De flesta företagare, chefer och rekryterare i det här landet har ungefär samma värderingar som alla andra – de vill vara goda medborgare och bidra till att samhället utvecklas, inte minst när det gäller den på senare år brännheta frågan om jämställdhet och mångfald.

Samtidigt upplever många att verkligheten är mer komplicerad än vad mediebrusets alla slagord gör gällande. Att sätta samman könsmixade arbetsteam kan låta som världens enklaste och mest självklara grej, men i praktiken är det ofta mer komplicerat.

I vissa branscher råder det en enorm obalans i könsfördelningen; inom teknikområdet kan det vara betydligt lättare att hitta manliga kandidater, medan det i vård- och hälsosektorn råder ett stort överskott på kvinnor – bara för att nämna två exempel. För småföretagare kan det dessutom kännas viktigare att anställa någon som man känner och litar på än att ”krångla” med könsfördelningen på arbetsplatsen.

Frågan är därför: Är det värt ”besväret” att skapa könsmixade arbetsteam? Eller är det bara en form av ytlig politisk korrekthet som man egentligen kan strunta i?

Mixade team presterar bättre

Forskning har på senare år visat att könsmixen påverkar gruppens prestationer positivt. Alla forskare är förvisso inte överens, men flera studier  har visat att könsblandade team är mer kreativa än arbetsgrupper som är enbart manliga eller enbart kvinnliga.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Det finns flera möjliga anledningar till detta. En förklaring kan vara att kvinnor och män delvis har olika erfarenheter av livet och därför bidrar med lite olika perspektiv och insikter.
En annan förklaring (om man får spekulera lite) kan vara att homogena grupper lockar fram ett stereotypt beteende, medan mixade grupper gör det lättare att uppträda som individ snarare än ”flockdjur”.

I hundraprocentigt manliga grupper kan det exempelvis vara tabubelagt att visa sårbarhet, vilket är en förutsättning för kreativitet och ledarskap. Det kan också vara tabubelagt att uttrycka oro inför ett överdrivet risktagande.

Politisk korrekthet – bra eller dåligt?

Om man vill lägga det stereotypa beteendet åt sidan fordras emellertid också en medvetenhet om att könsroller och sexism verkligen existerar. Hur undviker man att dessa beteenden kommer i vägen för kreativiteten?

Genom att helt enkelt säga åt gruppmedlemmarna att vara ”politiskt korrekta”, föreslår forskare från Cornell University. Könsmixade grupper som blir tillsagda att iaktta politisk korrekthet genererar fler och mer originella idéer jämfört med grupper som ombeds vara ”finkänsliga” eller ”artiga” – alternativt lämnas helt utan beteendekod – enligt studien från Cornell.

Naturligtvis kan politisk korrekthet gå för långt, vilket kan få konsekvensen att jämställdhetsarbetet hånas och inte tas på allvar. Men i lagom dos är det alltså bara bra för kreativiteten (och trivseln i teamet) att vara lite PK.

Både forskning och sunt förnuft talar alltså för att könsmixade team är bättre än homogena arbetsgrupper. Kanske är det trots allt värt besväret att gå en extra mil för att hitta den där kvinnliga ingenjören eller manliga sjukvårdaren som ni kanske inte vet att ni behöver.