Fredrik Strömbäck växte upp omgiven av havet. Han är född i St. Anna skärgård på den svenska östkusten. Kärleken till sjön gjorde honom till seglare redan i unga år, och ledde så småningom till att han valde en sjökaptensutbildning.

På den fyraåriga utbildningen varvades teori med ett års praktik på Stilla Havet och Atlanten. Därefter jobbade han som styrman i tre år - först på norska tankbåtar i Nordsjön och Medelhavet, sedan på färjetrafiken mellan Sverige och Finland.

Ledarskapet till sjöss medför en del ganska speciella utmaningar, berättar han.

- Ja, framför allt för att man har besättningar från olika kulturer och olika delar av världen. Det är exempelvis många som kommer från asiatiska länder, där de har en helt annan ledarskapskultur med en spetsig hierarki. Som befäl måste man då vara medveten om de speciella förutsättningar som finns. Det är mitt ansar att skapa ett tillåtande klimat för kommunikation och dialog. Språkförbistringen kan också medföra att det blir extra viktigt att vara tydlig, säger Fredrik Strömbäck.

"Måste vara ödmjuk"

Nu har han gått iland och inlett ett nytt liv som marknadsansvarig på Sjöfartsverket, men han ångrar inte åren till sjöss - och tror att han har stor nytta av sina erfarenheter från "de sju haven". Att vara befäl över gamla erfarna sjömän ställer stora krav på ledarskapet.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- När man har gått sjökaptensutbildningen hoppar man direkt in i en ledarposition, och blir under perioder delegerad av överstyrman att leda manskapet på däck, ofta 7-8 personer. Det är en väldigt konservativ bransch, och om man då ska komma dit som nyexaminerad och vara befäl över sjömän med 30-40 år i branschen så måste man vara ödmjuk, säger Fredrik Strömbäck, och fortsätter:

- Det är en smal balansgång - man måste vara mjuk men får samtidigt inte vara svag. Men man kan inte bara gå på, man måste lyssna också.

Fiskebåtar och brandlarm

Ansvaret som styrman handlar emellertid inte bara om att hålla sig väl med motsträviga sjöbjörnar. Man har ett fartyg att styra också. Och även det kräver ledaregenskaper - framför allt handlar det om att kunna ta beslut.

- Som styrman har man fullt ansvar för navigeringen och säkerheten. Det krävs en förmåga att snabbt kunna ta rätt beslut vid rätt tillfälle. Plötsligt är det en fiskebåt som kommer i vägen, ett brandlarm som går eller en maskin som slutar fungera. Då gäller det att ha is i magen, säger Fredrik Strömbäck.

Fredrik Strömbäck, Styrman

- Det finns förstås internationella regler för hur man ska bete sig, men det finns ingen garanti för att alla gör som man förväntar sig. Goda marginaler till andra fartyg och till land är det som gäller. Det händer ju också att det dyker upp fritidsbåtar i trånga farleder, då kan det bli farligt - ett stort fartyg kan ju inte göra snabba svängar. Min uppgift som styrman är att se till att fartyget kommer från punkt A till punkt B på ett säkert sätt, förklarar han.

"Hemma stod allt still"

Fredrik Strömbäck hann avancera till förste styrman innan han valde att gå iland och börja jobba på Sjöfartsverket. Men det var inte vantrivsel som fick honom att lämna livet ute på havet.

- Jag tyckte att sjölivet i sig var trevligt, det blir liksom ett annat typ av liv. Det är mysigt på en båt, och framför allt är det alltid intressant att se olika delar av världen. Men när man kom hem kändes det som att allt stod still. Man kunde komma hem i november och ingen annan av ens släktingar och vänner var ledig. Det var inte lika kul.

Att jobba till havs är naturligtvis inte optimalt för familjelivet - men det behöver heller inte vara så negativt som många tror, menar han.

- I familjer där någon jobbar till sjöss finner man nog ofta en balans. Ibland händer det att familjelivet slutar fungera när man går iland för alltid - man har liksom vant sig vid att vara ifrån varandra 180 dagar om året. Nuförtiden har man ju dessutom internet ombord, vilket har minskat avståndet. Men man kan fortfarande inte komma hem när som helst om det är kris i familjen, säger Fredrik Strömbäck.

Han tillägger att mycket har förändrats i branschen - turerna har blivit kortare, och yrkeskåren blir allt mer mixad med fler kvinnor.

- Förr var sjölivet på ett annat sätt. Man valde en livsstil när man blev sjöman, idag så är det mer som en industri, och liggetiden i hamnarna är minimerade för att hinna flera turer och på så sätt öka lönsamheten. Livet som sjöman är idag som vilket yrke som helst.

Ville utvecklas

Idag trivs han bra med sitt nya arbete som marknadsansvarig på Sjöfartsverket, men åren på sjön vill han inte ha ogjorda.

- Nej, jag skulle inte göra någonting annorlunda. Men jag valde att gå iland för att jag ville utvecklas mer och ha ett mer socialt arbete. Arbetet på fartyg är lite som i militären, det finns olika roller och saker man måste göra för att långsamt stiga i grad. Jag kände att jag ville ha någonting mer flexibelt, säger Fredrik Strömbäck, som idag läser till marknadsekonom på Företagsekonomiska Institutets distansutbildning.

- Jag vill bredda mina kunskaper, utifall att jag skulle vilja göra någonting annat någon gång, förklarar han.

Fredrik Strömbäck navigerar in i framtiden med fast mark under fötterna. Men någon riktig landkrabba blir han nog aldrig.