Relationers betydelse… Vid en första anblick kan ordet ”relation” framstå som en självklar företeelse, något vi tar för givet och kanske inte riktigt reflekterar över. Men vid närmare eftertanke kan vi nog alla inse att olika relationer faktiskt är just olika. Det leder oss osökt till frågan: Vad är det då som är gemensamt, det som gör att alla dessa olikheter ändå kan sorteras in under samma övergripande paraplybegrepp ”relation”? För att kunna resonera kring relationers betydelse för vårt psykologiska kapital behöver vi förstå vad både psykologiskt kapital och relationer innebär. Låt oss därför börja med att definiera dessa begrepp.

Vad är psykologiskt kapital?

Psykologiskt kapital handlar, som nämnts, om mentala resurser – tankar, föreställningar och inre styrkor som hjälper oss att må bra och prestera väl i livet och dess olika arenor. Begreppet myntades i början av 2000-talet av forskaren Fred Luthans, som ville identifiera specifika mentala resurser som (1) i vetenskapliga studier hade en påvisad positiv inverkan på vår prestation och vårt välbefinnande, (2) hade etablerade och valida metoder för att mätas och (3) var möjliga att utveckla.

Vad den tredje punkten anbelangar så föll därmed mentala karaktärsdrag såsom vår generella mentala förmåga (GMF; ofta kallat för ”intelligens”) och vår personlighet (individuella tendenser att över tid och situationer tänka, känna och agera på ett visst karaktäristiskt vis) bort, även om dessa mycket väl levde upp till de två första punkterna.

Fram till dags dato har fyra komponenter av psykologiskt kapital identifierats, vilka om man tar deras inledande bokstäver bildar akronymen HERO:

Hopp – medvetenhet kring vad man vill uppnå i sitt liv eller mål som man har, vetskap om hur man kan gå till väga för att nå sina mål och en villighet att göra det som man behöver göra.

Egenförmåga – tilltro till ens egen förmåga att kunna prestera tillfredsställande väl på de olika uppgifter och utmaningar man har att hantera i sitt liv, till exempel på en arbetsplats, i ett skolämne eller i en privat relation.

Resiliens – förmågan att mentalt kunna ta sig igenom och återhämta sig efter svåra prövningar och perioder av hög stress.

Optimism – ett över lag positivt ”mindset” där man fokuserar en aning mer på det som är och fungerar bra i tillvaron än på det som är mindre bra och dåligt. Det inbegriper även ett positivt sätt att tolka det man är med om, exempelvis att man tar åt sig av positiva händelser och ser hur dessa kan inträffa fler gånger samt att man inte tar negativa händelser personligt och ser dem som tillfälliga och övergående.

Samtliga dessa fyra har visat sig leva upp till de tre ovan nämnda kriterierna. Inte minst har de visat sig vara möjliga att påverka, och det är här vi kommer in på detta med relationers betydelse för vårt psykologiska kapital. Innan vi går in på detta, låt oss tydliggöra vad vi menar med "relation".

Vad är en relation?

Om vi först och främst begränsar företeelsen ”relation” till de mellanmänskliga så inbegriper en relation två personer. Ganska självklart, men ändå viktigt att betona. Exempelvis, två syskon har ju olika relation med sin far och två medarbetare har olika relation med sin gemensamma chef. På så vis är alla relationer unika. De är unika som en konsekvens av den specifika interaktion som sker mellan de två specifika individerna. Genom interaktionen formas således ett mönster av beteenden som präglar och säger något om den specifika relationen. För att vara en relation räcker det, med andra ord, inte med att de två individerna möts vid ett enstaka tillfälle eller väldigt sporadiskt. Interaktionen behöver ske någorlunda frekvent över tid för att definieras som en relation – i vart fall utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

En ytterligare och i sammanhanget särskilt viktig aspekt av en relation är påverkan. I en relation påverkar den ena partens agerande den andres tankar, känslor och agerande vilket i sin tur påverkar den förstnämndes tankar, känslor och ageranden. Det sker således en ömsesidig påverkan genom att individerna agerar, reagerar och responderar på varandra. Denna växelverkan bidrar över tid till att ett unikt relationsmönster formas mellan parterna i varje given relation.

Det vi nu har sagt gäller alla relationer. Sen finns det givetvis olika typer av relationer. En vanlig distinktion är mellan personliga och sociala. Personliga relationer har en högre grad av närhet, intimitet och beroende i jämförelse med sociala relationer som tenderar att vara mer ytliga och hierarkiska. Men oavsett typ av relation så sker en påverkan som i sin tur och på olika sätt kan påverka individernas psykologiska kapital.

Relationers påverkan på vårt psykologiska kapital

Det är just detta med relationers påverkan av tankar, känslor och handlingar som gör att det faller sig rimligt att anta att vårt psykologiska kapital, som i huvudsak är att beskriva som vissa positiva typer av tankar, också låter sig påverkas av de relationer man befinner sig i. På gott och på ont, beroende på vilken kvalitet en given relation har.

Vårt hopp i form av positiva och meningsfulla målbilder i kombination med vetskap om hur målen ska uppnås påverkas till exempel av huruvida andra människor hjälper oss (t ex med coachande frågor) att formulera dessa målbilder och planer, stöttar och uppmuntrar oss på vägen och själva utgör viktiga aspekter av de positiva och önskvärda tankarna om framtiden (till exempel skapar gemensamma målbilder).

Egenförmåga stärks exempelvis av att andra människor ger oss positiv återkoppling när vi presterat bra, särskilt när vi gjort framsteg, utmanat oss själva eller klarat något för första gången. Men också genom att andra människor i ord säger att de tror på vår förmåga, genom att de ger oss tips på hur vi kan agera i en specifik situation och genom att de stöttar oss när vi ännu inte lyckats med något vi företagit oss.

När vi går igenom svåra prövningar är det knappast någon som betvivlar betydelsen av relationer för huruvida vi ska klara av dessa på ett bra sätt, vår resiliens. Andra människor kan stötta och hjälpa oss på olika vis, till exempel praktiskt, känslomässigt, ekonomiskt, med problemlösning etc. när vi hamnat i en jobbig sits, vilket hjälper oss hantera den jobbiga situation vi hamnat i och att snabbare komma tillbaka till ett tillstånd av välbefinnande och normalt fungerande.

Slutligen, optimism som påverkas av våra relationer exempelvis genom att positiva och stödjande människor hjälper oss att se ljusare på tillvaron, får oss att se möjligheter och lösningar i stället för att fastna i problem och utmanar oss till att tolka saker som vi är med om på ett mer konstruktivt sätt.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

En negativ spiral

Relationer skulle även kunna påverka vårt psykologiska kapital i negativ riktning, kanske rentav än mer än vad positiva relationer påverkar det positivt givet att vi människor är väldigt sårbara för det som är negativt. Med andra ord, brister i eller de facto brist på relationer kan sannolikt försvaga styrkan i våra mentala resurser. Låt oss ta ett konkret exempel utifrån en organisatorisk kontext.

Föreställ dig en arbetsplats med en chef och ett antal medarbetare. Du är en av medarbetarna och får nu ta huvudrollen i denna berättelse.

När du började din anställning för knappt ett år sedan var du fylld av hopp och entusiasm. Du såg möjligheter, hade idéer och kände att ditt uppdrag verkligen matchade dig och dina styrkor. Din chef verkade också uppskatta dina initiativ. Uppdraget var som hand i handske med dina förmågor och drivkrafter. Med ett tydligt fokus satte du dig in i verksamheten, såg snabbt potentialen och kom med flera idéer som kunde utveckla verksamheten och skapa mer värde för era kunder. Du formulerade mål, hade en tydlig väg framåt och trodde att du fick utrymme att påverka.

Din chef ville dock skynda långsamt och du insåg att du nog behövde ta det lite varsamt. Med tiden började känslan av begränsning smyga sig på och du upplevde att du blev mer och mer vingklippt. Du hade fått ett uppdrag, men saknade mandat att agera fullt ut. Din chef ville granska varje beslut innan det verkställdes, och snart återtog chefen även rollen som kundansvarig. Sakta men säkert började du ifrågasätta din egen förmåga.

Initialt hade kollegorna varit en trygghet. Det hade varit roligt på jobbet och du hade fått stöd när du lyft dina funderingar kring ditt uppdrag. Men det började skava även där, bland annat för att det var oklart vem som skulle göra vad. Det blev konkurrens om vissa uppgifter och andra föll mellan stolarna. Dessutom uppstod en konflikt mellan två kollegor för att den ena kände sig orättvist behandlad av chefen.

I ett försök att lösa situationen bad du chefen om ett samtal där du beskrev hur du kände och att du önskade få förväntningarna på dig och din roll tydliggjorda. Samtalet kändes konstruktivt, och hoppet väcktes på nytt – det här blir bra. Men det hann bara gå någon dag innan du insåg att inget skulle förändras. Orden från samtalet visade sig vara tomma; det var prat utan handling. Chefen var lynnig både mot dig och kollegorna. Din frustration växte. Den bristande kommunikationen med chefen, konflikten mellan kollegorna, och otryggheten i gruppen gjorde att du själv inte kände tillit vare sig till chefen eller kollegorna. Och osäkerheten växte kring om du gjorde rätt saker, och om du gjorde saker rätt.

Känslan av stress accelererade och till slut fick du ont i magen varje dag du närmade dig kontoret. Du kände dig ensam, att du inte kunde lita på någon och att du inte hade någon du kunde anförtro dig till på jobbet. När du försökte förklara för vänner och familj, möttes du av ord som ”det är ju bara ett jobb.” Det kändes som om ingen förstod. Du tappade i engagemang och hela situationen kändes hopplös.

Berättelsen illustrerar bland annat att om relationer brister i trygghet, tillit och kommunikation så finns en risk att vårt psykologiska kapital påverkas negativt. Vi behöver andras stöd, uppmuntran och återkoppling. Vi behöver andra för att utvecklas. Vi behöver, med andra ord, goda relationer för att stärka och bibehålla våra mentala resurser.

Avslutande reflektioner

Relationer är med andra ord en fundamental del av vår individuella psykologiska utveckling, och har en avgörande roll för vårt psykologiska kapital. Genom positiva och stödjande relationer kan vi stärka vårt hopp, vår egenförmåga, vår resiliens och vår optimism. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att negativa relationer kan ha motsatt effekt och urholka våra mentala resurser.

Med detta sagt, några avslutande medskick:

• Vårda dina relationer – Prioritera positiva relationer som ger dig energi och stöd. Dessa relationer kan ha en betydande påverkan på ditt psykologiska kapital. Avsätt tid till att odla dem och visa tacksamhet till de människor som finns där för dig.
• Stöd andra i din omgivning – Kom ihåg att din egen närvaro och ditt stöd kan stärka andras psykologiska kapital likväl som de kan stötta dig. Ställ dig frågan vad du kan göra för andra innan du frågar vad andra kan göra för dig.
• Var vaksam på negativa relationer – Om en relation undergräver ditt psykologiska kapital kan det vara värt att reflektera över om du kan förändra relationen, minska ner på den eller helt avsluta den.