Med allt större fokus på miljö och på att återvinna och återbruka våra resurser, har turen nu kommit till våra företag och organisationer. Det regenerativa ledarskapet förutspås få sitt genomslag under 2020-talet. Men vad är det och vad innebär det? 

Själva termen regeneration kommer ursprungligen från biologins värld, och syftar till organismers förmåga att återskapa vävnader eller ibland hela kroppsdelar. Applicerat på en organisation eller ett företag, skulle man kunna beskriva det som att medarbetarna som utgör organisationen ingår i en sorts kretslopp, där de inte bara bidrar utan även ”fylls på” och utvecklas själva – allt i samklang med miljön som de lever och verkar i. En sorts win-win-win-förhållande, om man vill uttrycka det så.

Ur ett ledarskapsperspektiv har man lämnat det numera omoderna synsättet bakom sig, där man uteslutande ser medarbetarna som ett slags medel för att uppnå sina mål. Med ett regenerativt ledarskap har man förstått att medarbetarna inte bara behöver uppmuntran och kompensation för sina bedrifter, utan de behöver mer än så. Målet är att få alla att växa och bli mer. Det är en pågående och ömsesidig skapandeprocess, som både ser till företaget och de anställda på en personlig och individuell nivå, samt har ett miljö- och hållbarhetstänk. Denna förflyttning beskrivs av NeuroLeadership Institute.

Grundtankarna i ett regenerativt ledarskap

Det regenerativa ledarskapet bygger, som tidigare nämnts, på en sorts grundtanke som har sina rötter i biologin, och hur naturen och livet är uppbyggt kring cykler och ständig anpassning. I ett TedX Talk berättar Laura Storm att återvinning och återbruk är en självklar del i verksamheten hos de organisationer som har anammat denna ledarskapsstil. Allt de gör och producerar, utgör en del i en sorts kretslopp.

Med detta synsätt upplevs det naturligt, snarare än skrämmande och hotfullt, att allt förändras över tid, ingenting är statiskt. Återigen, allt i naturen går i cykler… Vi är uppfostrade med Darwins princip om att ”starkast överlever”, men om vi kikar lite närmare på de arter och organismer som har överlevt längst här på jorden, så är det inte styrka som är orsaken till deras framgång, utan deras förmåga att anpassa sig. Så varför skulle inte det gälla även i företagssammanhang? 

Den organisation som skapar ett tryggt klimat för sina medarbetare – även när det stormar –, där det finns utrymme att göra fel, och där cheferna ser mångfald som berikande istället för besvärligt – det är där utvecklingen kommer att ske. Och i en föränderlig värld, är utveckling och anpassning helt nödvändigt för att nå framgång. 

Intellektuell ödmjukhet öppnar upp för ny kunskap 

I flera olika studier har forskare undersökt något som kallas intellektuell ödmjukhet. I studierna definierar man det som att man har bra koll på sina egna tillkortakommanden samt förmågan att värdesätta andras intellektuella kompetens. 

Resultaten visar att människor med hög grad av intellektuell ödmjukhet, generellt är mer nyfikna och har ett mer öppet sinne än de med mindre intellektuell ödmjukhet. De är mer mottagliga för nya infallsvinklar, och ser meningsskiljaktigheter som ett tillfälle att lära sig något nytt, snarare än ett tillfälle att pådyvla någon annan sin åsikt.

Mot bakgrund av detta, är det lätt att se vilka fördelar som torde finnas med att låta chefer utveckla sin intellektuella ödmjukhet.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Ödmjukhet är det nya auktoritära – men förändring tar tid 

Trots att vi idag vet att ett mer mänskligt ledarskap är både efterfrågat och gynnsamt, dominerar fortfarande en auktoritär ledarskapsstil på många av våra arbetsplatser. Hur kommer det sig?

Än idag lever många chefer i villfarelsen att ambition och ödmjukhet inte kan samexistera. Man är rädd att man genom att visa ödmjukhet, exempelvis genom att erkänna att man inte sitter inne med alla svaren, ska uppfattas som svag av medarbetarna. Det här är ofta en helt felaktig uppfattning. Tvärtom så har många av oss lättare att känna respekt för en person som har förmågan att erkänna sina brister, eftersom det visar att hen är både mänsklig och genuin – något som i högsta grad inger förtroende.

Sannolikt är den här missuppfattningen en kvarleva, som bygger på den numera förlegade uppfattningen att chefer behöver vara auktoritära för att få med sig medarbetarna. Det är sant, det som Bill Taylor skriver i Harvard Business Review, att ett stort ego väcker uppmärksamhet, men ödmjukhet ger resultat. Eller, uttryckt på ett annat sätt, att arrogans skapar rubriker, men ödmjukhet leder till förändring. Chefer idag har mycket att vinna på att uppdatera sig om vad som driver människor, eftersom däri ligger nyckeln till att leda en framgångsrik organisation.

Kanske är det så att på samma sätt som vi alla behöver lära oss att tänka om och att inta ett mer ödmjukt förhållningssätt till jordens resurser för att skapa ett hållbart leverne, på samma sätt behöver chefer ute i organisationerna lära sig att se både medarbetarna och företaget på ett annat sätt. Ödmjukhet är det nya auktoritära. Förändring tar tid, och den blir möjlig först när insikten är på plats och viljan är genuin. Men bollen är i alla fall i rullning…