Skulle du anställa en orolig och pessimistisk person?
Många anställer engagerade medarbetare – och skapar pessimistiskt och oroligt beteende.
Hälsa | Coacha | Arbetsmiljö | ARTIKEL | OKT 2018
Hög tid att skapa resiliens i arbetslivet.
En person som i sina ansökningshandlingar beskriver sig som pessimistisk, lättdistraherad, orolig, har nedsatt immunförsvar och svårigheter att samarbeta, skulle sannolikt inte ha lätt att få anställning. Men på många arbetsplatser är det just dessa egenskaper som triggas i den mentala arbetsmiljö vi verkar. Konsekvensen blir alltför ofta medarbetare som sjukskrivs för utmattning. Nu är det hög tid att verka för en arbetsmiljö som är anpassad för våra hjärnor.
Ett ständigt mejlande, avsaknad av fokus, ohållbar planering, bristande återkoppling, oklara ansvarsområden och näst intill obegränsade arbetstider är en vardag för många i arbetslivet. De flesta jag pratar med anser att det är normalt men är samtidigt bekymrade över den stress, oro och negativa syn på tillvaron som de känner alltför ofta. Många undrar när det slutade vara roligt att gå till jobbet och istället blev olustigt.
Att ständiga avbrott kan vara bidragande orsak till att man kan känna sig orolig och negativ är inte känt av alla. Lika lite som alla vet och förstår att svårigheter att samarbeta kan bero bristande bekräftelse eller att man känner sig orättvist behandlad. Vårt beteende handlar inte alltid om vilka egenskaper vi har, utan minst lika ofta om vad vi utsätts för.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Arbetsmiljön skapar oönskat beteende
Många företag lägger stora resurser på rekrytering och urvalsprocesserna är ofta omfattande sett till både tid och pengar. Betydligt mindre resurser läggs på att skapa en arbetsmiljö som hjälper alla rekryterade hjärnor till bästa möjliga förutsättningar för smart problemlösning, respektfullt samarbete och hög stresstålighet. Det är ett misstag att tro att sådana förmågor helt och hållet är personrelaterade. De är minst lika mycket arbetsmiljörelaterade.
Ett exempel: Lisa blir anställd som IT-konsult och projektledare för att hon har fantastiska studieresultat och gör bra ifrån sig i alla tester. På intervjuer ger hon ett kompetent, positivt, fokuserat och engagerat intryck. Hon är allt en arbetsgivare vill ha, särskilt som hon dessutom kan visa upp att hon sällan eller aldrig är sjuk och att hon har lätt för att samarbeta.
När Lisa jobbat i några år blir hon sjukskriven för utmattning. Ett flertal på hennes arbetsplats undrar var den glada och bekymmersfria Lisa, som tog sig an det mesta med ett leende och löste många problem, tog vägen. Vad hände med den sociala och trygga person de lärt känna, hon som var omtyckt av i stort sett alla? Det många inte förstår är att Lisas bristande prioriteringshjälp, orättvisa i projektfördelning, obegränsade arbetstid och brist på återkoppling försatte hennes hjärna i hotläge. I detta läge blir tolkningarna mer negativa och öppenheten mot andra minskar. Dessutom är det lättare att bli sjuk då det ständigt flödande kortisolet sliter på kroppen och dess immunförsvar.
Hög tid att skapa resiliens i arbetslivet
Det är inte så att Lisa kan skärpa sig i det här läget, hennes hjärna har uppfattat hot och gör sitt bästa för att utföra sin huvudsakliga syssla, nämligen att rädda hennes liv. Vår hjärna är ca 50.000 år gammal och när den upptäcker en fara ska den producera kritiska tankar så att vi inte negligerar faror och riskerar att dödas. Att livsfaran idag kan vara ovisshet i kombination med bristande återhämtning är inte lika lätt att ta till sig som om den var ett rytande lejon. Reslilens är ett ord på modet och det passar väl in här. I det här sammanhanget betyder det att vi behöver anpassa arbetsmiljön till våra hjärnor likväl som våra hjärnor behöver vår medvetna hjälpa att lära sig tagga ner inför det som den upplever som hot men som egentligen är vardagsmat i dagens arbetsmiljö. Att äta eller ätas, det är fortfarande den stora frågan!
En arbetsmiljö som är anpassad för våra hjärnor innehåller:
- Möjlighet till arbete i lugn och ro
- Återkoppling och feedback
- Upplevd rättvisa
- Hjälp med problemlösning och prioritering
- Respektfullt samarbete
- Verktyg för hantering av stress
- Rimlig arbetstid
- Utrymme för återhämtning
Anneli Godman utbildar i och skriver om Mental Ergonomi i onlinekurser, artiklar och böcker.
Mental Ergonomi går ut på att skapa en hållbar vardag där vi samverka respektfullt och skapar förutsättningar för att prestera på en nivå vi mår bra av. I Annelis onlinekurser ges tillfälle att, i små steg, öva på att skapa en mer mentalt hållbar vardag. Kurserna bygger på kunskap grundad i erfarenhet och vetenskap.
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Hälsa
- Coacha
- Arbetsmiljö
Följ skribent:
- Följ skribent
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Hälsa
- Coacha
- Arbetsmiljö
Webbkurs i ämnet
Planera utifrån hur hjärnan vill ha det - 3 veckor