Begreppet snällhet är mer svårtolkat än man kan tro. Å ena sidan kan det tyckas självklart att man ska vara snäll – så självklart att det inte ens behöver sägas. Å andra sidan förknippas begreppet förvånansvärt ofta med negativa egenskaper, såsom dumhet, naivitet och undergivenhet. Snällhet tolkas alltså antingen som en positiv men ointressant egenskap, eller som en negativ egenskap som leder till självbedrägeri.

Läkaren och professorn Stefan Einhorn är en av Sveriges mest uppskattade författare inom moraliska och existentiella frågor. 2005 släppte han boken ”Konsten att vara snäll”, där han tar det så missförstådda begreppet snällhet på allvar och lyfter fram det som en av de viktigaste mänskliga egenskaperna.

– Det finns en rad fördelar med att vara snäll. När man har undersökt hjärnan med magnetkamera så har det visat sig att vi njuter av att göra goda gärningar. Det aktiverar vårt belöningssystem, och är därför en av de starkaste utlösarna av lyckokänslor. Om vi gör gott så ökar också sannolikheten att andra gör gott tillbaka.

Men vad är egentligen snällhet? Stefan Einhorn menar att en snäll människa är en person som ”lever med etiken i sitt hjärta”. Snällhet och godhet ser han som utbytbara begrepp.

– Jag definierar snällhet som en vilja att göra gott som avspeglar sig i handling, säger han. 

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Snällare chefer


Men finns det inte en risk att snällhet övergår i ren mesighet? Att man blir naiv, låter sig utnyttjas och lägger sig platt för andra människor – för att inte ”såra” dem? Jo, den risken finns förstås – om man har en bristfällig tolkning av vad snällhet egentligen innebär.

– En snäll människa måste ha omdöme, mod och integritet. Annars blir man mes-snäll eller dum-snäll. Men har man dessa tre egenskaper så är snällhet bara positivt. Det finns till exempel ingen motsättning mellan att vara snäll och att fatta tuffa beslut – så länge avsikten är att fatta rätt beslut.

Chefer och ledare har allt att vinna på att anamma den här formen av klok och moralisk snällhet, menar han. I dagens hårda och stressiga arbetsliv kan snällhet göra stor skillnad för medarbetarna och därmed också för företaget. 

– När det gäller yrkeslivet så har vi sett i forskning att människor som blir väl behandlade presterar bättre. Det gäller både på gruppnivå och på individnivå. Att behandla människor väl kan vara ett bättre sätt att höja prestationerna än att ta in en massa dyra konsulter, säger Stefan Einhorn, och fortsätter:

– På arbetsplatser där man har regelbundna gruppträffar och pratar om hur man behandlar varandra så ökar tillfredställelsen och engagemanget, och sjukfrånvaron minskar med 38 procent, det har vi sett i studier.

Han tycker att det är synd att kunskapen om effekterna av snällhet inte är mer allmänt spridd. Även mycket små gester av medmänsklighet och godhet kan ha stor inverkan på omgivningen, enligt forskning. 

– Jag tycker att snällhet är en absolut nyckelegenskap för chefer. Kompetens är den viktigaste faktorn för ett bra ledarskap, men snällhet kommer på andraplats, säger han.

Längtan efter godhet

Stefan Einhorn ser det som en nödvändighet att sprida snällhetens budskap, men det betyder inte att han ser dagens svenska samhälle som elakt. Tvärtom vill han gärna vara en motvikt mot den bilden, och framhålla att snällhet och godhet faktiskt är dominerande krafter i vårt samhälle.

– Jag tycker att vi har ett väldigt snällt samhälle. Det är positivt, schysst och godhjärtat. Det är sällan man blir utskälld eller illa bemött. Problemet är kanske att vi kommer ihåg negativa erfarenheter, men inte positiva. Det pratas mycket om hatet på sociala medier, och det är ett exempel på att vi behöver mer snällhet. Men samtidigt ska man komma ihåg att den absoluta majoriteten av alla inlägg är positiva, även om de elaka kommentarerna får mer uppmärksamhet.

Vi är alltså redan ganska snälla, men det finns fortfarande oändligt mycket man kan göra för att det ska bli ännu bättre. Vem som helst kan göra goda gärningar och visa medmänsklighet, understryker Stefan Einhorn. Överallt där det finns människor finns det möjligheter att göra gott. Små gester i vardagen kan ha en större betydelse än vi kanske föreställer oss.

– Det finns ett enormt behov av godhet runt omkring oss. Att skänka 50 kronor till en välgörenhetsorganisation kan betyda skillnaden mellan liv och död. Det finns ensamma och ledsna människor i vår närhet, och att bjuda på en kopp kaffe eller ge en klapp på axeln kan betyda mycket. På arbetsplatsen kan det till exempel finnas kollegor som är stressade, och då kan en liten gest göra stor skillnad. Folk är inte alltid medvetna om att de flesta människor faktiskt behöver uppmuntran, beröm och stöttning, och det är någonting som alla kan ge i någon form.

Vi kan nog alla bli lite snällare – det gäller bara att fatta ett medvetet beslut om hur vi vill agera mot våra medmänniskor. Vi har dåliga sidor att övervinna och goda sidor att utveckla. Och det fantastiska är att vi inte bara gynnar omgivningen med vår snällhet, vi blir också själva lyckligare.

– Jag brukar fråga människor vad de helst av allt vill vara – en skicklig yrkesperson, intelligent eller god. Och folk sätter alltid godheten högst. Det finns en längtan efter godhet och snällhet i vårt samhälle, så det är bara att sätta igång, säger Stefan Einhorn.