I decennier har böcker och artiklar i kategorin ”självhjälp” handlat om hur man blir störst, bäst och vackrast. Marknaden har fullständigt svämmat över av litteratur som förklarar hur du steg för steg blir en Pepsodentleende vinstmaskin som lyckas med allt i livet och som ingen någonsin kan få ur balans. Vägen dit kan se lite olika ut beroende på vilken bok man läser, men budskapet har nästan alltid varit detsamma: ”Du kan bli Stålmannen!”

Problemet med den typen av böcker är själva utgångspunkten – att du ska bli perfekt och osårbar. Dels för att det är omöjligt, men också för att det inte är eftersträvansvärt.

Sociologen Brené Brown har i sin forskning visat att sårbarhet är en av de absoluta grundstenarna i mänskliga relationer. I boken Mod att vara sårbar, som Motivation.se tidigare har berättat om, beskriver Brown sårbarhet som osäkerhet, risk och emotionell exponering. Det kanske inte låter så positivt – men om vi vill komma nära andra människor på riktigt så måste vi utsätta oss för det obehag det innebär att vara sårbar.

”Kyliga” relationer på jobbet?

Sårbarhet är inte detsamma som att vara svag eller underlägsen. Tvärtom – sårbarhet handlar om att våga vara sig själv, att vara autentisk. Brené Brown menar att det finns en tydlig koppling mellan mod och sårbarhet; mod är att våga exponera sig, helt enkelt att visa sig sårbar och våga möta andra människor utan att bepansra sig.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Mod, och därmed också sårbarhet, är en egenskap som man har stor nytta av i arbetslivet – inte minst som ledare. Tidningen Harvard Business Review skriver att människors rädsla för att visa sig sårbara kan vara en av orsakerna till att många känner sig alienerade på jobbet.

Tidningen hänvisar till siffror som visar att så mycket som 70 procent av alla löntagare beskriver sig som ”inte engagerade” eller till och med ”aktivt oengagerade” i sina jobb.
En möjlig förklaring till det är att relationerna i arbetslivet inte är tillräckligt autentiska – föreställningen om att du måste vara Stålmannen kanske hindrar dig från att ha öppna, ärliga och meningsfulla relationer till dina kollegor?

Det är inte ovanligt att vi likställer begreppet professionalism med en hållning som är distanstagande, rationell och lite ”kylig”. Men faktum är att den som verkligen vill lyckas i arbetslivet – särskilt som ledare – måste kunna vinna andra människors förtroende, och det gör man inte genom att komma till jobbet iklädd pansarrustning.

Känner av autenticitet

Men vad har sårbarhet med förtroende att göra? Svaret är ganska enkelt. När du visar att du faktiskt är sårbar så är du autentisk, och det är just autenticitet vi letar efter när vi bedömer om en människa känns förtroendeingivande eller inte.

Forskningen visar att vi människor kan ”känna av” om någon inte är autentisk, skriver Harvard Business Review. Vi vet, åtminstone på ett undermedvetet plan, om ett leende inte är äkta eller om någon säger en sak men menar en annan – och när vi registrerar denna bristande autenticitet hos någon så känner vi att distansen till den personen ökar.

Som chef eller ledare är det därför extra viktigt att du vågar visa dig sårbar, och sådana tillfällen uppstår på jobbet varje dag. Sårbarhet kan vara att våga erkänna när man har gjort fel, eller att våga ta konflikten när någon beter sig illa. Eller att som ledare vara transparent och öppen med vad som faktiskt händer i verksamheten, även när det går dåligt. Sårbarhet kan också vara att personligen ge sitt fulla stöd till en medarbetare som går igenom en svår period i livet – exempelvis en skilsmässa, en depression eller ett dödsfall i familjen. Eller tvärtom – att själv våga be om hjälp när man mår dåligt eller stöter på svåra motgångar.

Stålmansidealet gynnar ingen. Både företaget och människorna som arbetar där mår bäst av att få visa känslor, vara autentiska och slippa låtsas att de är osårbara. Detsamma gäller i privatlivet. Glöm störst, bäst och vackrast – visa vem du är på riktigt istället, så kanske folk vågar älska dig. För dina brister inte minst.

Läs också de andra delarna av artikelserien Självhjälpsrevolutionen:

Del 1: Strunta i lyckan - välj livskraft, passion och meningsfullhet

Del 2: Bemöt din inre kritiker - med självmedkänsla

Del 3: Positivt tänkande - eller emotionell rörlighet?