En fråga som Berntsons studie vill söka svar på är: Kan man tala om sociala arbetsvillkor och hänger dessa samman med hälsa och välbefinnande?

Studien gav viktig information om vår sociala arbetsmiljö och vad som genererar både prestation och välmående. Man samlade data under 2004, 2005 och 2006 från drygt 2 400 personer som representerar olika åldrar, olika positioner, olika yrken, olika branscher osv. Ett representativ urval som ska spegla Sveriges arbetande befolkning.

Deltagarna i studien fick bland annat svara på frågor som handlade om relationer till ledningen, öppenhet på arbetsplatsen, arbetsplatskonflikter och möjlighet till stöd och avlastning. Sedan delades de svarande, utifrån sina svar, in i olika grupper som ”de isolerade, de osedda, de involverade, de utsatta, de klämda och de uppskattade”.

Det var ”de involverade” som visade sig ha bäst arbetslust, bäst hälsa, bäst psykisk arbetsförmåga och minst sjuknärvaro efter två år. Näst bäst visade sig, föga överraskande ”de uppskattade” må.

Det som var överraskande, i förhållande till många tidigare studier som visat på ett samband mellan hög social klass och god hälsa, var att majoriteten i den grupp som visade bäst mående, ”de involverade”, hade gymnasieutbildning och många gånger så kallade tingyrken (de arbetade med konkreta ting som till exempel att städa, bygga, laga mat, montera, reparera, tillverka till skillnad mot människoyrken där man arbetar med människor). Många var verksamma inom industrijobb, huvudsakligen inom privat sektor och ofta i mansdominerade branscher.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Det som framför allt utmärkte gruppen var att de rapporterade god gemenskap med kollegor, delade värderingar med cheferna, hade minst motstridiga krav, minst tidspress och störts anpassningsmöjlighet av arbetet till den egna förmågan. De fick också mycket stöd och avlastning och hade goda relationer med ledningen.

Sämst hälsa fanns i gruppen ”de klämda” som rapporterade dålig avlastning, dåliga chefsrelationer, lite uppskattning, mest tidspress och mest organisationsförändringar.

Samverkan och uppskattning viktiga nycklar

Jag vill koppla studiens resultat till den forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskap om förändring och vår sociala hjärna, som mental ergonomi bygger på och som jag arbetar med att sprida.

Berntsons studie ger tydligt stöd för hur viktigt det är med goda relationer mellan såväl kollegor som mellan arbetstagare och ledning. Det går inte att nog poängtera hur viktigt det är för vår sociala hjärna med samverkan och återkoppling i form av stöd och uppskattning.

Att slippa motstridiga krav och alltför stor tidspress är andra viktiga faktorer. Inte så konstigt när man vet något om vår hjärna. Den vill veta vad som gäller för att kunna ägna tid och kraft och rätt saker, som att vara produktiv istället för att oroa sig över hotfulla tankar om vad en otydlig omorganisation kan medföra.

Det är också av stor vikt att det finns realistiska förutsättningar att hinna med det som förväntas. Vi kan inte begära fantastiska prestationer när vi inte ger rätt förutsättningar. Det är som att begära att en idrottare ska vinna medaljer av ädla valörer utan att få tid för träning, utan att få uppmuntran längs vägen och med ständiga förändringar i informationen om tävlingens upplägg.

Vi behöver också förstå att förändringar är både stimulerande och hotfulla för hjärnan. Det vill jag illustrera med den animerade film jag varit med och tagit fram om förändring, neuroplasticiet, mod och beslutsamhet.

Jag hoppas att ASSAR (en svensk variant av SCARF och namnet på hjärnfiguren i filmen) ska hjälpa till att skapa kunskap om hjärnan i förändring och stimulera till kurage att ge våra skarpa hjärnor det som är en bristvara i den föränderliga värld vi lever i, nämligen tydlighet och tid för att ta de oerhört viktiga (och helst små) steg, som förändring obestridligen innebär. Lägg därtill socialt stöd och samverkan så kan vi skapa en riktigt vass arbetmiljö med förutsättningar för både hälsa och arbetslust.

Då kommer den psykiska ohälsan att minska.

Möt ASSAR i filmen!

Anneli Godman, ASSAR, Mental Ergonomi