åstadkomma förändring har 10 gånger större sannolikhet att lyckas än de som avstår.
• Försök få till en gradvis förändring istället för att gå direkt på en för stor och för snabbt. Ta träning som exempel. Om du har som målsättning att motionera tre dagar i veckan, börja då med att få in ett tillfälle i veckan som rutin och bygg vidare därifrån. Har du som mål att sluta äta sötsaker, börja med att skära ner och begränsa ditt intag, istället för att sluta helt på direkten. Försök även ha en förlåtande inställning mot dig själv. Det är ok att misslyckas en dag men det behöver inte betyda att du ska ge upp helt och hållet. Ta nya tag.
• Om du vill sluta med en negativ vana eller ett destruktivt beteende, ta reda på vad den fyller för funktion och se till att ersätta det med något annat. Charles Duhigg, författare till boken The Power of Habit, tar i sin bok upp flera exempel på detta. Ett av dessa är att sluta röka. Rökning fyller troligtvis olika funktion för olika personer, men låt oss säga att en viktig funktion är att lindra känslan av stress. Om du då lär dig identifiera vad som sätter igång suget efter att ta en cigarett (svårt att sitta still) och ersätter din invanda respons (att ta en cigarett) med något annat (nikotintuggummi, mindfulness eller varför inte en kort promenad) så kan du successivt ersätta den gamla vanan med en ny och få samma positiva effekt (stresslindring).

Vanans makt är stor, men den går att överlista.

Om du är en av dem som hunnit ge upp nyårslöftet är det kanske dags att göra ett nytt försök nu?