Den vanligaste vd:n för ett börsbolag är en man som heter Johan, är 51 år och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Ledningsgrupper i svenska företag är fortfarande väldigt homogena och mansdominerade.

Men bilden håller så sakteligen på att förändras, visar en rapport från stiftelsen Allbright som arbetar för ett jämställt näringsliv. Under det gångna året har 20 börsbolag tillsatt kvinnor i ledningsgruppen och lämnat Allbrights "svarta lista" över bolag som helt saknar kvinnor i ledningen. Samtidigt har tolv bolag fallit tillbaka in på listan, men sammantaget ökar alltså jämställdheten i de börsnoterade bolagen.

Steg framåt

I år utgör kvinnorna 17,8 procent av ledningsgrupperna, jämfört med 14 procent förra året. Den ökade andelen kvinnor beror snarare på att ledningsgrupperna har minskat än att kvinnorna har blivit fler. Men Allbrights vd tycker ändå att utvecklingen är positiv.

- Det här är ändå ett viktigt steg framåt. Vi har färre bolag på svarta listan jämfört med förra året, och även om vissa har fallit tillbaka så är det fler som har blivit bättre. Vi ser också att andelen kvinnor ökar. Det är fortfarande en lång väg kvar till jämställda ledningsgrupper, men vi är på väg i rätt riktning, säger Rebecca Lucander.

Stor mansdominans

Att börsbolagen har en lång väg kvar att gå för att uppnå jämställdhet och mångfald är ingen överdrift. I ledningsgrupperna för Sveriges 251 börsnoterade bolag sitter i år 1 487 män och 323 kvinnor. Var tredje börsbolag har inte en enda kvinna i ledningsgruppen. Bara 14 av de 251 bolagen har en kvinnlig vd - vilket ändå är en rekordsiffra och en fördubbling sedan 2011.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Det finns många orsaker till att det ser ut så här. Vissa av bolagen säger att de inte hittar några kvinnor, andra säger att kvinnorna tackar nej till uppdragen. Men det finns kvinnor som kan och vill sitta i ledningsgrupper, det gäller bara för bolagen att leta. Det kan också vara så att kvinnorna inte finns i deras nätverk, då måste de lära sig leta på andra ställen, säger Rebecca Lucander.

Affärsstrategisk fråga

En annan orsak till den sneda könsfördelningen är att bolagen bara ser problemet som en fråga om rättvisa och jämlikhet. Utvecklingen skulle gå snabbare om de istället började se det som en affärsstrategisk fråga, menar Rebecca Lucander.

- Det finns forskning som visar att diversifierade bolag är mer lönsamma, bland annat för att de tar in fler infallsvinklar. Ett företag behöver flera olika typer av ledarskap, det räcker inte med det typiskt manliga. Företagen måste bestämma sig för att detta är en affärsstrategisk fråga som ska finnas på agendan hela tiden, säger Allbrights vd.

Ytterst är jämställdheten i ledningsgruppen en fråga om konkurrenskraft, menar hon.

- Sverige kommer att halka efter i den globala konkurrensen om vi inte anställer de bästa. Vi tror på meritokrati, säger Rebecca Lucander.

Att det finns kompetenta kvinnor som är redo att göra karriär inom näringslivet råder det knappast några tvivel om. Kvinnorna har varit i majoritet på universiteten ända sedan början av 90-talet. Ändå utgör de än idag en liten minoritet i näringslivstoppen. Vad är det som hindrar kvinnor från att nå ända upp?

- Det finns massor av saker som står i vägen. För det första handlar det om hur stor viljan är att göra karriär - det finns undersökningar som visar att dagens unga är mindre intresserade av att bli chefer än tidigare generationer. En annan förklaring är barnafödande och ett ojämnt uttag av föräldraledigheten. Sedan finns det förstås också strukturer i företagen som gör det svårare för kvinnor att nå toppen, säger Rebecca Lucander.