Begreppet social innovation är inte helt lätt att definiera. Det beror delvis på att det är så brett, mångfacetterat och svårt att avgränsa.

- Ja, det är väldigt svårt att ge en exakt definition. Vi tycker därför att begreppet ska vara så inkluderande som möjligt, just eftersom man kan definiera det på många olika sätt. Men generellt handlar det om innovationer som syftar till att möta problem av social natur. Det är också vanligt att innovatören motiveras av andra drivkrafter än de rent ekonomiska.

Det säger Martin Wikström, som är analytiker på myndigheten Tillväxtanalys. På uppdrag av forskningsrådet Forte har han och hans kollegor skrivit rapporten "Sociala innovationer - ett internationellt perspektiv" som nyligen publicerats.

Vitt skilda verksamheter

Finns det några exempel på social innovation? När Tillväxtverket publicerade ett dokument om sociala innovationer för två år sedan nämndes tre konkreta exempel; plantskolan Ulva Park, Rättviseförmedlingen och Agora Malmö. Det är tre vitt skilda verksamheter; Ulva Park är enligt hemsidan ett socialt företag som "driver försöksodling av nya grödor i samverkan mellan lantbrukare i Uppland och personer med utländsk agrar kompetens".

Rättviseförmedlingen arbetar med att hitta den kompetens som andra säger inte finns - bland exempelvis kvinnor, invandrare och funktionshindrade.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Agora Malmö är en ideell förening som beskriver sig som en "mötesplats för diskussion, kunskap och debatt om religion, kultur och etnicitet".
Social innovation kan som synes betyda många olika saker.

- Just det faktum att begreppet är så brett kan ha bidragit till att man inte riktigt tar det på allvar. Sociala innovationer är ju i sig ingenting nytt, men vi behöver uppmärksamma det mer för att kunna ta tillvara på innovationskraften, säger Martin Wikström.

Kan lära av andra länder

I Sverige har allt fler börjat inse att vi behöver ta vara på hela samhällets innovationskraft, menar han. Men vi har fortfarande mycket att lära av andra länder. I rapporten har Tillväxtanalys tittat närmare på hur man arbetar med sociala innovationer i USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna, Indien och Sydkorea.

- Det finns vissa länder som verkar ligga före oss när det gäller social innovation. Det beror nog delvis på att de har så många välgörenhetsorganisationer. Framför allt är det Storbritanien som utmärker sig, dem kan vi lära mycket av. Men även vissa fattigare länder uppvisar många sociala innovationer, exempelvis Indien. De har inte så stora resurser och tvingas därför jobba hårt för att lösa sociala problem på olika sätt. Det kan stimulera innovationsförmågan, säger Martin Wikström.

Underlätta matchningen

Vad kan vi då göra i Sverige för att tillvarata den sociala innovationskraften på ett bättre sätt? Det handlar delvis om att vi bättre måste förstå drivkrafterna bakom sociala innovationer. Genom att bli mer medvetna om dessa kan vi också hitta nya sätt att stimulera till ökad innovation.
En viktig sak är också att skapa ännu bättre mötesplatser och nätverk för social innovation, bland annat för att underlätta matchningen mellan innovatörer och finansiärer.

- Företag och forskare vet var de ska söka pengar, men social innovation uppstår ofta i andra miljöer. Det kan handla om engagerade personer i någon förening någonstans som inte alls är vana vid att söka finansiering från riskkapital eller stat. Men de kan ändå sitta på en innovation som skulle vara väldigt lönsam för samhället om de bara hade en finansiär. Då tror jag att exempelvis nätverkssajter kan spela en väldigt viktig roll, de kan fungera som katalysatorer, säger Martin Wikström.