Snart kan snabbköpskassörskan vara ett minne blott. Då syftar vi inte på någon gammal hit från Svensktoppen, utan på verklighetens snabbköpskassörskor. Självscanningskassorna i landets mataffärer kan vid det här laget inte ha undgått någon; när man väl har lärt sig att scanna sina egna varor så behövs inte kassörskorna längre och deras jobb försvinner.

Men det är inte bara okvalificerade serviceyrken som hotas av automatiseringen. En studie som Reforminstitutet har genomfört på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning visar att 53 procent av de svenska yrkena kommer att kunna ersättas av digital teknik inom de kommande två decennierna. Bland dessa finns även en hel del jobb inom tjänstesektorn. Även medelklassen har alltså anledning att vara orolig.

- Det vår studie inte fångar är ju att det kommer till en del nya jobb också. Men det som händer nu är att fler medelinkomstjobb försvinner. Människor som tillhör medelklassen idag kommer att bli antingen hög- eller låginkomsttagare. Om man jobbar inom tjänstesektorn bör man därför fråga sig om man har förberett sig för att klättra uppåt, annars kan det gå åt motsatt håll, säger Stefan Fölster.

Yrken försvinner

Fölster är nationalekonom och har tidigare bland annat jobbat på finansdepartementet och varit chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Sedan 2013 är han chef för Reforminstitutet, en marknadsliberal tankesmedja grundad av Stiftelsen Fritt Näringsliv.

Studien "Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige" är baserad på en metod som använts i en amerikansk studie tidigare, som går ut på att man detaljgranskar arbetsmomenten i varje yrke och bedömer hur snart de olika momenten kommer att klaras bättre av datorer.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Redan idag kan vi se att självstyrande bilar står redo att ta jobben för taxi- och lastbilschaufförer, eller att banktjänstemännen blir allt färre eftersom vi sköter våra bankärenden via nätet. Den utvecklingen kommer att fortskrida och nå allt längre in i tjänstesektorn. Till och med de kreativa yrkena kommer i viss mån att försvinna på grund av automatisering.

- Men det blir också så att många som är kreativa kan använda datorer och robotsystem för att bli ännu mer kreativa. En arkitekt kan till exempel få möjlighet att bygga på ett helt nytt sätt med hjälp av tekniken. Men mönstret är att ett fåtal människor inom de kreativa yrkena kommer att kunna tjäna som rockstjärnor, medan många andra får svårt att ta betalt över huvud taget, säger Stefan Fölster.

Svår omställning

Han understryker än en gång att automatiseringen även skapar nya jobb. Reforminstitutets studie ska inte tolkas som att vi kommer att ha 53 procents arbetslöshet om 20 år. Men det finns en överhängande risk att arbetslösheten blir betydligt högre än idag, särskilt om vi inte klarar av att möta problemet.

Frågan är därför hur väl förberedda vi egentligen är. Stefan Fölster ser utbildningspolitiken som en av nycklarna till att möta framtiden.

- Jag tror att vi kan få en stor omställningsproblematik. Vi kommer att behöva mycket bättre möjligheter till omutbildning och vidareutbildning. Idag har vi ju exempelvis Yrkeshögskolan, och även digitaliserade utbildningar via nätet blir allt vanligare. Men vi behöver en helt ny innovationspolitik för utbildning, säger chefen för Reforministitutet.

Någon obligatorisk arbetstidsförkortning i syfte att "dela på jobben" tror han däremot inte på.

- Nej, jag tror inte det, även om det är en logisk tanke. Arbetstidsförkortning var ett stort projekt fram till för 10-15 år sedan, då facket till slut insåg att folk inte ville ha en obligatorisk förkortning av arbetstiden. Däremot kommer en del välja att gå ner i arbetstid, medan andra kommer att arbeta som bara den. Detta understryker ju också riskerna för stora klasskillnader, säger Stefan Fölster.

Klasskillnader - och ökad levnadsstandard

Klasskillnader, ja. Fölster nämnde i början av artikeln att dagens medelklass kan komma att göra klassresor uppåt eller neråt och bli antingen hög- eller låginkomsttagare. Det finns en stor risk att klyftorna i samhället kommer att öka i samband med automatiseringen. Frågan är vad det får för konsekvenser.

- Man ska komma ihåg att automatiseringen också skapar ett stort lyft i levnadsstandard för de fattiga. De som har låglönejobb om 20 år kommer att ha högre levnadsstandard än dagens medelklass. Det kan innebära att upprördheten över ökade inkomstklyftor kanske inte blir så stor, trots allt. Icke desto mindre är det en viktig fråga att hålla koll på och ha i åtanke, säger Stefan Fölster.

Inkomstklyftor kanske vi kan stå ut med så länge alla får en ökad levnadsstandard och under förutsättning att orättvisorna inte blir alltför orimliga. Men arbetslöshet är det få som kan uthärda i det långa loppet. För dagens unga gäller det därför att fundera ett extra varv innan de väljer utbildning och inriktning i yrkeslivet.

- De bör dels titta på hur många som faktiskt får jobb idag inom det yrke de tänker välja. Vi har ju överutbildat inom vissa yrken i flera decennier. Men det är också en stor fördel att skaffa sig en bra digital kompetens, oavsett vilket yrke man väljer. På så vis kan man se till att tillhöra dem som driver digitaliseringen, istället för att bli en av de som blir ersatta, säger Stefan Fölster.