Stig "Slas" Claesson
Den dag i november man inte har en julafton kvar att beskriva eller betrakta får bara inte infinna sig.
Att skriva julartiklar hör till årsrutinen i en frilansares liv, påpekade en gång författaren Stig Claesson, känd som Slas. Varianterna är otaliga: en rörande liten sak om farsan som för en gångs skull kommer hem nykter på julafton, hur man vaknar en julaftonsmorgon och morsan kokar knäck och det snöar ute och farsan värmer glögg och försöker hänga upp girlanger. ”Det finns väl inga moderna läsare som vet vad girlanger är”, utbrister i en Slas-novell den ene av de båda frilansarna som har uppsökt en av stadens krogar för att få inspiration till sina julartiklar. ”Det har jag inte tänkt på”, svarar hans yrkesbroder, ”men huvudsaken är ju att det finns redaktörer som vet vad girlanger är”. (En tidig kollega till Slas som ansågs vara bra på att skriva ”julartiklar” var ingen mindre än Ernest Hemingway.)
