När Jesus, Buddha och Sokrates uppmanade människan med orden ”känn dig själv” levde hon i en ”black box”, relativt omedveten om världen utanför, menar professor Yuval Noah Harari. Idag lever människan i ett totalt nytt sammanhang med en vetskap om den globala världens inflytande på oss människor, och Harari anser att människan måste skydda sig mot många hot utifrån. Vissa av hoten kan vi inte påverka, men vi kan hitta ett eget förhållningssätt för att inte låta oss skrämmas och bli ångestfyllda. Allt detta beskrivs i Hararis nyutkomna bok, 21 tankar om det 21:a århundradet.

Mot bakgrund av hans uppmaning till självkännedom vill jag ge dig några tankar om vägen till självkännedom som en av de viktigaste vägarna till mänskligt välbefinnande och blomstring – och som ett skydd mot en allt starkare påverkan utifrån, som skapar både oro och lidande.

Skyddet mot påfrestning börjar tidigt

Till en början vill jag ställa en fråga till dig som har barn: Vem vill du vara som förälder? I familjen läggs grunden för vår syn på oss själva och på världen. Den bilden och den uppfattningen tar vi med oss ut i världen, där vi fortsätter att bli präglade av hur saker och ting ska vara eller inte vara. Det betyder att människan påverkas tidigt utifrån, av andras förväntningar och åsikter om hur hon ska komma att formas. 

Egentligen ”kidnappas” barnet tidigt. Barnet är helt beroende av omvårdnad och kärlek för att överleva, vilket de allra flesta människobarn lyckosamt får uppleva. Snart träder dock den prägling in som ger oss vår självbild och självkänsla. Hur vill jag som förälder att mitt barn ska vara och bli? Vilka värden och värderingar vill jag överföra på mitt barn? Hur lyhörd kommer jag att vara den dag mitt barn inte instämmer i det jag anser som viktigt och till och med rätt? Vem har rätt och vem har fel? 

I familjen läggs grunden till vår självbild och våra värderingar. Präglingen fortsätter genom skolan, vänner och genom samhällets normsystem. Människans blinda tro på yttre auktoriteter och på att låta sig ledas av gruppen innebär att hon gör sig själv en otjänst. I varje människa finns en inre auktoritet som vi inte lärt oss att lyssna till. När människan får söka sin egen sanning skapar hon sin egen mening. 

Devisen ”känn dig själv” är en mycket vis uppfordran till människan som har en inneboende och ursprunglig visdom om att all kunskap finns där inne, och den behöver hjälp att få träda fram. Vem är ”barnmorskan” och hur tar människan sitt ansvar vidare för sin egen utveckling?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Självkännedom i samspel

På en nivå uppfattar de flesta sig som justa, samarbetsvilliga, omtänksamma och socialt lättillgängliga. Negativa drag såsom otålighet, maktbegär, icke-lyssnande och arrogans är egenskaper som få vill kännas vid. Dessa olika personlighetsdrag kan du vara mer eller mindre medveten om, och vilken effekt de har i samspelet med andra är många omedvetna om.  

En god självkännedom är nödvändig för allt socialt samspel. Det positiva ska du odla och det negativa måste du beskära. Carl Gustav Jung var en Schweizisk professor i psykiatri i början av förra seklet, och han var en föregångare inom västerländsk psykologi. Tack vare hans stora intresse för andra kulturer, religioner, filosofier och mystika traditioner breddade han vår kunskap om människans inre liv och utveckling. En kunskap som är lika aktuell idag som för över hundra år sedan. 

Det första vi möter när vi går på en inre upptäcktsfärd är enligt Jung det han kallar skuggan.Han menar att människan är duktig på självbedrägeri. Vi är inte den vi tror att vi är (jaget), än mindre den vi låtsas vara (persona). De delar av oss som vi inte gillar och som vi inte vill kännas vid lägger vi in i det omedvetna och projicerar lätt ut det på andra. Det är denna del av oss som är skuggan. Ju mindre medveten man är om sin skugga, desto starkare är den. Som en del av diskussionen om självkännedom talade han därför om skuggansbetydelse.  Skuggans gren behöver beskäras, vilket endast kan göras av mig själv. Genom att våga betrakta min skuggsida växer och mognar jag som människa och min självkännedom ökar.

Jag vill ge dig ett par exempel. Jag anklagar dig för att vara kategorisk, men i min skugga ser man att jag själv är kategorisk men att jag inte vill kännas vid det. Jag beundrar dig för att du är modig, och min skugga är att jag är ledsen över att jag själv inte är modig. Skuggan kan alltså bli din vägvisare till ökad självkännedom.

Reflektionens betydelse för självkännedom

Alla vi människor går med ett ständigt tjatter inne i huvudet. Skulle vi öppna munnen och släppa ut allt osammanhängande tjatter så skulle vi uppfattas som märkliga och kanske till och med onormala. Tjattret är obearbetade tankar och känslor, och det gör något med oss, det till och med styr oss. Du är inte dina tankar, du är ej heller dina känslor. Du är inte heller dina begär, det vill säga att du måste vara glad eller du får inte vara ledsen, än mindre arg.

Vi blir trots allt glada, lyckliga, ledsna, arga och ångestfyllda. När vi börjar reflektera över våra tankar och bevittna dem, kan vi lära oss en hel del om oss själva. Det första som du måste träna dig på är just att bli ditt eget vittne till dina tankar och dina känslor. Stanna upp dig själv då och då, tryck på ”pausknappen” och fråga dig själv: varifrån kom den tanken, vad vill den säga mig? 

Då menar jag att du måste ha ett inifrånperspektiv, vilket innebär att det oftast ligger något bakom tankens och känslans uppkomst. Det här innebär också att du kan välja att bli arg, ledsen, glad eller ingetdera. Denna reflektionsprocess som jag här beskriver kan också beskrivas som att bli självmedveten. När vi blir mer självmedvetna – först då kan vår självkännedom öka. Självkännedom är ett resultat av självmedvetenhet.

En annan vinst av att trycka på reflektionens pausknapp är att det ger dig en möjlighet att uppleva nuet. Nästa steg blir att träna dig på nuet genom att träna dig på inre stillhet. Ju mer du tränar på att stilla dig själv, desto större chans att tjattret i huvudet minskar. I nästa månads artikel kommer jag skriva lite mer om vad vi menar med medvetandeutveckling för ökad självkännedom, och förhoppningsvis kan du ta med dig något därifrån för att uppnå en inre harmoni som vi alla längtar efter.

Yuval Noah Hararis råd till oss nutida människor är att meditation är en väg till självkännedom och ett skydd mot den yttre världen som alltmer invaderar oss.

Vartefter vi lär känna oss själva träder ödmjukheten fram. Vi inser även att medkänslan för andra börjar med medkänslan till oss själva. Ju mer ödmjukhet och medkänsla som får träda fram, desto mer kan vi ge till andra. Kanske är allt detta den yttersta innebörden i devisen ”känn dig själv”, och även innebörden i den gyllene regeln: 

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”.