Den forskning som finns om förmågan att hantera stress och press visar att det handlar väldigt mycket om vilket mindset man har. Vissa människor har ett i grunden positivt Stress Mindset – de ser den pressade situationen som en spännande och lärorik utmaning och en möjlighet att maxa sin prestation. Andra har ett negativt Stress Mindset, och de upplever situationen som svårhanterlig och hotfull.

Hur vi reagerar under press kan förstås delvis bero på medfödda eller tidigt utvecklade egenskaper som vi inte kan råda över, men mycket tyder ändå på att man kan bli bättre på att hantera pressade situationer genom att utveckla rätt typ av mindset.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Stressig situation – möjlighet till utveckling?

Personer med ett positivt Stress Mindset inser att stress och pressade situationer inte bara medför nackdelar, utan även fördelar – om man tacklar situationen på rätt sätt. Därför är de benägna att medvetet skärpa sitt fokus och sina ansträngningar för att kunna ta sig an utmaningen. 

De hittar också på specifika metoder och strategier för att kunna hantera känslan av stress. Ju större arbetsbörda de förväntar sig, desto mer proaktiva åtgärder vidtar de för att klara pressen. Detta leder till att personer med ett positivt Stress Mindset höjer sina prestationer under press och ofta känner sig energifyllda efter en stressig arbetsdag, skriver BPS Research Digest. 

Personer med ett negativt Stress Mindset har svårare att se pressade situationer som en möjlighet till utveckling. Istället för att medvetet höja sitt fokus på arbetet, tenderar de att fokusera på stresskänslan i sig. Det leder till att de försöker hantera stressen genom att undvika det som gör dem stressade. Ju större arbetsbörda de förväntar sig, desto mindre proaktivt och konstruktivt blir deras beteende i förhållande till stressen.

Ett undvikande beteende av det här slaget kallas för Avoidance Coping. Studier har visat att Avoidance Coping är den vanligaste orsaken till ångest. Begreppet är också nära relaterat till prokrastinering, som ofta beror på just tendensen att undvika obehag. 

Paradoxen är att Avoidance Coping skapar en snöbollseffekt som innebär att ångesten och stressen bara blir större och större ju mer vi försöker undvika den.

Utveckla ett positivt Stress Mindset

Det finns med andra ord goda skäl att fundera över hur man förhåller sig till stressade situationer. Genom att anamma rätt mindset kan man bli bättre på att hantera rimliga nivåer av stress och prövning, och vända den typen av situationer till sin egen fördel. 

Generellt handlar det om att se dessa situationer som möjligheter att växa och utvecklas som människa och yrkesperson. Men om man vill vara mer konkret så kan man tänka igenom vilka proaktiva och konstruktiva metoder man ska använda för att hantera stressen – så kallade ”coping methods”. 

Det kan exempelvis handla om metoder för att disponera sin tid på rätt sätt och fokusera på rätt saker i själva arbetet, samt planer för hur man ska sköta kost och motion. Man kan också ha en så kallad ”if/then”-plan för hur man ska agera för att undvika negativ stress och Avoidance Coping. Det innebär att man försöker att förutse konkreta situationer och bestämma hur man ska agera om dessa uppstår. (Exempel: ”OM jag känner mig överväldigad av arbetet – DÅ ska jag börja med en mindre uppgift som jag vet att jag klarar av”).

Hantera press genom flow

Det finns för övrigt mycket man kan lära sig av personer som själva ofta befinner sig i pressade situationer. Ett exempel som brukar intresserar både forskare och media är idrottsstjärnor. Hur kommer det sig att vissa idrottare är som bäst när pressen är som störst, medan andra klappar igenom fullständigt? Den frågan har det forskats mycket om, och flera av svaren har handlat om att nå ett tillstånd av flow; idrottare som klarar pressen har en förmåga att fullständigt absorberas av uppgiften, glömma bort publikens närvaro och uppfyllas av självförtroende och en känsla av att man har kontroll över sin prestation. 

Flow kan såklart vara svårt att uppnå på beställning, men samma studie visar att idrottare även använder andra metoder som är lättare att välja. Exempelvis väljer de att medvetet fokusera på själva uppgiften, ”monitorera” sin prestation för att kunna förbättra den, och tränga undan tankar på vad som händer om de misslyckas. De väljer också att periodvis intensifiera prestationen för att försöka tränga undan distraherande tankar. Då kan man uppnå en automatik i prestationen, som i bästa fall kan leda till just flow.

Det finns mycket man kan göra för att anamma ett positivt Stress Mindset och bli bättre på att klara av stressade situationer. Man ska dock komma ihåg att inget mindset i världen kan kompensera för en orimlig arbetsbörda eller usla arbetsvillkor, och det är inte det som är tanken med den här teorin. Arbetsgivaren är ansvarig för att se till att stressnivån i arbetet inte uppnår skadliga nivåer, och det ansvaret kan inte lämpas över på medarbetaren. 

Men om du som individ vill bli bättre på att hantera pressade situationer och stressiga skeden i ditt arbete, så bör du kanske fundera på hur du kan anamma ett mer positivt Stress Mindset.