Det är fredag eftermiddag efter en lång arbetsvecka och telefonen ringer. Kollegan på andra sidan går rakt på sak: ”Bra rapport du skrivit, men rubriken på sidan 48 är felstavad. Du vet att rekommendation stavas med två m på svenska?”

Hur du reagerar här säger en hel del om kulturen på din arbetsplats. Om du jobbar på en av alla svenska arbetsplatser där selfie-kulturen har brett ut sig är det sannolikt att du blir arg. Du fokuserar på att kollegan kritiserar dig. Frågar vad hon har för rätt att peka ut fel och avslutar samtalet i kort ton. Sedan lägger du helgen på att analysera kollegans illvilliga uppsåt och på att lista situationer där du blivit orättvist behandlad. Rubriken på sidan 48 får stå kvar som den är för du tänker minsann inte jobba på helgen bara för att någon besserwisser ringt och klagat. 

Brist på tacksamhet hindrar samarbete

Hur människor mår på jobbet har ett samband med hur bolaget presterar. Att samarbete och medarbetarnas förmåga att uppskatta varandra spelar stor roll för både trivsel och resultat kan låta självklart. Desto svårare kan det vara att lista ut hur vi skapar positiva arbetskulturer. När jag flyttade tillbaka till Sverige efter att ha jobbat med utbildning i Kambodja slogs jag av hur vår individualistiska kultur kom till uttryck i Stockholms innerstad. 

Som boende i ett av världens fattigaste länder såg jag varje dag hur människor samarbetade för att överkomma vardagens utmaningar. Här hemma betedde sig människor som om de var helt oberoende av varandra. Frågan om vad som egentligen ger människor förutsättningar att bidra till något större än de själva fick mig att söka mig till den positiva psykologin. Den är vetenskapen om de styrkor som får samhällen, organisationer och individer att nå sin fulla potential för samarbete, välbefinnande och prestation. 

Jag började studera för Martin Seligman, en av världens mest citerade psykologer. Jag berättade för Marty om min upplevelse av att komma tillbaka till Sverige och han gav mig rådet att ta mig an frågan på ett mer vetenskapligt sätt. Han handledde mitt arbete med att fördjupa mig i tidigare forskning och samla in eget data om fenomenet. Han hjälpte mig också med ett mer förfinat vokabulär – det här var en fråga om narcissistiska attityder och underskott på tacksamhet. 

Narcissism bland äldre ett problem i arbetslivet

Ordet narcissism kommer från myten om Narcissus som blev kär i sin egen spegelbild. Idag används det för att beskriva en rad olika attityder kopplade till ett överdrivet fokus på den egna personen.  I alla tider har det pratats om att de unga skulle vara mer själviska än någon tidigare generation. Det finns dåligt stöd i forskningen för att det verkligen skulle vara så. Redan 1984, året då Kim Kardashian tog sin första selfie, skrev forskaren Robert Emmons om att det frekvent spekulerades i att unga skulle vara narcissister men att det inte fanns data som stöttade den idén. 

I min studie från i somras verkar det till och med vara så att de äldre har en mer uppblåst självbild. Dessutom är narcissism ett psykologiskt begrepp som innehåller mycket mer än intresse för spegelbilden i bokstavlig bemärkelse. Raskin och Hall (1981) skriver hur narcisism består av sju komponenter: Auktoritet, Exhibitionism Överlägsenhet, Fåfänga, Utnyttjande, Berättigande, Självtillräcklighet. Det som gör oss mer benägna att ta selfies är fåfänga och exhibitionism. De två är inte associerade med egenskaper som gör det svårt att samarbeta med andra. De verkligt farliga delarna av narcissism beskrivs i forskningen som självtillräcklighet, vilja att utnyttja andra och berättigande som betyder att vi har känslan av att ha rätt till speciella fördelar.  

Det är också dessa delar av narcissism som blir problematiska i arbetslivet. Ett exempel kan vara hur vi reagerar när vi gör misstag på jobbet. Så låt oss återvända till den här fredagseftermiddagen när du får ett samtal om en felstavad rubrik på sidan 48. Om ni har en narcissistisk kultur på arbetsplatsen kommer du att fokusera på hur misstaget får dig att framstå. Skammen slår lätt över i ilska som du tar ut på kollegan. Du börjar också fundera över om kollegan kan ha haft något illvilligt motiv bakom att ringa upp. Resultatet blir ett sämre samarbete, ett sämre välbefinnande och sämre resultat eftersom kollegan antagligen kommer att dra sig för att påpeka dina misstag i framtiden.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Hur står det till med självtillräckligheten och berättigandet på din arbetsplats?

Om du istället arbetar på en plats med där människor inte är lika upptagna med hur de själva framstår och där det finns en kultur av tacksamhet blir utfallet helt annorlunda. Då tackar du kollegan som både har läst hela rapporten och tagit sig tid att ringa upp så att du kan rätta till den felstavade rubriken. Det leder till bättre samarbete, välbefinnande och resultat. 

Narcissistiska attityder gör att vi börjar behandla hela arbetsdagen som en spegelselfie. Vi poserar och börjar arrangera omgivningen så att vi själva hamnar i gott ljus. Lösningen är att titta bort från den här mentala kameran och se hur andra människor bidrar till att du lyckas på jobbet. Om vi lyckas bli av med narcissistiska attityder och kultivera tacksamhet istället kommer vi mycket längre. 

Hur stor är selfie-kulturen på din arbetsplats - och vilka är det som representerar den?