Begreppet ”organisation” sägs ofta betyda ungefär ”verktyg” eller ”redskap”. Det man tänker på då är en tidig definition av ”organisation” där den beskrivs som ”ett antal människor som gör olika saker på ett samordnat sätt för att uppnå gemensamma mål”. Men med tiden har allt blivit mycket mer komplext. Det tydliga målet med den enkla arbetsfördelningen där ”du gör det och jag gör det” finns inte längre. Organisation har blivit ett svåröverskådligt och snårigt område befolkat av managementkonsulter, inspirationsföreläsare och allehanda forskare.

Sedan 1980-talet, när den här utvecklingen tog fart, har många organisationsmoden kommit och gått. Ena dagen ska det vara ”Lean”, den andra ska det vara ”Agilt”. Det är inte undra på att många chefer känner sig förvirrade och desillusionerade. Hur gör man då för att hantera den här osäkerheten? Jo, man ser till att träffas och prata om det. Med andra ord, man kallar till ett möte, och ett till, och ett till…

Den explosion av möten som vi har sett de senaste decennierna blir lätt att förstå då man ser den i det här ljuset. Men tänk om vi har missat något alldeles grundläggande när vi sitter i alla dessa möten? Tänk om det som händer är att vi i ”mötet” omedvetet tar fasta på den mest grundläggande av alla organisationsformer? Mitt ibland alla klämkäcka konsultfloskler tar vi vår tillflykt till ett sätt att fördela aktiviteter och ansvar som är lika gammalt som mänskligheten – nämligen möten.

För den som har koll på den historiska utvecklingen av olika organisationsteorier kan det vara förvånande att möten helt har glömts bort. Men det är verkligen så. Hela den enorma managementindustrin har helt enkelt missat att fokusera på mötenas enorma betydelse för allt organiserat liv. Hade möten behandlats som den organisationsform de egentligen är, då hade vi sett ”Chief Meeting Officers” i ledningsgrupperna, mötena hade redovisats i årsredovisningen och varit en central del i varje organisations strategidokument. Men det förekommer knappt idag. Mötena lyser med sin frånvaro där, precis som i ledarutbildningsprogrammen – trots att dagens chefer ofta ägnar mer än hälften av sin arbetstid åt möten.

Vi menar att det är hög tid att uppmärksamma mötena. Inte bara för att vi vinner mycket på om de blir effektivare, utan för att organisationens möten kan vara utgångspunkten för att förenkla, effektivisera och inspirera både chefer, medarbetare och intressenter.

Vi vill mena att möten är den mest grundläggande organisationsformen av dem alla, molekylerna som bygger upp alla andra organisationsformer. Det är dags att vi ger möten högre status. Det är dags att vi börjar behandla möten som den organisationsform de verkligen är. Då kan de övriga organisationsformerna äntligen börja fungera mer som de ska.

Läs del 1 om möten här!