Vi har nog alla upplevt chefer som ”slickar uppåt och sparkar neråt”, det vill säga att när de möter människor som de själva är beroende av så är de som vältränade hundar, som går fot och viftar på svansen, glada över att få vara i deras sällskap. Men när husse eller matte släpper kopplet, och de möter de jyckar som står lägre i rang, så skäller de och kanske till och med bits.

Jag vet inte om metaforen fungerar, men det jag vill säga är egentligen bara att hur högt du än kommer på din karriärstege så ska du inte glömma varifrån du klättrat. Ett tips kan vara att ”tänka bort” det system som företaget utgör och se alla i det större system som livet utgör. Tänk dig att du pratar med alla runt omkring dig som om du mötte dem på läktaren på en fotbollsmatch, på en konsert, på bio, i en bar eller på ett kafé.

Jag minns en gång när jag var på en liten föreläsarturné i Östergötland. Jag hade med uppdragsgivarens hjälp blivit inbokad på ett hotell i Finspång, det var obemannat lägenhetshotell med gemensamt fikarum. På kvällen pallrade jag mig i väg för att hämta en kopp kaffe och där satt en man i min egen ålder och fikade. Ett enkelt ”Hej! Är det bara du och jag här ikväll?” gav till svar att han inte var svenskspråkig, han kom från Tyskland och representerade företaget Siemens. Men eftersom ingen av oss hade ”jobbkostymen” på, där på kvällskvisten, blev samtalet under en knapp timmes fika mycket mer personligt. Jag blev bekant med en medelålders man som gillade fotboll, bodde i villa tillsammans med en fru, två halvvuxna barn och en hund och som tyckte att Sverige är ett fantastiskt land och att maskinkaffe inte är jättegott. Att han var en av Siemens specialister på gasturbiner kunde jag bara ana mig till.

Vi vill inte ha chefer till chefer – vi vill ha människor till chefer.

Det är inte titlar och positioner som gör att människor knyter an till varandra. Så kanske du ska prata lite mer personligt med människorna runt omkring dig. Där och då blir du ”äkta” och det är i äkta relationer du kan utveckla ditt ledarskap. Att du sedan har en chefsroll som gör att du, av och till, måste agera på ett sätt som kanske inte är exakt du, det har människor förståelse för. Om medarbetarna vet vem du är och vad du står för, så märker de när det du tvingas ta beslut och göra saker som går emot ditt innersta, och då kan de vara lojala även då.

Men om du inte känner dig bekväm med att vara personlig? Ja, då har du lite att jobba på. All utveckling är lite obekväm, annars är det nog inte utveckling. Men kom ihåg att det är du som definierar vem du vill vara i din roll som chef och ledare, det är du som bestämmer vad du vill att andra ska veta om dig. Du behöver inte släppa in alla i ditt hem, men du kanske kan berätta var du bor och varför du bor just där. Du kanske inte ska visa videor från barnens förlossningar (vilket numera är ett av många sätt att bli känd), men du kanske ska berätta hur gamla de är och vad de heter. Och enkelt uttryckt kan man säga att det du inte berättar kommer människor att spekulera om, så du kan lika gärna bestämma vad du vill berätta.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Skulle du vilja jobba med dig som chef?

Men hur vet du vad som är du? Hur vet du vad du vill stå för, vilka som är dina värderingar? Ett bekymmer, kanske mer utbrett än man föreställer sig, är att chefer inte har reflekterat över sig själva. De har tagit kliv efter kliv på karriärstegen och egentligen aldrig stannat upp och funderat över vad de tror på och hur de ser, och skulle vilja se, på sitt ledarskap. Tillsammans med min gode vän Mikael Westling Söderström på Högskolan i Gävle startade jag för ett par år sedan en online-kurs för chefer som vill utveckla sitt ledarskap. När vi tillsammans skapade kursupplägget tog vi utgångspunkt i min bok ”Skulle du vilja jobba med dig som chef?” vars syfte är just att få chefer att börja reflektera över sig själva och sin ledarroll.

Examinationsuppgiften för deltagarna blev att skriva sin egen personliga ledarfilosofi – ett åtagande som verkligen kräver självreflektion om det inte bara ska bli en samling klyschor som man har läst i affärstidningarna. Till sin hjälp fick de ett verktyg som vi kallar Bruksanvisningen, ett frågeformulär som tvingar en till eftertanke för att kunna beskriva sina värderingar, sin syn på sig själv och andra, vad som tänder ens motivation och vad som avtänder den, vilken inlärnings- och kommunikationsstil man föredrar, vilken hjälp man känner att man behöver och så vidare. Att förstå hur man själv fungerar är en förutsättning för att fungera väl tillsammans med andra.

Och reflektionen i sig kan leda dig fram – eller tillbaka, vad vet jag – till den innersta insikten för en ledare. Att det är människorna runtomkring dig som är viktigast.