Innan jag hade läst Travis Bradberry och Jean Greaves bok Emotional Intelligence 2.0 gjorde jag det enkelt för mig. Vetskapen om att en av dessa leende och vänliga personer hade en stark tro fick mig att, mer eller mindre, lägga samma mall över alla andra jag stötte på.

Det är säkert så, tänkte jag, att med en stark tro blir livet lättare, för då kan man ju lägga ansvaret för sitt liv och sin fram- eller motgång i någon annans knä. Det var en enkel och bekväm förklaring, om än felaktig, för den gjorde att jag slapp ta itu med det jag behövde.

Forskning visar att människor som kan hantera sina känslor lever ett bättre liv. De upplever och skattar sitt liv som bättre, i högre grad än vad personer som inte är lika bra på att hantera det emotionella gör. Och självklart handlar det inte alls om att stoppa undan känslorna längst in i byrålådan eller att gå igenom livet med någon slags noll-inställning (aldrig glad, aldrig ledsen).

Det finns ett talesätt som lyder: ”För att vara en bra ledare behöver du ha kontakt med dina känslor”. Men vad innebär egentligen att ”ha kontakt”? Och är det tillräckligt?

Kunskap om känslor

Att ”ha kontakt” borde handla om att förstå vad känslorna gör med dig, och med dem som du har runt omkring dig. Men vi behöver också skaffa oss en djupare förståelse för och insikt i vilka effekter våra känslor får. Ju mer kunskap vi har om våra egna känslor och hur vi vill hantera dem desto bättre blir vi på att kalibrera vår omgivning och deras känsloläge.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Empati innebär att försöka sätta sig in i den andres situation, på riktigt. Inte så att vi tolkar och fyller i så att det stämmer med vår egen uppfattning, utan genom att på djupet söka efter bakgrunden och intentionen till varför.

Det handlar också om att vara här och nu, hela tiden, så att vi lägger märke till situationer som uppstår och det som händer runt omkring oss. Ju mer stressade eller ofokuserade vi är, desto mer missar vi av det som kommuniceras. Sen står vi där och undrar vad det var som hände.

Begreppet emotionell intelligens myntades av Daniel Goleman redan för 20 år sedan.
Idag är det ännu mer aktuellt sedan hjärnforskarna visat att detta hänger tätt samman med hur vi hanterar vår uppmärksamhet och närvaro. Det handlar om att vara medveten om känslor, både sina egna och andras. När man vet och känner sina egna känslor, blir det enklare att hålla en bra balans mellan dem och förnuftet. Då klarar man att hålla kvar fokus på det man bestämt sig för, istället för att låta känslorna rusa iväg med en när det händer något oväntat.

Förmågan att uppleva och förstå andra personers känslor handlar om medkänsla och empati. Idag tycker nog de flesta att de har både kunskap om, och att de känner och kan visa empati med sina medmänniskor. Ändå ser vi så olika på det som händer i världen. Vi betonar ofta, både i media och på andra ställen, hur olika vi är och skapar med det en ännu större spänning mellan olika grupper, på företaget, i samhället och i världen. Vi ser och tolkar begreppet empati på olika sätt beroende på vad det handlar om, men också baserat på kunskap och erfarenheter.

Uppmärksamhet inåt

Daniel Golemans senaste budskap beskrevs i tidningen Holone. Här kommer det intressanta, och du har säkert hört det förut: det gäller att rikta uppmärksamheten inåt så att vi lär oss att uppmärksamma signalerna i kroppen, och att ha fokus på andra, så att vi därmed kan utveckla en slags social känslighet. Det leder tanken till meditation och mindfulness.

En vanlig uppfattning är att mindfulness är till för att hjälpa oss att stressa av och ge möjlighet till snabb återhämtning. Det är sant, men det är mycket mer än så. Om vi tränar en stund varje dag på att vara medvetet närvarande och koppla bort alla tankar och den inre rösten så gott som vi förmår, så kan vi på några månader uppnå riktigt bra resultat både vad gäller minskad stress och bättre fokus.

Många upplever att medvetenheten om hur många tankar som dyker upp under en stunds mindfulness är en insikt som hjälper en när man vill utveckla sin förmåga att fokusera. Insikten i hur splittrad just din vardag är kan du använda för att skapa förutsättningar, för exempelvis bättre och mer medvetna beslut.

Numer finns det faktiskt vetenskapliga bevis på att mindfulness och meditation hjälper oss att utveckla vårt fokus på oss själva, och vår uppmärksamhet på andra. Det uppmärksammade också tidningen Chef för ett tag sedan och gjorde en undersökning kring chefers fysiska respektive mentala träning. Det visade sig att många chefer numera
förutom att träna fysiskt, även tränar mentalt. Att träna sin hjärna borde bli lika vanligt förekommande som att träna sin fysik.

Utveckla din förmåga

All utveckling startar med insikt, så börja med att se med nyfikenhet på vad ditt eget beteende får för effekter. Tänk på att vara här och nu, medveten i situationen med fullt fokus på dig själv och omgivningen.

Nästa gång du upplever att känslorna börja styra iväg i en riktning du normalt sett inte skulle välja, stanna upp och börja iaktta det som händer. Pröva att föreställa dig att du står utanför situationen och betraktar dig själv och din omvärld, så objektivt som möjligt.

Notera det som händer

Ett mycket användbart tips från Travis Bradberry och Jean Greaves är att notera vilka känslor som dyker upp under en vanlig dag. Starta med att identifiera vilka känslor det är och av vilken anledning du får dem. Komplettera gärna med konsekvenser. Kanske ser du ett mönster, kanske inte. Oavsett det, så blir nästa fråga om det du skrivit upp kommer att leda dig mot dina mål, eller om det hindrar dig.

Jag vet inte hur just din situation ser ut, men för mig var det en överraskning att även mycket glada och positiva känslor kan lägga krokben för oss. Att känslorna kan få oss att ”unna oss något”, att ge oss själva något i avsikt att fira. Fira framgång det vet vi ju att man ska göra, men det kanske inte alls var det sätt att fira på som jag hade valt med lite mer eftertanke? Utan den där omvälvande positiva känslan?

Se känslorna som signaler på något som du behöver agera på, något som är fel eller något som du behöver ta hänsyn till. Ju mer du förstår varför du agerar som du gör, desto bättre rustad är du för att hantera de händelser och situationer som uppstår. Lär känna dina känslor och fortsätt stämma av, för det går inte att bli fullärd.

När vi vågar fråga om feedback, och är öppna för att ta emot den, oavsett vad den säger om oss, då ökar möjligheterna att utvecklas ännu mer.

Testa dig själv – hur självkritisk är du?

Det är också nyttigt att testa sig själv genom att vara uppmärksam på sin egen självkritiska röst.

Låt mig ta ett exempel: Säg att du alldeles nyligen genomfört en väldigt betydelsefull presentation för ledningen. Mötet är slut och nu sitter du och går igenom för dig själv vad du gjorde och inte gjorde under presentationen. Din inre röst påpekar både det ena och det andra.

Nu vet du vad jag menar och nu är det din tur: Tänk på en situation där du värderade din insats senast. Hur låter din inre röst? Är den observerande och håller sig till fakta? Eller är den kritisk och dömande? Förstorar rösten saker som hänt och börjar ”bråka med dig”?

Notera vad du säger till dig själv. Analysera och bestäm dig för vad du vill göra annorlunda nästa gång.

Det är inte ovanligt att det som noteras när jag bett någon att göra den här övningen är långa haranger av mer eller mindre elaka ord. Och det gäller såväl hos män som hos kvinnor. Ibland syns uttalanden som de sannolikt aldrig skulle drömma om att säga till någon annan.

Mental styrketräning

Vi pratar ofta om balans i tillvaron. Allt vi önskar är att allt inte ska hända på en gång utan att vi ska få lite luft i planen, lite mer balans. Det är svårt, och ibland helt omöjligt, att påverka det som händer runtomkring oss, så därför blir det lätt en känsla av misslyckande om vi strävar efter balans hela tiden.

Men det vi kan påverka, och lära oss, är att hantera vår inställning till det som sker. Vi behöver jobba mycket mer med vår mentala balans – och för det krävs mental styrketräning. Avsätt tid för det i din kalender – det kommer att ge utdelning direkt!