Är vi kort och gott rädda för att känna efter? Sätten att fly från oss själva är otaliga. Det kan ske genom att begrava sig i arbete. Genom överprestation. Genom perfektionism. Genom att ständigt vara fullbokad. Genom att försvinna i mobiltelefonen. Genom att träningsmissbruka. Genom att överkonsumera. Genom att mat- eller substansmissbruka. Genom att martyrlikt ständigt hjälpa andra på bekostnad av sig själv. Eller genom egoism och narcissism. Ja, jag tror till och med att narcissismen är en flykt från sitt sanna jag. En flykt från att känna. Sitt hjärta. Slå.

Vad slår ditt hjärta för? Vad får dig att gå upp ur sängen varje morgon? Lever du för det? Eller drömmer du i hemlighet om en annan livsväg? Vad viskar ditt hjärta när du stannar upp och på allvar lyssnar? Kan hemligheten bli till verklighet? I ordet hemlighet vilar ordet ’hem’. Hemmet är där hjärtat är. Passionen. Glöden. Den plats där sol och jord möts inom oss. Där.

Så varför flyr vi? Varför är vi så rädda för att stanna upp och känna – då svaren, regnbågen och livets skatt så uppenbart vilar inom oss? Därför att det gör ont att växa. När knoppar ska brista och kokonger spricka behöver vi mod. Ty innan knoppar blommar och fjärilar föds, där upplever vi död.

Inre jordbävningar. Tumult. Växtvärk. Tvivel. Tvekan. Kaos. Vägval. Bortval. Beslut.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Pånyttfödandets förspel är smärtsamt. Kanske till och med ångestfyllt, mörkt och bedrövligt.

Så vad får oss då att vilja förändra? Att fånga dagen? Att förverkliga drömmar? Att uttrycka och manifestera? Att våga det nya?

Därför att alternativet inte längre känns som ett alternativ. Därför att hjärtats röst vill sjunga. Därför att solen inom oss vill stråla. Därför att livskraften kräver utrymme. Därför att flykten från oss själva fött en längtan så stark. Denna längtan är att lära känna sina inre gåvor och uttrycka dessa.

Så föder vi fram det nya. Vi upplever och lever ut. Vi skapar, vi växer och vi delar med oss. Och i takt med att vi gör det byter vi ut flykten mot närhet. I närheten till oss själva föds en närande närhet till livet. En närhet till de vi är. En närhet till det vi gör. En närhet till våra medmänniskor. En närhet till våra hjärtan. En närhet som gör livet äkta. En närhet som gör livet kärleksfullt. En närhet som gör livet värt att leva.

Denna närhet kommer inte att ta död på all smärta. Men den kommer att skänka mod, mening, vägledning och tillit. Den kommer att vara lyktan som lyser upp vägen framåt. Solen i våra hjärtan.