Så fort du hälsar på en annan människa och presenterar dig, skickar du signaler om vem du är och vilken självbild du har. Den du möter uppfattar detta intuitivt och snabbt. Hela ditt kroppsspråk avslöjar dig. Är du medveten om vad du signalerar?

Man blandar ofta ihop begreppen självkänsla och självförtroende och jag ska här försöka ge en tydligare bild och definition av dessa två viktiga områden.

Definition av självkänsla

Psykologen Nathaniel Branden har sagt; ”Självkänslan är det rykte vi har inom oss själva”. Det är den grundinställning vi har till oss själva.

God självkänsla betyder att man vet vem man är, man står upp för sig själv, man accepterar sig själv och har självrespekt. Man vågar sätta gränser och har en egen inre kompass som man följer. Andra känner sig trygga i ditt sällskap. Du har energi att lyssna på andra och är generös.

Man kan säga att den goda självkänslan är som ett inre ankare som gör dig tung i botten och du känner dig trygg med vem du är - du är snäll mot dig själv. Du ser till att dina behov tillfredsställs och du sätter gränser mot andra.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Du accepterar dig själv med både dina framsidor och baksidor. Du får ha en dålig dag utan att du känner skuld. Du ställer rimliga krav på dig själv.

Personer med en i grunden god självkänsla och en positiv inställning till sig själva hanterar svårigheter, stress och motgångar lättare än om man har en mer negativ inställning till sitt värde och sin person. God självkänsla grundläggs under barndomen och uppväxten genom att man får uppleva sig älskad, accepterad och sedd för den man är av sina närstående.

Vad är dålig eller låg självkänsla?

Låg självkänsla tar sig ofta uttryck i en inre dialog där man hela tiden kritiserar sig själv. ”Du är en misslyckad människa”. ”Så borde du inte ha sagt”.” Andra gör det bättre än vad du gör”.

Man känner att man inte duger och den känslan finns med hela tiden och fräter sönder självkänslan. När det finns hål i självkänslan sänker det livskvaliteten och man lever med en inre oro och hör inre kritiska röster som säger att man inte duger något till. Man jämför sig med andra och är aldrig riktigt nöjd. Man är mer sårbar för oro, depression och ångest med en låg självkänsla.

Marta Cullberg Weston, psykolog och psykoterapeut, säger i boken ”Ditt inre centrum” att :” Personer med dålig självkänsla har en ”sked med hål i”. Även om de får positiv bekräftelse från omgivningen rinner den ut genom hålet och ger ingen varaktig förändring”.

Effekter av låg självkänsla är:

• självkritisk
• har negativa glasögon och negativa tankemönster
• jämförelse med andra
• har svårt att ta emot beröm
• höga krav på perfektion
• känner sig som en bluff (”När ska de komma på mig?”)
• känner oro inför utmaningar och förändringar
• Svårt att anta nya utmaningar och känner stress

Har man en narcissistisk personlighet i kombination med låg självkänsla kan man ”blåsa upp sig” som en ballong och bli för självsäker samt projicerar ut sina egna negativa sidor på andra för att själv känna sig perfekt. Man har svårt att acceptera sina svagare sidor och blir kritisk mot andra istället.

Prestationsinriktad självkänsla

Det finns ett begrepp som heter prestationsinriktad självkänsla PBS (framtaget av psykologen och forskaren Lennart Hallsten på Karolinska Institutet) vilket innebär att man har en låg självkänsla som är prestationsbaserad. Självkänslan påverkas av vad man presterar och hur prestationerna erkänns av andra. Man överpresterar och överarbetar uppgifter, ofta för att man är osäker på om man duger.

Får man ingen feedback är risken stor att man tar på sig för mycket arbete. Man har svårt att sätta sina egna gränser, säga nej till övertid, gör andras jobb, blir orolig och stressad vilket i sin tur kan leda till en utmattningsdepression. Tyvärr drabbas många  kvinnor av detta idag sk. ” duktig flicka”- syndrom, med sjukskrivningar som följd. Andra begrepp med samma problem är ”arbetsnarkomanen” och ”prestationsprinsessan”.

Statistiken säger att sedan 2010 har kortare sjukskrivningar ökat med 40% i Sverige. Den största ökningen står unga kvinnor mellan 30-40 år för och då med diagnosen psykisk ohälsa och utmattningsdepression.

Vad kan man göra åt det?

Känner du igen någon av dina medarbetare i dessa beskrivningar eller kanske dig själv? Vill du ha ut det bästa av dina medarbetare och dig själv?

Det finns hjälp att få men det räcker inte med positivt tänkande enligt självhjälpsböcker om man har låg självkänsla. Det krävs professionell hjälp och att bli medveten om hur man fungerar och varför, för att förändra.

Psykoterapi

Man kan i psykoterapi arbeta med en låg självkänsla genom att synliggöra mönster i ens liv som vidmakthåller problemet och söka förstå hur det kan ha uppstått. Medvetenhet är första steget till förändring. En psykodynamisk terapiform som används vid självkänsloproblematik är symboldrama (Marta Cullberg Weston beskriver den terapiformen i sina böcker).

KBT- kognitiv beteendeterapi och schematerapi är andra terapiformer som används vid låg självkänsla och självförtroende.

Reflektion och dagbok

Du kan på egen hand skriva en dagbok där du reflekterar över hur du ser på dig själv och bli medveten om hur tankarna påverkar dig. Fokusera på det du gör bra istället för det negativa. Be om positiv feedback.

Psykologisk coaching

Det finns coacher som är psykologer och som kan arbeta på ett lite djupare plan i coachingen för att utveckla självkänslan och självförtroendet.

Självförtroende

Vad är då självförtroende? Självförtroendet baserar sig på yttre bidrag . Det handlar om att jag vet (är övertygad om) att jag kan något inom ett område, är kompetent och kapabel att lösa situationer och problem. Man kan ha olika grader av självförtroende inom olika områden; man kan ha högt självförtroende på jobbet men privat har man dåligt självförtroende vad gäller tex sociala relationer, umgänge, att dansa eller laga mat.

Självförtroende är baserat i våra tankar (hjärnan) och utifrån våra erfarenheter medan självkänslan är känslomässigt/emotionellt förankrat (hjärtat). Man kan ha ett bra självförtroende och känna sig kompetent, men ändå ha en dålig basal självkänsla. För att få ett bra självförtroende behöver man skaffa sig erfarenheter genom att göra/lära nya saker i sin egen takt.

Hur märks då ett lågt självförtroende?

Man undviker att göra vissa saker, gömmer sig i gruppen och tar inte ansvar. Man undviker att ta en risk att misslyckas. Personen känner sig otrygg eftersom de inte har erfarenheten innan. Vi undviker att byta jobb och kanske arbetar med något vi inte vill eftersom vi tvivlar på vår förmåga att prestera. Man motarbetar all form av vidareutbildning eftersom man inte tror att man ska klara av det.

Hur ökar man sitt självförtroende?

Man är öppen och nyfiken inför nya situationer och uppgifter. Man sätter upp höga - men realistiska - mål för sig själv, fokuserar på dem och arbetare intensivare för att nå målen. Att våga göra och utsätta sig för utmaningar utanför komfortzonen innebär att självförtroendet höjs.

Hur kan du som chef utveckla dig själv och stödja medarbetare?

Vad kan man göra som chef?

Att som ledare ha god självkänsla och bra självförtroende bidrar till ett bra klimat i organisationen eftersom medarbetarna upplever en tydlighet, öppen kommunikation och lärande. Att skaffa sig självinsikt och ta reda på vem jag är och vad jag vill höjer självkänslan. Att börja utgå ifrån sig själv och sina värderingar gör att du blir trygg i dig själv som ledare och medarbetare.

Ska en ledare gå i terapi? Kanske det!

Det finns ledare som ser det som en ledarutveckling som vilken som helst. Om du vet med dig att du har en låg självkänsla skulle jag absolut rekommendera terapi.  I psykoterapi kan man få hjälp att pröva nya förhållningssätt, diskutera kring gamla ”sanningar” som påverkat och ifrågasätta felaktiga tankemönster.

Man kan få hjälp att ändra sitt beteende i situationer där man tex kanske tidigare dragit sig undan, varit konflikträdd eller för snabb och reagerat känslomässigt impulsivt. Men också professionell coaching av en psykologiskt utbildad coach kan vara fullt tillräckligt.

Som chef kan du hjälpa dina medarbetare med låg självkänsla till en psykologutbildad coach, psykolog och/eller psykoterapeut.

Här är ett exempel på vad en sådan insats kan ge för resultat:

Jag har ett företag som kund och vi skulle för några år sedan göra en teamövning i en arbetsgrupp, som jag ledde. En övning handlade om att man skulle rita sitt självporträtt och ge andra feedback. En av deltagarna bröt ihop och kunde inte göra övningen.

Den blev för svår för henne eftersom hon hade låg självkänsla visade det sig. Hon var ofta tyst i grupper och anpassade sig hela tiden efter andra. Hon var självkritisk och höll sig tillbaka. Företaget och hennes chef var så pass mogna och insiktsfulla att de förstod att de behövde hjälpa henne till terapisamtal.

Hon gick hos mig i 10 timmar och vi arbetade med att förändra hennes självbild och negativa syn på sig själv. Hon började att utforska sig själv, ta reda på vad hon ville och kunde, hon började att sätta gränser och ställa krav på andra utan att få dåligt  samvete. Chefen hörde av sig efter tag och undrade vad jag hade gjort med henne!

Det var en helt annan person som de såg nu på arbetet. Hon var aktiv och tog initiativ på jobbet och på konferenser, hon sa ifrån och satte gränser och mådde mycket bra. Arbetsgivaren fick ut en helt ny arbetskraft med mer energi och en gladare person som mådde bra.

En kort och effektiv investering som gav så mycket utdelning för alla parter! Vilken arbetsgivare och chef vill inte ha ut det bästa av sina medarbetare?

Coaching och mentorskap bidrar till självinsikt, självförtroende och självkänsla

För att stödja och utveckla självförtroendet hos medarbetare och hos sig själv är coaching och mentorskap bra verktyg. Hos en professionell coach/karriärcoach/mentor blir du utmanad i att pröva nytt, får användbara tips och nya idéer. Du får feedback och blir bekräftad. 

I coaching och mentorskap bryts cirkeln av negativa tankar och du börjar att se på dig själv med nya ögon. Mental träning och att sätta upp realistiska mål är också viktiga verktyg i coachningen.

Vad kan du göra själv?

Börja tänka i andra banor. Din hjärna har blivit programmerad med vissa tankar. Försök att tänka nytt!

1. Acceptera den du är och se dina styrkor istället för svagare sidor- alla är vi olika
2.  Ta hand om din kropp och hälsa (fysiskt och psykiskt)
3.  Sätt upp realistiska mål för sig själv
4. Belöna dig själv när du uppnått resultatet
5. Be om positiv feedback
6. Minska kraven på dig själv och var mer snäll mot dig själv - vad är ”good enough”?
7. Reflektera över dina behov och ta ansvar för att de tillgodoses - du bestämmer vad du behöver!
8. Pröva något nytt som ligger utanför din komfortzon
9. Sluta jämföra dig med andra Ingen är perfekt! Du behöver inte vara perfekt.