Svante Randlerts nya bok ”Drömledarskapet” tog ett år att skapa, i samarbete med ett stort team som gick till grunden med frågan vad gott ledarskap egentligen är i vårt moderna arbetsliv. Boken var klar till årsskiftet, men när den väl släpptes råkade den sammanfalla med en stor kris i vårt samhälle. 

En kris som egentligen bara belyser ledarskapets betydelse och accelererar den utveckling som redan var på gång. Vi lever i en tid av förändring, och som ledare behöver du anpassa dig och ditt ledarskap efter det.

– Boken kom ut samma vecka som coronakrisen nådde Sverige, och det var egentligen ganska bra tajming. Ledarskap har aldrig varit viktigare än nu. I otrygga tider måste man kunna förmå människor att gå åt samma håll, och då är ledarskapet avgörande. Läsare har hört av sig och sagt att boken känns ännu viktigare nu i och med det rådande läget, säger Svante Randlert.

Boken tar sin ansats i allt som har hänt i arbetslivet de senaste 10 åren, förklarar han. Iphone slog igenom, vi genomgick ett stort teknikskifte och hela företag skapades eller försvann. Och det som har hänt de senaste veckorna har drivit på utvecklingen – rejält.

– Det har nog hänt mer de senaste åtta veckorna än de föregående tio åren. E-handel, videokonferenser och liknande har fått ett enormt genomslag på kort tid, eftersom pandemin har tvingat fram det. Själva begreppet ”att ses” betyder någonting annat nu än vad det gjorde tidigare, säger Svante Randlert.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Tid av förändring kräver ny mentalitet

En viktig poäng i boken är att det som tagit dig hit, där du är idag, kanske inte kommer att ta dig dit du vill imorgon. Det är också en poäng som kan understrykas med ännu större emfas i den rådande krisen. 

Att ”gå tillbaka till det normala”, alltså till det samhälle vi hade före coronapandemin, kommer inte att finnas som alternativ. Det gäller i synnerhet synen på var, när och hur arbete ska utföras.

– Jag hör ofta folk säga att ”om man vill få någonting gjort så måste man jobba hemifrån”. Och pandemin har tvingat företag att acceptera distansarbete på ett helt annat sätt än tidigare. När krisen är över så ska vi komma tillbaka till arbetsplatsen… men till vilken arbetsplats då? Vad ÄR en arbetsplats? 

Den mentalitet som gör gällande att allt arbete och alla möten ska äga rum på arbetsplatsen kommer att få ge vika en gång för alla under det nya decenniet som just har börjat, säger Svante Randlert. Det kommer bland annat att märkas i hur vi hanterar möten, som kommer att delas upp i två kategorier:

– Den ena kategorin är de rent funktionella mötena, där det i regel finns en strikt uppdelning mellan avsändare och mottagare av praktisk information. Dessa möten kommer i väldigt hög utsträckning att skötas digitalt, och behöver inte äga rum på en arbetsplats. Den andra kategorin är möten som syftar till att man ska skapa någonting tillsammans, och dessa kommer att ske på arbetsplatsen, säger han.

En central fråga blir alltså vad arbetsplatsen egentligen är till för, och i vilka sammanhang den är meningsfull. Hur skapar vi en arbetsplats där vi inte bara stör varandra?

– Enskilt arbete sköter vi nog bättre på distans. Jag tror att arbetsplatsen kommer att bli en plats där vi arbetar ihop och skapar någonting tillsammans, säger Svante Randlert.

Det är nu vi kommer till den verkliga kärnan i hans syn på framtidens arbetsliv och ledarskap. Om det föregående årtiondet främst har handlat om individuell kompetens och ”kriget om talangerna”, kommer det nya decenniet att handla om LAGET.

Jaget för laget!

Lagets förmåga att samarbeta och skapa tillsammans kommer att hamna i fokus på ett helt annat sätt än tidigare, och centreringen kring individen kommer att avta. Det betyder dock inte att individualismen kommer att dö ut, tillägger han.

– Nej, den frågan har jag funderat mycket på, och jag tror inte det. I arbetet med boken har vi intervjuat människor ur idrottslivet, bland annat förbundskaptenen i fotboll, Janne Andersson, och flera andra. Och de har fått mig att förstå att det inte är ”antingen-eller”, alltså antingen jaget eller laget. Man ställer ju ofta dessa mot varandra i uttryck som ”laget före jaget” eller vice versa, men i idrottslivet ser man att det är JAGET FÖR LAGET som gäller, säger Svante Randlert. 

Det är därför Sverige kan vara världsmästare i vissa idrotter och nå stora sportsliga framgångar trots att vi är ett så pass litet land. Vi är bra på att se att individen är otroligt viktig, men att individen samtidigt måste jobba för laget, förklarar han:

– Om jag är vänsterback i ett fotbollslag så kan jag vara superviktig som individ, men jag är samtidigt del av en backlinje, som i sin tur är en del av laget. 

De individualistiska värderingarna kommer med andra ord att finnas kvar, men samtidigt kommer vi att behöva ge större utrymme åt andra värden. De senaste decennierna har självupptagenheten kanske drivits lite väl långt.

– Det har handlat väldigt mycket om vem du som individ är, och det har pratats om personlighetstyper och liknande för att reda ut den saken. Nu kommer det att bli större fokus på laget och själva görandet. Det spelar faktiskt inte så stor roll vilken personlighetstyp du är, bara du gör rätt saker, säger Svante Randlert.

Orsak och verkan i ledarskapet

Ledarens delikata roll i den här utvecklingen blir att ge laget de rätta förutsättningarna för att kunna skapa. Det har också skett ett paradigmskifte i synen på ledaren, förklarar han.

– Medarbetarna jobbar inte längre för dig, utan du jobbar för dem. Så stora förändringar sker i arbetslivet just nu, och om du inte vill följa med i förändringarna så kanske du inte ska vara chef.

I boken ”Drömledarskapet” lägger Svante Randlert fram en ”att göra”-lista på tio punkter som alla ledare måste jobba med för att kunna leda i det nya årtiondet. Det handlar bland annat om att bry sig, att reflektera, att skapa värde, att skapa förutsättningar, och så vidare. Totalt handlar det om de tio områden som gör störst skillnad, enligt Svantes och hans teams noggranna research. 

Det är som en verktygslåda, säger han – man måste ha bra verktyg för att kunna jobba, men man måste inte nödvändigtvis använda alla verktyg samtidigt. Det viktiga är att jobba medvetet med det man gör varje dag, och inte fastna i att bara släcka bränder.

– Om man ”släcker bränder” så beror det på att man inte har gjort rätt från början. Vissa säger att de ”inte har tid att reflektera”, men det beror ju i så fall på att de inte har reflekterat. Det är en fråga om orsak och verkan. Ledare måste gå från att instruera till att involvera, och från kontroll till koll. Förbundskaptenen i fotboll, Janne Andersson, springer inte ut på planen mitt i matchen, utan han skapar förutsättningar för spelarna och laget att göra jobbet, säger Svante Randlert.

I förändringarnas tid är det ledaren som ska få laget att fungera och att gå åt rätt håll. Organisationer kan aldrig vara i förändring om människor inte vill förändras. För att kunna förändras måste man veta vad man ska göra imorgon, förstå varför man ska göra det – och älska att göra det. Ledarens livsviktiga uppgift är att få med sig laget på den resan, och då kan boken ”Drömledarskapet” fungera som en bra vägvisare.

– Det börjar och slutar med ledarskapet. De organisationer som lyckas bäst är de som har bäst ledare, det är helt avgörande. Man kan välja att få ångest när förändringar kommer, eller så kan man välja att tänka att ”jag behövs”. Jag säger gärna till svenska ledare: Sträck på er, för vi i Norden är ganska bra på det här med ledarskap och ”jaget för laget”. Men vi kan bli ännu bättre, säger Svante Randlert.