Neuroledarskap - för din hållbara framtid
Alexandra Thomas, Move Management: Ingen vill verka i en organisation med teknikberoende skuggestalter, som hugger på minsta klick och like, med en ständig jakt på stimulans.
Hälsa | Ledarskap | ARTIKEL | MAJ 2018
Neuroledarskap - konsten att leda hjärnan.
Ledare ska tillåta sina medarbetare att verka i resursstarka tillstånd. Men hur ger man bästa möjliga förutsättningar för det när omvärlden ständigt kallar på uppmärksamhet? Kontorslandskap och teknikmonster som krigar mot hjärnans trygghetssystem kan bekämpas – med neuroledarskap.
Enligt en artikel i Fokus håller våra hjärnor på att kopplas om och vi blir allt sämre på logiska resonemang, abstrakta tankegångar och att koncentrera oss på en uppgift. Vi blir mindre kreativa, uttrycker färre djupsinniga tankar och i mötet med andra ger vi intryck av att vara ointresserade. Bara att undertrycka impulsen att kolla telefonen stör tänkandet, hämmar utvecklingen av personlig närhet i sociala relationer och minskar känslan av att bemötas med empati. Dessutom tror vi att vi blir mer intelligenta och utgår ifrån att det är vår egen mentala kapacitet som tar fram informationen. Teknologin skapar helt enkelt en självgod generation, som knappt kan använda en penna eller ännu mindre ser poängen med att kunna stava, och som kanske vet mindre än någonsin.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Beteendetest i ledarskap
Det låter som att det är dags att återta makten över teknologin, istället för tvärtom, och jag väljer att göra det på två ledarskapsområden: föräldraskapet och det egna teamet. Jag börjar med att efter ett visst klockslag slå av knappen till internet, och gömmer både dator och telefon. Det ger få populäritetspoäng i föräldraskap, men efter några bråk kommer både tonåringen och tioåringen med på kvällspromenad. Vi känner lukten av äppelblom och stannar till och pratar med grannarna. Fixar cyklarna medan yngsta dottern tycker att gatan känns som en familj. Det slår mig att vi fungerar som en familj när mobilerna läggs undan. Vi pratar med varandra. Kan planera semestern, fattar klokare beslut och mår bättre. Vägen dit går genom kamp och ett argumentativt minfält- och det är alltid värt det.Nya fenomen har i alla tider skapat moralpanik och att enkelt kunna kommunicera, med både jobbet och sitt nätverk, förenklar och förgyller våra liv. Men att ha en smartphone, ihopväxt med kroppen bredvid sängen, är som att bjuda in en trojansk häst till sitt liv. Utan att göra anspråk på att bli en bakåtsträvande 1970-tals förälder vinner verkliga relationer över tekniken med ett-noll.
Att bryta vanemönster och beteenden är svårt, men principen går att tillämpa på vilket ledarskap, team eller organisation som helst. När jag går vidare med beteendetestet märker jag att i mötet med mitt team fungerar vi sämre när datorer och telefoner finns inom räckhåll. När teammedlemmarna ägnar sig åt flera saker samtidigt går det nästan att se hur deras kognitiva resurser splittras. Jag ger samma information flera gånger och anstränger mig för att få alla att delta i mötet med full närvaro. Därför läggs telefonerna undan och datorerna fälls ned. Ibland, när flera av oss är uppe i varv, inleder vi med en halvtimmes meditation. Det intressanta är att vi resultatmässigt inte tappar någon tid. När meditationen är över går vi istället in i ett fokus som inte kunnat skapas om våra sinnen varit oroliga, rastlösa eller splittrade. Som ledare förväntar jag mig att alla deltar i mötet med uppmärksamma sinnen, annars är det ingen idé att mötas alls.
Multi-tasking äter av hjärnans resurser
Många företag försörjer sig på att stjäla vår uppmärksamhet, dygnet runt. Vi ger villigt och oreflekterat bort tid och kapacitet samtidigt som vi anger var på Google-kartan vi befinner oss. Men hjärnan är dålig på multi-tasking och den ständiga uppkopplingen ökar stresshormonet kortisol och kamphormonet adrenalin. Samtidigt överstimuleras hjärnan med endorfinkickar och dopaminberoende, som belönar oss för förlorat fokus. Att ha mycket att göra, och att konstant vara på språng, har blivit ett normaltillstånd i svenska organisationer. Trenden är häpnadsväckande omodern. Det räcker med att betrakta team, som på lunchraster sitter på rad med mobilerna uppe. Sannolikheten att det föds synergier, djupsinniga dialoger eller innovationer under just den lunchen är låg. Forskning visar att kontorslandskap är förödande för det fokus som svåra, strategiska uppgifter kräver. Ändå uttrycker många medarbetare och chefer skuld över att ibland dra sig undan och arbeta enskilt. Jag möter ledningsgrupper, som agerar som reaktiva slavar under ett operativt berg, och konstaterar att de inte är en ledningsgrupp, de är en arbetsgrupp som arbetar i parallella spår.
Enligt Maria Tornberg, som forskat och arbetat med organisationsutveckling i tjugo år, kommer vi inom en tio-femton års period att arbeta på ett annat sätt. Våra hjärnor är inte anpassade till dagens arbetsliv, och vårt primära fokus är överlevnad. Vi läser ständigt av omgivningen, med syfte att skydda oss, men med hot- och rädslosystemet i full gång blir det svårt att samarbeta, prestera och fokusera. Enligt Googles tvååriga studie av 180 team var psychological safety det viktigaste kriteriet för att skapa och behålla högpresterande team. Trygga medarbetare kan nyttja sin fulla hjärnkapacitet, vilket leder till effektivare arbetssätt, bättre kommunikation, prestation och välmående.
Trygghet och prestation genom neuroledarskap
Lösningen på vårt minskade fokus, stress, oro och våra splittrade kognitioner kan alltså vara neuroledarskap. Ett ledarskap baserat på neuro- och beteendevetenskap, kommunikation och psykologi. Om ledare får ökad förståelse för hjärnans funktion och begränsningar kan de arbeta medvetet för att minska medarbetares hotsystem och istället leda dem mot att oftare verka i ett tryggt tillstånd. Genom att ledare har större kännedom om hjärnans funktion kan ett mer hållbart och medvetet ledarskap växa fram, men vägen dit kan ibland verka lång. För tillfället arbetar jag i flera organisationer där medarbetarna uttrycker att deras arbetsdag består av att svara på mail och springa mellan möten. Att ha ett hållbart arbetsliv tolkas som att hinna hämta barnen på dagis och klara av arbetsuppgifterna, utan att behöva gå ner på deltid. Detta är varken hållbart eller effektivt och finns förväntningar på något som helst strategiskt eller kreativt tänkande behöver företagsledningar se sig om efter nya lösningar.
Om fler ledare tillåter sina medarbetare att verka i resursstarka tillstånd, och till exempel oavbrutet koncentrera sig på en sak i taget, hamnar informationen inte bara i arbetsminnet utan i det djup- och meningsskapande långtidsminnet. Fler företag och ledare behöver därför snäva in medarbetarna och uppmuntra one-tasking, att ägna sig åt en sak i taget. Ingen vill verka i en organisation med teknikberoende skuggestalter, som hugger på minsta klick och like, med en ständig jakt på stimulans. Företagsledningar behöver arbeta medvetet för att ta sig själva och sina medarbetare ut ur teknikslaveriet och öppna upp för innovation och intelligenta, långsiktiga beslut.
Jag avslutar kvällspromenaden med att hänga upp ett citat på kylskåpet. Det är från en av författaren Ian Mc Ewans föreläsningar.
"Ensamhet, en av civilisationens verkliga lyxfenomen. En stor del av historiens tänkande kvinnor och män hade tillgång till en ensamhet som vi som lever idag förmodligen berövas, eller förnekar oss själva. Så se till att skaffa ett litet utrymme som varken är digitalt eller socialt. Köp en anteckningsbok, hänge er i total ensamhet åt era egna tankar inom ramen för er egna privata rymd. Ta makten över den plats där inga andra kan nå er, hitta er, påverka er, sälja något till er eller berätta om sin senaste semester. Återupptäck konsten att tänka själv, att se vad era sinnen kan åstadkomma om de ges rätt förutsättningar".
Döttrarna suckar, men jag ska lyssna in vad de tycker om tjugo år.
- Följ skribent
Motivation.se har som främsta ambition att publicera intressant innehåll för våra läsare. Då och då ger vi utrymme åt områdesexperter, partners och andra skribenter med särskild kompetens som får möjlighet att dela med sig av sin kunskap inom sina områden
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Hälsa
- Ledarskap
Om skribenten
Alexandra Thomas är organisationskonsult och regionchef på Move Management. Hon är legitimerad psykolog och blivande specialist i organisationspsykologi. Som engagerad och målinriktad ledarutvecklare får Alexandra individer och grupper att tänka till och utmana sig själva. Hon är uppmärksam på det som händer och samlar på intryck. Stämningar, gruppdynamik eller oväntade vändningar ger inspiration till att skriva varje dag.