För några veckor sedan träffade träffade jag några av våra fantastiska företag när de rankades på listan över Europas Bästa Arbetsplatser under en gala i Luxemburg. Under galamiddagen kom vi att prata om nutida förändringar i ledarskap och paradigmskiften som vi befinner oss mitt i. Det fick mig att tänka på hur långt vi har kommit sedan 1900-talet, men också inse hur mycket vi fortfarande befinner oss i förändringarnas tid.

Om vi börjar med en tillbakablick finns det ett antal paradigm inom ledarskap som haft större påverkan på hur vi leder organisationer i dag:

Under tidiga industrialiseringen praktiserades paternalism där arbetsgivaren hade en paternalistisk roll gentemot arbetarna. Arbetsgivaren ansåg sig ha ansvar för arbetarnas välfärd och tog hand om deras grundläggande behov, såsom bostäder och sjukvård. Det skapade både trygghet och lojalitet bland arbetarna, men begränsade också deras individuella frihet.

Max Weber hade en teori om byråkrati under tidigt 1900-tal, där han betonade struktur, formalitet och hierarki i organisationer. Detta ledarskap var inriktat på effektivitet genom klara hierarkier, regler och ansvarsfördelning.

Taylorismen en viktig milstolpe

Taylorismen var en arbetsmetod och ledningsfilosofi som utvecklades under tidigt 1900-tal. Dess centrala idé var att bryta ner arbetsuppgifter i små, enkla steg och sedan optimera dessa steg för att öka produktiviteten. Taylorismen betonade användningen av vetenskapliga metoder för att mäta och förbättra arbetsprestationen, vilket resulterade i standardiserade arbetsprocesser.

Det ledde till ökad produktivitet och effektivitet inom många industrier, men kritiserades också för att minska arbetarnas kreativitet och autonomi. Taylorismen var en viktig milstolpe i utvecklingen av arbetsledning och hade en långvarig påverkan på moderna produktionsmetoder.

På 1930-talet fokuserade man på att förstå och förbättra relationerna mellan anställda och deras chefer. Detta var ett paradigmskifte eftersom det gick bortom strikta hierarkier och fokuserade på människors behov och motivation.

Ni känner säkert till Hawthorne-studierna (en serie experiment som utfördes på Western Electric Hawthorne Works i Chicago under 1920-talet och 1930-talet) som visade att faktorer som social interaktion, uppmärksamhet från ledningen och arbetsgruppdynamik hade en stor inverkan på arbetsprestationen.

Transformationellt ledarskap

Under 1970-talet och 1980-talet började man inse vikten av att inspirera och motivera anställda istället för enbart att kontrollera dem. Transformationellt ledarskap betonade vision och värderingar, och det är ett paradigmskifte eftersom det flyttade fokus från enbart uppgifter till att forma företagskulturen.

På 1970-talet förespråkade Robert K. Greenleaf idén om tjänande ledarskap. Detta paradigmskifte handlar om att ledare bör vara dedikerade att hjälpa andra att växa och utvecklas. Vad som är extra intressant med denna ledarskapsfilosofi är att den bryter med den traditionella uppfattningen om att ledare är överordnade.

Med framväxten av teknologibranschen under 1990 och 2000-talet och snabbt föränderliga marknader kom ett agilt ledarskap. Det agila ledarskapet fokuserar på flexibilitet, samarbete och snabb anpassning till förändringar. Detta är ett paradigmskifte eftersom det bryter med den mer hierarkiska och planbaserade strategin.

Om vi vänder blicken än mer i närtid och tittar på 2020-talet kan vi se ett antal skiften som troligtvis kommer att ha stor påverkan på vårt ledarskap i dag och i morgon.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Tillit som ledarskapsstil

Covid-19 flyttade ledarskapet till än högre fokus på tillit. 2020 krävde ledare att snabbt anpassa sig till och hantera kriser orsakade av COVID-19-pandemin. Detta inkluderade att fatta snabba beslut för att skydda anställdas hälsa och säkerhet samt att upprätthålla affärsverksamheten.

Många organisationer tvingades övergå till distansarbete på grund av pandemin och har nu efter pandemin landat i ett hybridarbete. Ledare behövde anpassa sig till att leda och stödja sina team på distans, vilket krävde nya färdigheter och teknologiska lösningar.

Vidare krävdes även ett högre fokus på medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Att stödja och hantera stress och oro blev en central del av ledarskapet.

Dessutom påskyndades den digitala transformationen ytterligare. Digitala möten, automation och även nu AI skapar andra förväntningar på ledarskapet av människor och även översyn av affärsmodellerna.

Covid-19 anses vara betydelsefullt ur ett ledarskapsperspektiv hur vi ser på ledarskap och hur organisationer fungerar har omvandlats. Fokus har landat på att förstå och engagera anställda på djupet och att vara flexibel i en snabbt föränderlig värld.

Dagens framstående ledare fokuserar på vi-ledarskap

När vi tittar på organisationer i Sverige i dag, ser vi spår av alla paradigm i olika hög grad. Många organisationer har fortfarande en hög grad av både taylorism och byråkrati samt drag av transformationellt ledarskap.

Men vi ser ett också en tydlig rörelse i alla dessa kontakter vi har med företagsledare: Insikten om att sätta människan först oavsett bransch. Utöver pandemins påverkan på våra organisationer ser jag även ett annat paradigmskifte där vi tar ytterligare steg från ett ”chef och medarbetare”-ledarskap till ett ”Vi”-ledarskap.

Ett ledarskap där ledarna ser värdet av medarbetarnas kompetens och förmåga i en värld som kräver att alla medarbetare ger sin input och sitt engagemang i att forma organisationens utveckling. Där ledare lutar sig mot tillit utan att för den delen tappa krav och styrning och skapar ett klimat av transparens och medbestämmande.

Så min fråga till dig? Vilka ledarskapsparadigm ser du i din organisation och kommer dessa paradigm leda er mot er vision?